Här kommer den tredje och sista delen av vad som hänt i veckan under vår golfbilsresa. Vi åker i en väldigt bra golfbil som har fungerat helt smärtfritt, men ibland har den mänskliga faktorn spelat oss ett spratt.

På golfbilsresans andra dag åkte vi i Malmö på väg mot Örestads GK utanför Lomma. Helt plötsligt dog golfbilen och vi fick putta upp den på trottoaren. Lite panik spred sig inombords och vi ringde omedelbart vår kontakt Ola på Club Car. Vi pratade en stund och kom fram till att batteriet inte kunde ha dött eftersom vi bara hade åkt ett par mil. Golfbilen ska klara uppemot nio mil så det kunde vi utesluta direkt. Efter ett par minuter säger Ola lite på skämt att vi kanske har kommit åt knappen där vi väljer om vi ska köra framåt eller bakåt. Vi tittade efter och till våran stora förvåning hade vi på något underligt sett fått knappen att hoppa över till neutralt läge… Problemet löst och med ett gott skratt körde vi vidare mot Örestad utan problem.

Dagen efter körde vi från hotellet i Löddeköpinge upp till Landskrona GK. Ett par kilometer innan golfbanan dog bilen igen. Denna gången var det inte vår lilla knapp som spökat utan nu hade batteriet verkligen tagit slut. Hur kunde detta vara möjligt? Vi hade ju laddat bilen på Örestads GK dagen innan under alla de timmar vi var där. Så kommer Anders på att sladden inte riktigt satt i ordentligt när vi kom tillbaka från vår runda den dagen men att vi trodde bilen hade laddats klart. Vi tittade på vår GPS och såg att vi åkt drygt åtta mil och att batteriet hade all rätt att inte orka mer om den inte fått någon laddning på Örestads GK. Vi fick putta och kämpa oss fram till Landskrona och där ladda bilen inför fortsättning. På kvällen gick golfbilen helt smärtfritt igen och vi kunde konstatera att den mänskliga faktorn hade ställt till det för oss när vi skulle ladda bilen dagen innan!

Golfbilen går kanon, så länge vi själva inte tabbar oss!

 

Under alla de timmar på vägarna vi haft under veckan har en del saker fått stort utrymme i samtalen mellan mig och Anders. Här kommer några av veckans snackisar.

Veckans snackis 1: Fotbolls-VM såklart! Helt oundvikligt samtalsämne om du sätter två idrottsintresserade personer i en golfbil under så många dagar. I början av veckan blev Englands bortdömda mål mot Tyskland något som vi ältade ett par gånger. Vilken domartavla!

Veckans snackis 2: Med tanke på vår resa kanske ni förstår att vi är ganska golfnördiga. I början av veckan pratade vi en del om LPGA Championship och det faktum att Cristie Kerr vann denna dammajor med 12 slag. Hon hade lägst score i tre av fyra ronder. Den tredje ronden var hon bara näst bäst, ett slag sämre än Morgan Pressel. Ruskigt imponerande! Lite tråkigt att inte Anna Nordqvist kunde vara med i toppen och ha chansen att försvara sin titel. Delad 25:e plats blev det till slut.

Veckans snackis 3: Nicolas Meitinger, Tyskland. Vem är det? Jo, han är en spelare på challengetouren som denna vecka spelas i Båstad. Under fredagen hade Nicolas kanske sin livs chans att klara den magiska 60 slagsgränsen som alla vet att bland annat vår underbara Annika Sörestam gjorde för några år sedan. Med två hål kvar att spela behövde Nicolas bara göra par,par som avslutning. Han hade börjat ronden med att vara -6 efter fem hål och sedan bara malt på. Efter 16 hål låg Nicolas -12, två futtiga par så hade 59:an varit där då Båstad har par 71. Men icke, en slarvig bogey på 17:e hålet förstörde den drömmen. 60 slag är ju ganska så bra får man säga men med 59 slag skriver man in sig i historieböckerna! Nya tag Nicolas!

Nästa vecka hoppas vi få prata en massa om svenska framgångar på tourerna. Carl Pettersson går i ledarbollen ikväll borta i USA efter en strålande 65-rond i natt. 4 slag behöver han ta in på den storspelande Justin Rose. Även i Båstad på challengetouren har vi en handfull svenskar som jagar den danska ledaren Thorbjörn Olesen, vi håller tummarna. Heja Sverige!