Har just varit ute på en lång, stärkande promenad på banan tillsammans med DN:s Jens Littorin. Vi följde svenskarna ett tag och de hade det tufft precis som de flesta andra. Fredrik Andersson Hed spelade kanon och hade tre bra chanser när vi kollade men sedan tappade han lite direkt när vi stack.

Vi följde Fredrik Jacobson från 13:e och det var lite lustigt. De kom till tee fem, tio minuter efter att bollen framför försvunnit från fairway och bredvid mig stod bollens domare. Han talade tyst i sin komradio men jag hörde tydligt: ”I know, I know. The problem is that Jacobson is ridiculously slow.”

Han har aldrig varit någon raket men jag tyckte nog att Charley Hoffnman och James ingston också drog fötterna efter sig.

Bollen med Paul Goydos och Richard Sterne var inga muntergökar direkt. Richard Sterne missade green och skulle putta från foregreen när ett par stackars pensionärer rörde sig sisådär 50 meter bort  i förlängningen av hans linje. Det fick dom inte, serru. Hela bollen skrek och tjoade och skakade på huvudet som om någon stor katastrof hade hänt. Det där är för jäkla löjligt, de får fasen lära sig att hantera att människor rör sig och låter på banan. De har betalt dyra pengar för att de ska kunna spela golf om pengar.