Har pratat med peter Hanson många gånger och måste säga att han är en av de mest ödmjuka och lättpratade golfspelare jag vet. Ofta glider samtalet över på familjesnack och väder och vind och allt möjligt. Han bryr sig.

Men… han har samtidigt alltid varit en spelare som inte fått särskilt mycket uppmärksamhet, det beror naturligtvis delvis på att han inte vunnit särskilt ofta. Han vann i särspel mot Peter Gustafson på San Roque för några år sedan och han vann på Arlandastad för ett par år sedan. För en spelare av hans kaliber är det naturligtvis lite för få segrar och det känner han såklart själv.

Jag tycker att den senaste tiden har visat en ny Peter Hanson. Han har blivit lite tydligare och lite mer självsäker i tonen på ett positivt sätt. Kanske att han är på väg att ta ett kliv i karriären och det vore kul för då är han mitt i världseliten på riktigt.

Han leder just nu i Abu Dhabi och vinner han där så är han i princip klar för Masters i april och han får en smakstart på Ryder Cup-resan.

det är han verkligen värd.

Precis som i Ryder Cup för tre år sedan satte Henrik Stenson den avgörande putten. Om han missat på K-club så hade Europa ändå vunnit men idag på Royal Trophy hade det blivit särspel.

Visserligen känns Royal Trophy som en pseudohändelse i förhållande tlii Ryder men det var ändå ganska fina insatser av svenskarna. Norén och Karlsson imponerade tillsammans medan Hanson och Stensonm spelade bra sista dagen. Eller de gjorde i varje fall vad de skulle.

Stenson är lite speciell i psyket. Nuförtiden krävs det nästan press, hård prestige eller att han trivs jäkligt bra för att han ska prestera på max och det händer ju inte så ofta. Det positiva med det är att jag tror att han kommer att bli riktigt giftig i årets majors.

Det finns ingen som brinner så för att vinna Sveriges första herrmajor som Stenson.

Jättesynd med Pelle Edbergs avslutning. Nu hade han ju inte vunnit även om han gjort birdie på sista hålet men ett hederligt par hade gett honom i runda slängar 400 000 kronor mer och en riktig skjuts på listorna.

Bra insats överlag av svenskarna i Sydafrika men det saknas lite spets i slutskedet även om de gjorde bra söndagsvarv nästan allihop.

Nu reser de vidare till Joburg och vi hoppas på seger där istället.

Idag var det japanska jättelöftet Ryo Ishikawas tur att bli överkörd av det svenska loket. Tillsammans med landsmannen Koumei Oda hade han inte en chans i bästbollen. Slutsiffrorna blev 6/4 och var inte Montgomerie imponerad innan så lär han väl ha blivit det nu.

Kul att Robert Karlsson är tillbaks och jag hoppas att han får vara frisk den här säsongen, det ska bli intressant att se honom starta upp igen ungefär där han slutade efter 2008.

Alex är ju bara grym som går in och spelar så här bra första gången i lagsammanhang. Tror att han faktiskt lyfter sitt spel när han lirar i lag.

Stenson lär också vinna sin match tillsammans med Pablo Martin. De är dormy med två att gå och det kan som sämst bli delning.

Talade precis med Patrik Sjöland som har bra slagläge i Sydafrika. En riktigt skön kille som haft sina motgångar i livet. Dessutom är han från mina trakter och det är alltid ett plus.

Jag har för mig att han kraschade med bilen för länge sedan i de småländska skogarna och flög rakt in i skogen. Han överlevde halvt mirakulöst och tror banne mig att det var strax efteråt som han slog igenom ordentligt. Men jag kan ha fel.

Han har alltid levt högt på bra precision från tee och en underbar känsla runt och på green. Det är ett recept som kan bära långt. Han och Pierre Fulke påminner lite om varandra i spelstil och båda har ju haft hyggliga karriärer på banan, åtminstone om man jämför med mig 🙂

Har spelat med båda två och var imponerad redan då (för typ 20 år sedan).

Jag minns när Sjöland vann i Italien 1998 i en förkortad tävling på grund av regn har jag för mig. Han var superstabil och vann några slag före Jocke Haeggman.

Två år senare var det en annan svensk som fick se sig slagen på Ballybunion. Fidde Jacobson kom tvåa bakom Sjöland som i den vevan var en av de absolut bästa svenskarna.

Tror att han var femma, sexa på order of merit något år och uppe topp 50 på världsrankingen.

Han har spelet och jag är övertygad om att han fortfarande är en vinnare. Jag hoppas verkligen att han och de andra svenskarna hänger i och får en kanonstart på 2010.

Pernilla Lindberg leder kvalet till Europatouren veckan efter att hon kvalat in till LPGA. Dessutom spelade hon förkvalet den här veckan och att fortsätta producera bra varv efter atlantresa och massor av ronder är imponerande. Jag har aldrig sett Lindberg spela men flera källor som följt amatörerna bättre än jag menar att hon har lika hög potential som Anna Nordqvist och Caroline Hedwall och då är jag nöjd.

Ska bli kul att följa henne som proffs och jag har haft hyfsad koll på hennes år på Futures.

Jag håller också ett par tummar för Pelle Edberg borta i Sydafrika. Det vore kul om han kunde knipa en topp tio vilket inte är omöjligt med ett kanonvarv i morgon.

