Stekta gröna tomater

av Malin Wollin

Minns ni filmen? Minns ni parkeringen? Brudarna med billiga caben?

En sån tjej var jag idag.

Körde in på en plats där det stod en tant och väntade.

Sedan satt jag och låtsades att jag tittade på något viktigt i plånboken en stund. Gick ut och fram till automaten. Där stod tanten.

– Det var ju du som tog min plats mitt framför ögonen på mig.

– Fast du hade faktiskt blinkers på så jag trodde du skulle till vänster.

Nu väntar jag bara på den gruvliga hämnden.

JOLANDA

Knappt har jag dissat en båt

av Malin Wollin

förrän en annan seglar rakt in i mitt blödande hjärta.

German i landgång får beundrarpost och börjar gråta. En man som har arbetat på sjön i hela sitt liv. Bland sjöråttor, hamnhoror och råknopar. Och så ställer han sig mitt bland grytorna och grinar.

Detta blir årets gråt. Jag kan inte sluta.

Jäkla gubbar och deras tårar.

Det kan ni ha

av Malin Wollin

http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,933433,00.html

sitta på en båt med noll sjögång som bara släpper ut en massa skit i havet. Då kan ni gott ha lite röv-rejv.

Jag har ALDRIG fattat detta med att åka på kryssning, vare sig hit eller dit.

Sitta på en färja till Finland fram och tillbaka, bli full som en gris och handla parfym (eller vad man nu gör)

Det finns bara ett ord för detta. Ni vet vilket.

Ett två tre, säg det nu i kör:

TRAMS.

Ironi

av Malin Wollin

Jag har svårt att fatta ironi i text. Om det är en sån här 🙂 då är det på skämt.

Man kan skriva så här; Ditt fetto;)

Eller; Ditt fetto.

Svårt att veta om man ska bli förbannad eller skoja tillbaka.

Kanske bäst att bli jävligt förbannad, för att vara på den säkra sidan.

Hat-musik

av Malin Wollin

Hjälp vad det var länge sedan jag skrev hatinlägg om dålig musik.

Just nu, i denna sekund, spelar P3 en vidrig låt som låter såhär:

”I feel you creeping I can see you from my shadow/../ gålaaago/../ smack dat åååå smack dat åååååå smack dat” Vilken hiskelig skit-gegga.

Två till:

”London Bridge”. Blä.

”Put your lighters up” Ett ännu större blä.

 

Hos polisen

av Malin Wollin

Idag ska jag fixa pass till barnen.

– Måste man ta med barnen till polishuset?

– Ja, de ska ju fotograferas vet du.

– Men kan ni inte ta kort med satellit. De är på dagis förstår du.

– Men det går ju inte

– Nähä, men jag tycker inte om att fotografera barnen. Fotografer är onda och stora tjejen kommer skjuta ut med hakan och se ut som en orangutang.

Detta är ett fiktivt samtal in my imagniation.

Företagsamma russin

av Malin Wollin

Jag kan inte låta bli att tycka att det här är refreshing.

http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,932903,00.html

Enligt konstens alla regler borde det ju varit den unga kvinnan från Malaysia som bestal de stackars gamla tanterna på fika och kattmats-pengarna.

Jag tycker det är härligt med pensionärer som inte bara sitter hemma och gnäller. Men hade det varit min väska hade jag sparkat ner dem på spåret.

Tillägg

av Malin Wollin

Varför ska dessa crappy jävla sug-fotografer envisas med att jobba med något de hatar.

De hatar barn

De hatar mammor

De hatar att fota barn

De hatar att vara på dagis

De hatar sig själva

Och jag hatar de som fan right back

Hos fotografen

av Malin Wollin

Nu skulle det kompenseras för lack of gruppfoto.

Fotografen (en man) sa åt stora tjejen att titta in i kameran. Då började hon med sitt apande. Precis som jag sticker hon ut hakan och gör orangutanggrejen när things get a little pinigt.

Efter två minuter:

– Har du någonsin fått en bild på henne där hon har sett vanlig ut?

– Eh, jo.

Lilltjejen rymmer. Förbi väntande mammor, hämtar tillbaka.

Efter två minuter till:

– Kan vi vara tysta här inne nu så kanske hon ser normal ut.

Lilltjejen rymmer. Förbi väntande, inte längre så roade mammor.

Mannen som fick tröstpris på personalitytävlingen gav upp och gav sig på lilltjejen. Som började med att trotsflasha den bulliga, vita magen.

Jag valde att frivilligt att ge upp henne också och satte upp stora tjejen för att satsa allt på syskonbilden.

Efter två minuter:

– Nej, det här går inte. Jag måste spara lite kraft till de andra.Du får betala tiodubbelt.

– Jaha, hejdå, tack tack.

Vi öppnar dörren och går förbi mammorna. Hör fotografen säga;

– Jag måste ta en paus efter det här.

Hör mammorna skratta högt och inställsamt.

Gråten är nära nu.

Vi går hem

 

Sida 804 av 817