Det blommar i Augusta, precis som alltid.
Intrycken när man är tillbaka här är så många att det är svårt att sortera dem. Men världens bästa mediacenter fungerar pertfekt och jag har en bra plats (veteraner längst ner, rookies längst upp).
Ska ut på världens vackraste golfbana strax men måste först dela med mig av en speciell historia, som redan är en klassiker och som det kommer att talas om internationellt (alltså bland alla i mediacentret).
Vi är en gäng svenska journalister som delar hus vid banan. Men i går kväll stod en säng tom. En av kollegorna på Svensk Golf, vi kan kalla honom Martin, hade inte dykt upp.
Martin har aldrig varit här och var kanske lite nervös, för när han bytt plan i Boston på eftermiddagen flög han till Augusta – men tyckte det var ovanligt tomt i det extremt lilla planet. Extra fundersam blev han vid landningen – när det var snö utanför fönstret.
Martin hade landat i Augusta, Maine, några hundra mil åt fel håll.
Fel Augusta, alltså. Otroligt slarvigt av resebyrån…
Maine-Martin lär dyka upp i dag. Går rykten om att han i skrivande stund befinner sig i en taxi, i rätt Augusta, men chaffisen tar inte kort och Maine-Martin har inga kontanter. Aj aj.
Fortsättning följer.

Nu ska jag promenera ner till Amen Corner.
Men innan jag gör det måste jag bjuda på en bild av Johan Edfors skor.
De ser ut så här, och är en del av den outfit jag skrev om i går.

Morgan Pressel är tidernas yngste segrare i en major. 18 år gammal är det inte ens ett år sedan hon hick ut high school. Hon blir 19 i maj och ska fira segern med att shoppa.
– Ingen kan stoppa mig nu, sa hon efteråt.
Som om hon är van att bli stoppad. För det blir unga tonårstjejer som vill bränna lite för mycket pengar. Men Morgan har råd, hon fick 300 000 dollar för segern.

Första gången jag såg Morgan Pressel spela golf var hon 13 år gammal. Året var 2001 och US Open spelades på Pine Needles i North Carolina. Jag skrev den här texten, som är lite kul att läsa i efterhand.

Dagens text som jag skrev för papperstidningen handlar om något riktigt gripande som följde några år senare. Och berör henne i dag.

Anyway.
Här har ni vad övriga tjejer tjänade i dollar. Ta gånger sju för att få svenska penningar.

2. Suzann Pettersen: 140 945 dollar
9. Mimmi Hjort: 50 114 dollar
31. Annika Sörenstam: 14 116 dollar (mindre än vanligt, va?)
38. Helen Alfredsson: 10 782 dollar.
44. Sophie Gustafson: 8 943 dollar.
61. Lotta Neumann: 4 910 dollar.
61. Carin Koch: 4 910 dollar.

Slutsummering från Nabisco 2007:
Annika Sörenstam storfloppade, Mimmi Hjort överraskade positivt och bara åtta tjejer klarade att gå under par på en allt för tuff golfbana.
Men Sörenstam kommer tillbaka. Jag tror det här ger tändvätska. Sårade rovdjur är farliga.

Nu packar jag ihop och drar till Augusta. Bloggar igen natten till tisdag, efter fakirflyg och lång bilresa.
Ha det!

Suzann Pettersen hade tre slags ledning på hål 15 och började väl fundera på om hon skulle få låna badrock efter segerdoppet. Sedan tappade hon fyra slag på tre hål och slutade tvåa.
Morgan Pressel, som i bästa fall hoppats på särspel, vann sin första major. 18 år gammal. Grät förstås av lycka. Jag tror USA-touren behövde den skrällsegern, ingen amerikanska har vunnit här sedan 1999. De vinner nästan inga majors alls, numera.

Jag lider med Pettersen, som grät av besvikelse när hon gick av sista green. Det blev inte roligare av att hon mötte Pressel, som var på väg mot segerdoppet. Jag stod precis intill och Suzann stannade upp för att gratulera vinnaren med en kram – men den lilla amerikanskan såg henne inte och klev förbi…då gömde Suzann ansiktet i händerna.

Suzann Pettersen har ändå fått ett genombrott. Två andraplatser på två veckor visar  att hon har ett spel som duger på den bästa touren.

Nu ska det skrivas texter till Sportbladets papperstidning. Om tårar av alla de slag. Och lite sörenstamsk ilska/besvikelse.

Norska Suzann Pettersen är på väg mot klubbhuset – och seger!
Med tre hål kvar att spela har ”Tutta” tre slags ledning. Nu bara trassliga nerver stoppa henne från att ta hem 2 miljoner kronor och en historisk första major för Norge.
Jag hoppas hon lyckas.