Läser på golf.se att Henrik Stenson ännu en gång väljer bort vår hemmatävling på Bro Hof i sommar. Det är självfallet tråkigt eftersom Henrik är vår största stjärna på herrsidan och en riktigt kul spelare att följa.

Men så här är det.

Stenson lägger upp ett schema för att vara så fräsch och bra som möjligt på majors och spelar de tävlingar som passar för det syftet. Han vill vinna en major och det ska han väl ha respekt för, inte en massa skäll för att han inte spelar här hemma?

Jag tycker att han gör rätt som gör det han själv vill och det är dessutom starkt att stå emot den vilja som han naturligtvis har att spela här hemma. Det är jag övertygad om.

Och jag vet att vi kommer att få se honom spela här hemma framöver när läget är bra.

Att sedan hålla på att yra om att betala tillbaks är inget annat än nonsens när det gäller Stenson. Han har haft sina juniordagar där han är med och delar ut pris och han har dessutom varit med och startat en ny challengetourtävling, The Princess, i Båstad.

Det här handlar ju om att han ska kunna göra sitt jobb så bra som möjligt och det är det enda han ska tänka på. Han betalar tillbaks genom att lyckas runt om på jordklotet.

Tydligen har Tiger helt gått under jorden och inte ens hans bästa polare får tag i honom. Basketstjärnan Charles Barkley är orolig och vill ha kontakt med Tiger pronto.

Läs om det här.

Dessutom fick jag skickat till mig ett mystiskt och hemligt kontrakt igår mellan en känd amerikansk datingsajt och herr Woods företag. Vet dock inte om det är äkta eller fejk men jag skulle tippa på det senare även om det ser väldigt autentiskt ut. Det är många som vill göra narr av Tiger och mitt mjukishjärta lider faktiskt med honom trots alla hans idiotiska kvinnoaffärer.

Åtminstone om man ska tro den här undersökningen. http://www.usatoday.com/sports/golf/2009-12-14-tiger-woods-gallup-poll_N.htm

Det låter inte helt osannolikt med tanke på vilken handlingsförlamning Tiger-lägret har visat i den här härvan. Vid den här typen av mediakris finns två saker som man måste göra.

• Man ska agera snabbt och vara extremt tydlig.

Så gjorde Tiger: Han underskattade förmodligen situationen istället för att greppa att allt skulle komma ut och var därför extremt långsam och luddig i sina få uttalanden.

• Man måste synas och vara ångerfull på ett trovärdigt sätt. Helst i prime-time i teve.

Så gjorde Tiger: Gömde sig och skrev ett par pliktskyldiga uttalanden som först i sista varianten erkände otroheten. Han har ännu inte synts till sedan allt uppdagades.

Den här historien kan användas som ett paradexempel på hur det inte ska gå till.

Kul att Monty kommer till Sverige för att spela nästa år. Han är väl inget större dragplåster rent spelmässigt längre men han är ju en profil och han är framförallt Ryder Cup-kapten nästa höst och då kan ju vara ett bra läge att höra hur han tänker och hyfsade delar av laget kan vara klart. Förhoppningsvis ligger ett par, tre svenskar bra till.

Intressant att Hugh Hefner känner sig manad att uttala sig i ”Tigergate”. Han borde ju verkligen ha en viss erfarenhet och det han säger känns ju ganska vettigt.

Ibland tror jag att vissa människor och företag aldrig lär sig.

Istället för att gå ut och fördöma Tigers otrohet, något som de allra flesta vanliga människor ändå gör, säger de i sitt första uttalande att de tycker att han skött sig bra….

Om de hade sagt något i stil med ”Vi beklagar det som hänt och tar självfallet avstånd från Tigers otrohetsaffärer, men vi har valt att fortsätta vårt samarbete då vi har en stark tro på att han kommer tillbaks som en bättre människa och golfspelare i framtiden.”

Eller något liknande.

Det här är ju mer eller mindre en skymf mot Elin och ett okej till otrohet.

Det kanske är ett PR-tekniskt genidrag som jag inte förstår men jag är övertygad om att vanliga människor (konsumenter) skakar lika mycket på huvudet som jag och att det kommer att slå tillbaks på Nikes trovärdighet en smula.

Journalistik är tävling och det är sällan/aldrig den bäste skribenten eller den trevligaste människan som vinner. Det handlar om kontakter, rövslickeri, tjänster/gentjänster och ren hänsynslöshet.

Just nu handlar det naturligtvis om vem som får första intervjun med Elin Woods. Då blir cheferna nöjda och man blir själv en duktig reporter, kanske en av de bästa.

Pengarna finns ju naturligtvis i USA men jag tror inte att Elin bryr sig ett smack om stålar.

Det är väldigt få i hennes situation som inte uttalar sig efter en sån här händelse och förr eller senare lär hon göra det. INte minst för att det är att leva under en hård psykisk press att hela tiden tacka nej till förslag eller höra talas om saker som inte stämmer, man vill berätta hur det är och sedan gå vidare. Spänningen och trycket släpper.

Och då känns chansen att det blir för svenska medier ganska stor. Hennes pappa är public service-journalist och kanske går det den vägen eller så blir det någon bekants bekant som har ”gott rykte”.

Vi får väl se tids nog.