Förrätt 1 thaisoppa med kräftstjärtar

Fin middag på Helen och Jörgens, maten har kff-spelarna lagat

Här

Vi åt pizza som Joachim fixat, tacofärs på barnens sida, mozzarella, feta, lök, färska champinjoner och tomat på vår. Någon började gnälla om att man inte kan blanda taco och pizza och att det ”inte var gott”, detta innan någon hade smakat. Då blev Joachim och jag gemensamt förgrymmade. 

”Nu är du tyst och äter, annars kan du gå in på ditt rum och stirra in i väggen. Vi har städat huset och gjort god pizza och så sitter du och gnäller innan du ens smakat, hör vi så mycket som ett pip till åker du in på rummet. Vi ska ha det mysigt och trevligt här och SKA ha fredagsmys om det så är det sista vi gör”

(Där har ni en slogan OLW)

Hon åt allting, vi småpratade om simningen och gymnastiken, hon sa tack för maten, dukade undan tallriken och gick och satte sig i arbetslägret, förlåt soffan.

När Lasse hade matats och bytts på lades han ner mellan någorlunda rena lakan och somande som han gör varje kväll; innan man hinner stänga dörren. Naziperfektion. 

Och nu; film.

I början är ju allt så bra så bra. Allt är trevligt, allt är snällt. Sedan vänder det.

Flickor två börjar snyfta. Joachim stänger av. 

”MALIN, this was the last time you rent a movie for the kids, same thing every time. They are TO SMALL”

”Ameh”

”Nejnejnej, inget är ditt fel gubevars men DU går upp i natt när de drömmer mardrömmar och skriker”

”Jaja”

Men barnen ville se färdigt och sedan blev det ännu läskigare.

Allt gick dock bra. Alla har sovit som grisar hela natten. Jag vaknade med röven i vädret klockan 08:01 av att Joachim hämtade in Lasse och la honom med fylld kissblöja i synen. 

Lyssna på bipolära fruns man

Men Ulrik, jag spelar bara på lotto, var hittar jag information om vilken väg bollarna ska åka?

Jag vill bli en lottostrateg.

Dagens lunch i förrgår. Råris, tomat, feta, avokado, sockerärtor, bebissparris, olivolja, vitlök och spenat. Jag kommer leva för evigt.

Jag har hyrt den här. Kan vi se den med en sjuåring och en femåring? Det står att filmen är rekommenderad från elva år men om vi sitter med så är det väl lugnt, eller?

Jag låter er avgöra.

”Malin och vi som anordnade manifestationen hade kommit överrens om att man inte behövde säga något. Det var givetvis inget krav att man var tvungen att skrika för att få gå med i manifestationen. En tyst manifestation kan vara precis lika effektiv. Det var många människor där dom inte sa något . Man är väl varken mer eller mindre engagerad i frågan bara för att man väljer att inte öppna munnen? I sista änden handlar det om att ta ställning mot trafficking, vilket Malin och alla andra som deltog i manifestationen gjorde precis lika mkt, oavsett röstläge. Herregud, ska man bli ”betygsatt” för hur bra man klarar av att delta i en manifestation? Är inte huvudsaken att man är där och visar sitt ställningstagande? Om man sedan väljer att göra det genom att sjunga, stå på händerna eller på något annat sätt spelar väl mindre roll? I stället för att klaga på Malins agerande tycker jag att ni själva ska göra något konstruktivt för den goda sakens skull, gratis. 

Emma”

Jag håller på 40-åringen

Vad är det för MESarbetsgivare som inte vågat ta fighten? Hur kan det hålla på i fyra år utan att de tar tag i frågan och ber stinky visa respekt för kollega?

Och vad är det för dåre som dränker sig i blask? 

En doft ska anas, en doft får aldrig ta över. 

Om någon sa till mig att jag tagit för mycket parfym skulle jag först skämmas ihjäl och sedan gå och tvätta mig på närmaste toalett. 

Jag brukar fråga taxichafförer när jag hoppar in i bilen om jag har tagit för mycket. En gång blev svaret ”Jag är överkänslig så allt är för mycket för mig” och jag dog en smula. 

När jag arbetade på förskola en gång för hundra år sedan sa en kvinna till mig å det skarpaste att jag inte fick ha på mig parfym. 

”Men jag har inte parfym idag”

”Då är det deodoranten, du FÅR inte ha deodorant, jag är allergisk”

Sedan gick hon ut och rökte extra långa Marlboro. 

Aldrig i mitt liv att jag visar dofthänsyn mot en rökare. Never.

”Om man nu är så pass nervös att man inte kan utföra sin uppgift till fullo, varför delta? 
Är det inte bättre då att bjuda med en person som verkligen är engagerad och bryr sig om vad den gör?”

Svar: Ja du Lina. Jag blev tillfrågad av Kalmar kommun om jag kunde ställa upp i en manifestation mot trafficking. Joachim spelade fotboll i Helsingborg så jag fick köra ut alla barnen till mina föräldrar(tack mamma) en lördag och sedan åka tillbaka till stan. Det var kallt och faktiskt ganska pinsamt att gå längst fram med en bultsax och klippa upp kedjade flickor längs gatan. Jag gjorde det för den goda sakens skull. Jag ville inte skrika. Jag gjorde detta för den goda saken skull, Ölands idrottsgala gjorde jag för övrigt också gratis. 

Jag lovar dig Lina, jag ska tänka mig för noga nästa gång jag tackar ja till gratisuppdrag som innebär tid ifrån mina barn.