Annika Sörenstam har förmodligen redan lämnat Mission Hills, med ett sluresultat på NIO ÖVER PAR.
– Min sämsta insats någonsin, sa hon besviket.

Mimmi Hjort är kvar där ute och kan bli top 10, vilket är mer än godkänt på den här tuffa golfbanan.

Och, just det, generatorn till luftkonditioneringen har lagt av. Så nu är det, helt ärligt, som en bastu i presstältet. Alla har LP-skivor i armhålorna.

Mimmi Hjort. Paula Creamer. Suzann Pettersen.
Alla har de öppnat svagt och tappar på ledartavlan.
Bäst går nyblivna mamman Catriona Matthew, som ingen ägnat en tanke åt på hela veckan. Hon har gjort fyra birdies de senaste fem hålen.

Övriga svenskor?
Spelar illa.
Kolla in Carin Kochs scorekort. Började bra. Första nio i torsdags. Sedan är det mest…bogeys.

Det är så man börjar längta till Augusta, redan.
Planet går 06.27 imorgon bitti, lokal tid.

Satt med kollegorna och snackade golf vid frukostbordet (något vi inte brukar göra).
Sitter nu och känner att det är något fel när…

…lägsta rundan den här veckan är 68 slag. Mission Hills 2007 spelas alldeles för tufft.
…när Annika Sörenstam tvingas värma upp halv sju på morgonen en söndag i en major.
…en av Europas bästa spelare, Linda Wessberg, missar cutten på 17 slag över par. Det får inte vara så stor skillnad på spel i Europa och en major i USA.
…när Karin Sjödin inte är här.
…kaffet ser ut som smutsigt diskvatten och smakar därefter.
…snittåldern i Palm Springs är nära döden.
…vi måste flyga via San Fransisco till Atlanta, och Masters imorgon.
…greenerna här är så hårda att inga tjejer behöver laga nedslagsmärken. Långa inspel rullar av. Varje gång.
…det är fler flugor än journalister i presstältet.

Mimmi Hjort är igång och öppnade med en birdie på första hålet.

Kollegan Green på TT är inte lika mycket på hugget. Han lämnade nyss sin plats i presstältet för att åka hem till hotellet och hämta den dator han glömde på rummet. Han åkte hit med tom väska. Vi andra skrattar gott, förstås.

Sista rundan på Mission Hills är igång men det kittlar inte. Inte än.
Sörenstam har redan gjort en bogey och i väntan på att täten ska ge sig iväg noterar jag att Alexander Norén tappade från första till elfte plats, på Europatouren i Portugal. Ledarboll en söndag är något som brukar kräva rutin, så jag antar att dagens 76:a var en bra erfarenhet.
Spanske 20-årige amatören Pablo Martin-Benavides vann, och det är ju lite coolt. Första gången en amatör vinner en titel på Europatouren, tror jag. Men han får tacka nej till två miljoner kronor och åka tillbaka till Oklahoma State för collage-golf.

Här i Rancho Mirage (förort till Palm Springs) blir det varmt i dag. Närmare 35 grader i skuggan. Utan vind. Och min solkräm är slut, förstås.

Jag undrar vem det blir som rider iväg med årets första major? Jag håller en tumme för Mimmi Hjort. Vill gärna se henne hoppa i vattnet, för det obligatoriska segerdoppet. Hon har sagt att hon är redo, om det blir seger.

Svenska tiderna den sista rundan, söndag kväll

16.50 Annika Sörenstam +6
17.01 Helen Alfredsson +5
17.23 Sophie Gustafson +10 *
17.23 Lotta Neumann +10 *
17.34 Carin Koch +10 *
18.29 Maria Hjort -1

* från 10:ans tee.

Tredje rundan är över och det är bara vi mediaslavar kvar på Mission Hills. Pensionärerna i publiken har tagit sina permobiler och golfbilar och åkt hem.
På ledartavlan är det norskt i toppen.
Jag tycker det är rätt så kaxigt. Suzann Pettersen var sur som  en citron efter rundan, eftersom trebollen i ledningen tog nästan fem och en halv timme (”vi spelade med handbromsen på”) men när hon lägger örat mot huvudkudden ikväll tror jag hon är ganska nöjd. Hon har en bra chans att vinna sin första seger i USA och att det är en major gör det extra speciellt.
Ni som vill följa ”Tutta” lite närmare kan spana in hennes egen blogg, på norska tidningen Verdens Gang.
Hon känns jäkligt fokuserad.

Mimmi Hjort är kvar i skuggan av täten och kan skrälla. Hon har spelat mycket bra, inte minst från fairway.

Och i Augusta har de svenska herrspelarna redan börjat anlända, för uppladdningen inför Masters.