Har haft ett kort blogguppehåll beroende på att bloggen flyger så långt under radarn att till och med och jag har svårt att hitta hit.

Gjorde nog årets felval i går, när jag valde att stå över etappen mellan Novara och Novi Ligure till förmån för Iron Man 2 – ett tågvrak till film som inte ens lysande skådisar som Robert Downey J:r och Sam Rockwell kunde rädda. Hade jag haft en filmblogg hade den fått betyget 1,9 på en femgradig skala.

Sam Rockwell innan han sett Iron Man 2…

…och efter

Väl hemma drog jag i gång datorn och på steephill kunde jag se sista kilometern från gårdagens etapp. Det är få saker som kittlar så mycket som att se en gigantisk klunga försöka jaga ifatt några få utbrytare. Hade varit kul att se hela den jakten och utvecklingen på etappen. 

En bra sak dock med biobesöket igår (det bästa med det besöket). Det var en ynnest att få se en medelålders -för man är väl inte att betrakta som äldre när man är typ 53, med tanke på att 40 är det nya 20 menar jag? –  kvinna få en rättmätig utskällning för att ha försökt tränga sig före i biokön. Jag hade aldrig sett någon få en ”hårtork” förrän i går.

Läge ett tag för samma scenario på dagens etapp som i går, men Matthew Lloyd var bara för stark.

Han har visat framfötterna tidigare och man lugnt fastställa att den 26-årige australiern (fyller 27 om en och en halv vecka) är en klasscyklist. Borde ha en fin karriär som endagscyklist framför sig.

Den gamle mannen på podiet när Vincenzo Nibali mottog sin rosa tröja, såg ni honom? Han väckte i alla fall min nyfikenhet. Så mycket hann jag uppfatta av speakern att han hade deltagit i Giro d’Italia 1938.

Vem han är har jag inte lyckats ta reda på (ska återkomma i ärendet) men en snabbsökning ger vid handen att Girot 1938 vanns av Giovanni Valetti. Som körde det 364 mil långa loppet – fördelat på 18 etapper – på 112 timmar 49 minuter och 28 sekunder. Vilket ger en snitthastighet på 33,272 km/h.

Det är när jag ser den siffran som jag hajar till. Är inte det hur imponerande som helst? Över 33 kilometer i timmen på de cyklar de hade på den tiden. Och man kan ju bara gissa hur vägarna såg ut… Otroligt!

Robrto Vacchi flaggade i dagens sändnings för morgondagens etapp mellan Carrara och Montalcino, spektakulär avslutning med avslutning på grusvägar in till Montalcino.

Den gamle räven Michele Bartoli (fyller för övrigt 40 den 27 maj – det nya 20!) har provkört etappen, i alla fall avslutningen, och säger att den är tuffare än vad som framgår av banprofilen – kan bli en obehaglig överraskning för många av deltagarna. Den lovar att bli en liten pärla den etappen.

För att inte tala om söndagen, då Girot börjar på allvar när klungan ska ta sig upp till Teminillo. Första avslutningen uppför i årets tävling.

Det blir en härlig helg för en som bara gillar cykel – och att blogga såklart… B-L-O-G-G-A, stinsen måste blogga.