Fotbollsfrun

Första…

av Malin Wollin

20110305.JPG

Första handbollsmatchen för första barnet. The stoltness.

Snälla rara ni som tänker rösta i kväll

av Malin Wollin

Jag är en stolt röstare i Meldoifestivalen. Eller stolt var kanske att ta i, men jag röstar.

Jag ringer ett par gånger på välgörenhetsnumret(eftersom det ursäktar det något genanta i att engagera sig i melodifestivalen) och om jag bryr mig extra mycket så ringer jag även ett tiotal gånger på det billiga numret.

När Linda Pritchard tävlade gick fingret ringbonanza på pektelefonen. Jag tappade räkningen på samma sätt som när jag ville se den här killen vinna.

Linda har en fantastisk röst. Fantastisk. Hon har en mäktig låt som representerar allt det som melodifestivalen brukade stå för. Det bombastiska, det dramatiska, vackra och något vemodiga med en ruggigt skön refräng.

Linda förtjänade att gå raka vägen till final. Och nu ska hon behöva duellera sig igenom nålsögat Andra chansen.

Rösta på Linda!

Recept på fiskpaket som smakade ljuvligt

av Malin Wollin

Lägg upp varsin stor filé torsk eller kolja eller flundra på en bit folie eller bakplåtspapper.

Strössla över följande;

Tärnade plommontomater, smått skuren salladslök, lagerblad, skivad vitlök, olivolja, salt, svartpeppar och färsk basilika.

Packa in och ställ in i ugnen på 200 grader i tjugo minuter.

Vi njöt fisken tillsammans med penne blandad med gräddfil, flingsalt, mycket svartpeppar, pressad vitlök och ännu mer tomater. Har du kapris hemma så är du en lycklig jefel, i med en näve.

Puss.

Jag tänkte ta en…

av Malin Wollin

20110304.JPG

Jag tänkte ta en bild på det goda fiskpaketet men allt gick väldigt fort och plötsligt var allt över

Ser Debatt

av Malin Wollin

Jag hörde inspelningen av Kissies samtal med reportern på Nyheter24.

Jag ser henne på TV nu.

Det finns bara ett ord för den här flickan.

LVU.

Om det lämnade barnet

av Malin Wollin
”Det var ju väldigt normalt att lämna sitt barn på fritids för att det krånglar? Kanske lite barnsligt och oansvarigt som vuxen”
Svar: Jag bryr mig inte så mycket om vad som är normalt, jag kanske inte skiter i det i lika stor utsträckning som Lady Gaga och Charlie Sheen men jag har nog ganska bra koll på vad jag pysslar med.
Jag har hämtat på dagis och fritids fem miljarder gånger de senaste sju åren och mina barn vill inte gå hem. De är alltid mitt uppe i någonting JÄTTEVIKTIGTJAGMÅSTEFÅGÖRAKLARTANNARSDÖRJAG.
Till skillnad från Joachim låter jag hämtningarna ta tid. Jag hämtar Lasse klockan 15, sedan tjejerna på fritids mittemot och brukar vara hemma runt 15:45. Det är 300 meter till vårt hus.
Men det måste vara någon måtta på hur lång tid det får ta. Både Lasse och jag är påklädda och han vill gärna hälla ut lego och pyssel medan jag väntar på att stora ska avvecka verksamheten. Pattsvetten rinner och efter ett tag säger jag; ”Nu går vi och hämtar din lillasyster, vi ses där”
Jag går sedan vidare till nästa fritids och hämtar lilla. Det tar en stund. Om stora inte har kommit när vi är klara så står jag och stampar argt utanför gympasalen och till slut går jag hem.
”Varför hämtar du en åttaåring om hon kan gå hem själv?”
Svar: Därför att hon fortfarande vill! Tänk sen när hon går på högstadiet och jag måste hämta på en bakgata för att ingen ska se oss. Självklart kommer jag inte acceptera detta. Jag kommer köra fram till cykelstället där alla coola stadsungar står med sina Ipods. Jag vevar ner rutan och ropar; ”TJOHO! Nu är mamma här! Vem är det där gumman, är det din NYA KILLE?”
Jag har faktiskt inte ens börjat tänka på att inte ta med henne när jag ändå hämtar de andra.

Jag tycker att det är väldigt roligt att hämta barnen. Om man bortser från att de inte blir glada, inte vill gå hem och aldrig klär på sig kläderna.

Fyndig rubrik som reflekterar innehållet. Orka.

av Malin Wollin

Jag har varit i Stockholm i två dagar och gjort saker.

Jag har blivit fotad av den här killen. Jag låg på golvet och försökte vara snygg och när jag försöker se snygg ut blir jag porrig. Förstår ni? Om ni ställer er framför spegeln och försöker förvrida ansiktet så att det blir sitt snyggaste, visst ser ni ut som om ni säger Kom och bänd mig över köksbordet?

Jag försökte och försökte och till slut utbrast Peter;

”Kan du sluta se ut som en sugen hynda?”

Sånt prat sätter P för plutmunnar överallt.

Som alltid när jag åker till Stockholm bodde jag hos min faster Birgitta. Hon är fortfarande evakuerad i sin lilla etta i väntan på renoveringen av hennes tvåa. Birgitta finner stor njutning i att tvaga. Tvaga golv, tvaga lakan. Allt ska vara rent, städat och dofta av lavendel.Jag sover som en baby i hennes hörnsoffa. När jag kommer hem luktar våra lakan stekos. Men jag sover ju där också och jag vet inte var man köper lavendel. Och vad mer; vinner lavendel över stekos? Som sten sax påse, slår lavendel os?

Förresten så tror jag att jag träffade Blondinbella på tåget i går.

 

 

Sida 136 av 817