Orättvisa eller charmigt oförutsägbart?

Så här är det (nästan) alltid under The Open. För två år sedan på Royal Birkdale var det ännu värre. Då var det i princip minusgrader och snöslask för spelarna som startade tidigt första dagen och strålande sol och vindstilla på eftermiddagen. I år var det bäst att starta tidigt båda dagarna men idag har det blåst mer och de som startade på morgonen idag tjänade väl totalt sett på affären.

Man ska ha bollen i hål oavsett väder och vind och den som klarar av att gilla läget bäst har vunnit halva slaget. Den gode Tigern verkar vara fokuserad och håller i spelet hyfsat i de tuffa förhållandena. Han kommer naturligtvis att bli livsfarlig i helgen. Det ser inte helt harmoniskt ut men han kan missa rätt bra från tee på St Andrews utan att det gör så mycket, det är nästan bättre att missa riktigt grovt på flera av hålen.

Otroligt kul att svenskarna ser ut att ge sig själva bra lägen inför helgen. Robban och Hanson kommer troligen att vara topp tio medan Andersson-Hed och Stenson behöver skrapa i botten av burken sista hålen. Hoppas de hänger i och kanske petar i någon birdie på slutet.

Vad ska man säga om Louis Oosthuisen?

Han har varit topp tio 20 gånger på touren men lyckades inte stoppa näbben först förrän tidigare i år då han vann i Spanien. Han har bara klarat en av nio kvalgränser i majors och då hamnade han nästan sist.

Kommer han att hålla?

Såklart omöjligt att veta men han har inte direkt visat extrem vinnarskalle tidigare. Däremot är han en underbar spelare med förhållandevis klockren sving, skönt puttstroke och bra touch. Det enda frågetecknet är skallen, den i särklass viktigaste kroppsdelen i golf och mycket annat.

Om jag skulle tvingas gissa så skulle jag ändå säga nej, han kommer inte att hålla hela vägen. Det är jobbigare än man tror att leda och fältet kommer att äta in honom, det vågar jag sätta en veckolön på. Men det händer ju att jag har fel någon gång var tionde år:)