Letar ny växt till köket. Ville ha en begonia men hittade bara en fitta

Utan bild dessvärre.

Jag kokade tagliatelle eftersom den vanliga smalspagettin var slut.

Sedan värmde jag olivolja i en panna och i denna panna lade jag sedan smått hackad gul- och vitlök, gärna flera vitlöksklyftor(kom igen, lev lite).

När löken blivit mjuk häller jag i en påse quornfärs(300 gram till en familj) och blandar runt. Salta och krydda med grillkrydda(om grillkrydda känns låg nivå så kalla det le grille). Häll över ett paket krossade tomater och en halv deciliter vatten, blanda i en tesked Renée Voltaires buljong. Låt småputtra ett par minuter.

Häll upp en hög pasta, riv parmesan över, täck med sås, riv ytterligare parmesan. Svartpeppra rikligt med kvarnen.

Ät och njut, det gjorde vi.

Ja, alltså inte barnen, men orka bry sig om vad de tycker.

Provar vintageklänning i Kalmars mysigaste butik, Erik och Alexander.

”Hej Malin
Skulle bara vilja berätta en sak… I hela mitt snart 30 åriga liv har jag gillat tanken av att leva i ett mansdominerande samhälle, jag har älskat att män bestämmer nästan allt och att det är män som sitter på beslutsfattande positioner. En kvinnlig stadsminister skulle jag aldrig förespråka, vem som helst bara det inte är en kvinna. Näää kvinnor är inte lika bra på att hantera makt som män är , ingen lyssnar på en kvinna.. MEN jag har nu följt din blogg i drygt ett år och jag kommer på mig själv allt oftare att jag förespråkar för jämställdhet överallt.. Hör mig själv prata och diskutera som en människa som faktiskt är FÖR jämställdhet , jag har börjat driva en kamp för detta.. Känner inte riktigt igen mig själv men jag är lyckligare nu , starkare och antagligen en bättre fru nu. Jag har alltså helt ändrat uppfattningen om jämställdhet och det är du Malin som hjälpt mig med detta, du har i stora drag gjort världen liiite bättre. Ialla fall för mig , min son och min man.. Tack för att du nånstans hjälpt mig att se sundare på mig själv och rollen som kvinna..”

Svar: Vad svarar jag på detta? Vilken fantastisk kommentar! Jag misstänker att många hånskrattar åt din kommentar, på min bekostnad givetvis. Närhelst jag skriver en krönika, det spelar ingen roll vad den handlar om, så slutar det i att jag är a) Manshatare eller b) Kvinnohatare.

Jag har känt mig frustrerad över detta men insåg, i går faktiskt med lite hjälp från vänner, att jag gör måhanda någonting rätt eftersom jag petar med en pinne i såret på bägge sidor.

Tusen tack rara du för dina ord som ger mersmak.

”Du kan ge oss en rundvandring i ditt fina hem, berätta om Lasses framsteg, du kanske har haft nått kul samtal med din pappa? Några träningstips? Demonstrera lite knipövningar? Sen är jag lite nyfiken på vad du har i din handväska :-)”

Svar: Jag pratade med pappa i går kväll. Han skulle ta in ”vejd” och stänga av ”pompen”, det vill säga, han gjorde det han älskar mest av allt.

Lasse är så söt, ni anar inte. Han älskar Joachim och han älskar källaren. Så fort Joachim kliver in genom ytterdörren på eftermiddagen ropar han ”SÄLLAN” och så försvinner de en trappa ner. Sällan att jag följer efter. Sällan att jag vet vad de gör där nere.

Träningstips? #pratainteomdet

Knipövningar? #hallandsåsen

I min väska?

Plånbok, solglas, näsduk, två paket Stimorol, jägermeister från kalas som jag dricker upp när grisar flyger, handskar i large som är för små, tågbiljetter, tre örhängen, hårsnodd, block från Scandic, Esberitox, SL-remsa, taxikvitto, läppglans grån Mac, läppglans från Smashbox.

Detta var alltså det som blev kvar när jag plockat bort tamponger storlek turning torso, använda näsdukar samt en miljard tuggummin inslagna i kvitton.

”Jaa! Ett dööötråkigt ämne för barnlösa, men men! Skriv om vad du använder för att tvätta bebisrumpor med! Våtservetter? Tvättkräm? Vatten? Och vad använder du för papper om du tävttar med annat är våtservetter!”

Svar: Jag använder våtservetter som jag sköljer i ljummet vatten eftersom de många gånger är dränkta i skit man inte vill gnida in i bebisskinkan. Libero, Änlgamark och Naty är bäst.

En gång köpte jag våtservetter i Spanien som stank så mycket parfym att man fick ont i huvudet. Så är det i Spanien, allt ska stinka, det finns till och med parfym för barn

Eau de spädbarn.

När jag skulle köpa en doft till mig själv fick jag syn på en rad ljusblå flaskor bakom disken.

”What is that, it says baby?”

”It’s perfume for baby”

”You mean if you want to smell lika a baby?”

