Det finns de som drar större nitoitter än andra. Nu kanske inte alla har bloggens morgonstartsträcka på tre timmar och fyra koppar dynamitkaffe, men Louise Stahle kommer ha svårt att övertyga mig om hon gillade sin starttid vid 6.40. Det är skillnad på tidigt å tidigt, och det är… vansinnigt jävla tidigt. Innan dess ska också en stabbig frulle käkas, kalla muskler värmas, en driver väckas, järn och närspelet återupplivas och en putter läggas på värmegallret. Och då blir det ännu tidigare. Hur det går? Både Stahle och Anna Nordqvist, som gick ut en halvtimme senare, har tappat fyra slag till tretton över. Reflektion? Fullt normalt. Vädret är ingen lek just nu, och förutom vinden så går spelarna nästan dubbelvikta för att molntäcket ligger så lågt.Bara i England, gott folk. /Johan Linderstam

Helen Alfredsson lyckades inte besegra oddsen och ta sig vidare i British Open. Det är synd. Det är däremot inte förvånande. Alfredsson har aldrigvarit någon större vän av den här majorn, och hon ska heller inte slåss om 50:e plats – hon ska slåss om segrar. Frågan är nu om hon spelar den här turneringen igen. Alfredsson kommer inte fortsätta så länge till och det här kan ha varit sista tillfället vi såg henne här. Samtidigt är det skönt att hon fick en nytändning efter att hon fyllt 40. Som hon säger själv, nu kan hon lägga av med golfen med gott samvete. Hon har nämligen bekräftat för sig självatt hon fortfarande hade det i sig och vinnarskallar behöver sådana besked. Annars? Anna Nordqvist klarade cutten igen, med minsta marginal, och hon harfortfarande inte missat någon kvalgräns sedan hon blev LPGA-proffs. Imponerande är bara förnamnet. Nu kommer hon dock slåss i botten av fältet till en början, men två rundor på par och hon kommer plötsligt 30-40 platser längre fram. Så svår är den här banan. Me