vilket är den något häftigare förkortningen för det något töntigare namnet Guldfågeln arena.

Vi sa Adjö till The Ark.

Joachim spelade 5-1 mot Gefle och körde glad som Hällevikslaxen hem till Kalmar. Stackars Joachim som har långt även till hemmamatcherna. Sa jag stackars Joachim? HAHAHAHAHA.

Barnen sov över hos mormor och morfar tre mil norr om stan. Mamma ringer klockan 21 och frågar var nappen är.

Oups.

Utan napp ingen insomning. Det vet vi eftersom han aldrig har somnat utan napp.

Mamma låter återhållsamt sur som bara en mamma kan. ”Jaja” säger hon och så lägger vi på.

Klockan tre på natten ringer telefonen. Jag väcker Joachim och tänker att nu är någon död.

Det är mamma som säger att nu kör hon in till stan för att hämta napp, kan vi lägga ut på trappan tack.

Oups.

Jo, han somnade klockan 22:30 men nu har han vaknat och låter sig inte sövas på nytt.

När mamma svänger in på vår gata hoppar jag in i bilen iklädd Joachims morgonrock och rena trosor i näven.

”Jag följer med”

När vi kommer tillbaka till gården har han självklart somnat om.

Jag hör pappa mumla något till mamma i sovrummet. Det där med återhållsamt sur är inte riktigt pappas favoritgren.

I morse lät han deklarera att han minsann ska ringa var femte minut hela natten för att vi ska få se hur det är att inte få sova.

Två problem med detta: 1. Det blir en väldigt jobbig natt för pappa också samt 2. Vi stänger av ljudet på telefonen och så är det bara pappa som sitter vaken hela natten där han straffringer hemma på gården.

Eventuellt kom pappa över sig själv tre minuter senare.

Hej då the Ark. Love you very much men jag släpper inte loss. Because I decide where my body wants to go. Puss.

”MAMMA HAN TÄNKER MÅLA I DIN BOK!” följt av allmänt yl och panikskrik.

Alla böcker är målarböcker tycker Lasse. Om man har en bok och så målar man i den, ja då är det ju en målarbok, det förstår ju varenda människa.

Orka gå ner för trappan för att värna någon skabbig utläst pocket. Samtidigt måste han lära sig principen.

”Men ta den i från honom då” ropar jag hävd över spaljen.

”MEN ALLTSÅ HAN ÄR TUFFARE ÄN MAN KAN TRO”

Det sista målaren sa när han åkte hem var detta:

”I morgon klockan sju kommer vi hit och målar”

För det första: Vad för slags förtäckt hot, minus förtäckt, är detta? Vi går upp klockan 9:30, då passar det för oss. Jag kan inte minnas att offerten angav ”Onödigt lidande”.

För det andra: Vilken färg är det tänkt att de ska blaska på? Vi har inte valt kulör. Nu är jag jätterädd att jag ska vakna klockan klockan tio och finna huset bubbelgumsrosa.

Jag har valt ut färg nu som jag hoppas ska nå målarna innan de doppar penslarna i något vi inte kommit överens om. När jag säger att jag har valt färg menar jag ”vi”. (HAHAHA och med ”vi” menar jag jag)

Våra fina grannar Emma och Tobias har målat sitt hus mörkt grått. Jag sprang bort med ett färgprov för att jämföra. Man vill ju ogärna härmas. Och med ogärna menar jag för i helvete inte.

Tobias öppnade i kalsonger och ursäktade sig. Först två timmar senare skulle det slå mig att de kanske hade vuxenroligt när jag knackade på. Där stod jag med min mellangrå planka och pratade strunt.

Ja, de får stå ut helt enkelt.

Det visade sig att jag hade valt nästan exakt samma nyans. Men det är som det ska vara, grannar ska följas åt på livets väg. Vi ska byta bil samtidigt, vi ska tapetsera fondvägg när vi varit på parmiddag hos varandra.

Så här ska det vara, för att vara exakt:

Man kommer hem till grannarna och ser att de har gjort om hallen. Man blir missunnsam, varför ska de ha en så fin och ljus och fräsch hall? Varför ska vi ha vår fula tråkiga grushall? Några timmar senare tackar man för jättegod mat, kramas med värdparet och går hem. Man säger ingenting rakt ut men framför en repris av Seinfeldt börjar man prata svävande om vilka behov man har i en hall egentligen och hur man skulle kunna göra för att det skulle bli jättebra, alltså verkligen JÄTTEBRA. ”Mhm” säger mannen, som lika gärna skulle kunna vara kvinnan i förhållandet, HAHAHAHA not.

Man går och lägger sig. Man grämer sig fortfarande. Det var väl själva fan också vilken fin hall de hade. Man lägger fram ett konkret förslag och försöker få det att låta som om det var mannens idé, kvinnor kan sådant. Mannen läser en tidskrift för män som handlar om vetenskap eller historia, aldrig mode. Han låter fortfarande Mhm.

Sedan ligger man med honom och dagen efter visslar han och sedan åker man till Ikea.

Klart.

Hade ni en?

Vi ska åka in till stan, Joachim och jag.

Vi ska handla present till vårt mellanbarn som fyller sju år i morgon.

Och så ska vi välja kulööör till huset som ska målas om den här veckan.

Jag kunde inte bry mig mindre om jag så fick betalt.

På bilden nedan ser ni den nuvarande fisblå nyansen samt den knallrosa dörren som jag målade ”röd” för sju år sedan.Vi har ett enplansradhus som ser ut som en skolåda med fönster och ”röd” dörr. Taket är svart, fönstren är vita och huset intill är ljust gråvitt. Vilken färg ska vi välja?

Säg hej till min vän 50 cl Staropramen

Joachim och jag har dateday och datenight och senare eventuellt rapenight. Först gick vi på stan och fikade. Jag åt brie i trots eftersom jag inte längre är gravid.

När det gick för långt gjorde jag så här. Sedan köpte jag det.

Sedan började det spåra ur med en jumpsuit som klöv mig till längre ben blink blink