”No, it’s for baby, it’s bery good”

”That’s sick”

”No, it’s bery good”

Många svenska föräldrar dränker sina småbarn i starka duschcremer och använder sköljmedel. Hur tänker man när man tvättar bebisplagg i sköljmedel? Bebisar som stinker sköljmedel gör mig bedrövad. Så sjukt. Som att doppa en färsk jordgubbe i parfym för att en ska dofta gott. Bebisar ska lukta bebis!

Många gånger när man köper barnkläder på tradera stinker det comfort redan i brevlådan. Minst två gånger måste man tvätta plagget innan stanken är borta.

Vi blev så glatt överraskade förra söndagen när Sherlock visade sig vara fräscht, fartigt, farligt och flirtigt. Äntligen något vi kunde se tillsammans Joachim och jag som står på varsin sida av ett TV-snöre med Top Model i ena änden och en dokumentär om ett bortglömt folk som kommunicerar med klickljud i den andra.

Så i går.

Misstag 1: Motivet var pengar. BORING. Vi som älskar mord vill inte ha en mördare som mördar folk mystiskt med kinesiska symboler för en dyr HÅRNÅL. Vi skiter i hårnålar och nio miljoner pund. Vi vill ha känslomässiga motiv. Vi vill ha gammalt groll som bygger på oförätter från löjligt långt bort i tiden. Ju större oförätt desto större hat och därmed djupare hugg i vitala organ. Vi vill ha personliga mord, inte mord på grund av vem som tog ett HÅRSPÄNNE olovandes.

Misstag 2: När Watsons dejt suttit fastbunden framför ett extremt känsligt armborst som var en sekund från att genomborra hennes kropp tittar Watson upp från golvet, ser hennes hysteriska gråtansikte fyllt av dödsångest och säger; ”Så här blir inte vår nästa dejt” Vem vill gå på en andra dejt med en sådan jubelidiot? Jag menar förutom Agneta Sjödin.

Misstag 3: När de onda kinesiska hårnålsbovarna har fångat Watson och hans tjej pressar de honom hårt i en grotta(?). Kinesiska tanten(?) säger; ”Du är Sherlock” ”Nej, det är jag inte” svarar Watson.Och då börjar tanten(?) rada upp besvärande bevis som pekar på att Watson är Sherlock och till varje bevis får vi en förklarande tillbakablick eftersom vi är dummare än tåget. Tillbakablickar DÖDAR. Vi VET att Watson har Sherlocks kontokort i fickan eftersom vi SÅG det för en timme sedan.

Misstag 4: Det mest besvärande beviset av dem alla är att Watson har stått utanför en dörr och sagt högt ut i luften ”Jag är SHERLOCK”. Vad är oddsen? Och när Watson inser att han har stått på gatan och pratat för sig själv skäms han lite och säger, som för att ursäkta sitt beteende inför oss TV-tittare; ”Sa jag verkligen så?”

Ja, det gjorde du, dumfan.

Misstag 5: Den nya kommissarien hatar Sherlock(som alla gör trots att han är extremt charmig) från första ögonkastet men redan innan avsnittet är slut respekterar han densamme djupt. Och vi känner alla samma sak; vi vill köra upp den där dyra hårklämman på tvären där solen inte lyser.

Så då kommer jag inte se nästa avsnitt på söndag?

Självklart kommer jag göra det. Alla förtjänar en andra chans.

Men då får det tamefan vara sluttramsat.

Storyn ska bygga på vad någons FÖRFÄDER gjorde för tvåhundra år sedan.

Det ska vara så personligt att man inser att man är avlägsen släktning till den som blir mördad 1:20 in i avsnittet.

Vilket skämt mitt melodibloggande blev. Trist.

Jag kommer inte göra om det nästa lördag.

När jag började blogga var det så enkelt att vara elak och kritiserande. Jag klarar inte av det längre. Eller så skulle jag börjat dricka vin innan 20:00.

Jag kan inte vara elak men samtidigt måste jag ju kunna vara ärlig. Jag måste ju kunna skriva vad jag tycker utan att vara nervös att jag ska springa på personen på ett event en vecka senare.

Jag ska hålla det kort och omotiverat. Att låta Nanne Grönwall sjunga Whitney Houston var fel.

Så.

Vi tittar på Saturday standup och ser någon JÄTTETJOCK, alltså jag menar SVINFET HUR SKA VI NÅGONSIN KUNNA BEGRAVA HONOM NÄR HAR DÖR AV FETMA-tjock. Jag tittar på honom och konstaterar att alla tjocka inte kompenserar med humor. Jag tittar på honom, jag tittar på Joachim, fram och tillbaka, och till slut tänker jag inte att han är tjock, jag tänker att Joachim har AIDS.

Han säger ”jätteroliga” saker om att han är tjock och jag tänker;  sluta skämta och börja banta. För du kan inte vara lika dåligt på fettbrännande.

Om ni vill se roliga människor föreslår jag att ni går in på youtube och skriver namn som Johan Glans, Petra Mede, Henrik Schyffert, Jim Gaffigan, Liza Lampanelli.

1. Something in your eyes

2. Desperados

3. Swingfly

4. Danny

5. Dilba

6. Oh my god

7. Social butterfly

8. On my own

dansar Justin Timberlakedansen och klär sig väldigt klubbigt.

Inte alla män vågar harem.

Just nu måste jag doppa näsan i kaffebönor som man gör när man har provat för många parfymer på Åhléns.