Var på Hooks vackra bana och spelade en företagsgolf igår och det är jäklar i mig en av de vackraste platserna som har med golf att göra som jag känner till.

Parkbanan var i fint skick om man bortser från att det på några hål såg ut mer som en byggarbetsplats än som en golfbana och greenerna var precis som jag vill ha dom: jämna, mottagliga och så där vitgröetröga som jag älskar.

Det byggs hus på området och jag blev sugen på att slå till, mne vid närmare eftertanke skulle förmodligen min fru inte uppskatta att vi bor grannar med en golfbana, väntar ett tag med att ringa banken.

Träffade också smålands och Hooks stolthet, Pelle Edberg efter varvet och han berättade om sina siktproblem…alltså, han ser bra men han har siktat dåligt. Det är lätt hänt när man spelar mycket att man glömmer det grundläggande som att det är lika viktigt att sikta rätt som att slå bollen dit man siktar. Han berättade att han siktat sisådär 20 meter vänster om målet med drivarna under en period och det är ju inte så bra. Hoppas att han får ordning på spakarna snart och ger Sverige lite framgångar på herrsidan också, det behövs.

Han berättade också om Alvaro Quiros som slår längst på touren och om att självaste JOhn Daly, som blivit mäkta imponerad av Quiros under deras varv i Italien för några veckor sedan.

Edberg sa att han själv flyger drivern ungefär 265 meter och att Quiros är minst 25 meter längre. Där ligger man i lä men det är bara att jobba vidare i gymmet…

Eftersom jag själv inte jobbade igår fick jag njuta av Anna Nordqvists uppvisning i ett avslappnat tillstånd, med en mellanöl i näven och ett leende i mungipan. Jag var aldrig orolig.

Inne ens när Lindsey Wright lyckades vräka i tre bra puttar i rad kändes det ”farligt” även om det är lätt att skriva i efterhand. Det som imponerade mest med Anna Nordqvists uppträdande var hur hon hanterade nervositeten, för nervös det kan ni lita på att hon blev. Men år av träning lönade sig och hon klarade pulsen och alla tankar som virvlade i huvudet med hjälp av sina rutiner som hon körde perfekt. Hon gjorde exakt samma sak varje putt, varje slag och det är just vid sådana här tillfällen som de, annars så tråkiga, rutinerna behövs.

Det är därför man ibland retar sig på att se spelare som är 27 över par utföra sina minutiösa förberedelser, men det är för att de ska kunna känna trygghet när de sedan en gång hamnar i hetluften kanske för första gången. Det är träning och förberedelse för det tillfället och det ger dem en betydligt bättre chans att klara av att hålla pinalerna och spakarna i styr.

Just det gjorde Anna Nordqvist så bra att man lurades att tro att hon inte var nervös.

Hennes sving då?

Tja, inget märkvärdigt egentligen men det syns att den sitter i märg och ben. Hon lyfter klubban lite brant men kommer bra in i bollen och hennes avslutning påminner en hel del om Annikas när hon kommer bra över på vänsterfoten och händerna kommer väldigt högt. Hon slår kort för att vara så lång men det saknar betydelse på nio dambanor av tio och det räckte ju för att vinna klart på en av de längsta. Vill hon så kommer hon säkert att kunna lägga på 20 meter från tee med lite träning men det kommer aldrig att bli en nödvändighet.

Puttning och chippning såg klockrent ut rent tekniskt. Extremt skönt och självsäkert stroke och i princip alla sänkbara puttar hade rätt hastighet, grymt imponerande.

Som en sammanfattning har Nordqvist ett spel som påminner om Annikas, ett psyke som ser ut att påminna om Annikas, men i övrigt tycker jag alla jämförelser är ointressanta ett bra tag framöver. Men potential finnes och jag tror att Anna Nordqvist har alla chanser att vinna fler majors framöver.

Har tidigare skrivit att både Nordqvist och Caroline Hedwall kommer att bli bra och det var kul att det gick så fort. Det här behövde svensk damgolf.

Samtidigt har svenskättlinge Leif Olson lite tufft i Memphis. Leffe gick tolv över första varvet och är sex slag efter närmaste kollega. Han kommer från Nationwidetouren och har gjort en hel del hyfsade resultat men den här helgen kan han packa kappsäcken och se andra varvet som en träningsrunda, bara för det skjuter han väl 58 i morgon, så sjukt är ju det här spelet.

Jag håller i varje fall tummarna för Leffe eftersom min favoritdagisfröken hette just Leif.

Stenson har ännu en gång inlett skakigt och är fyra över efter sex. Kan faktiskt inte bli orolig, jag har på känn att Stenson plötsligt blivit en majorkille och att han springer hem US Open på Bethpage nästa vecka utan att slå en enda drive.

Det var verkligen den gamle Tiger som fyrade varenda slag rakt mot pinnen under slutvarvet. Inspelen på 17 och 18 var magiska och medan Byrd och Furyk fick kämpa på varje hål gick Tiger bara fram och petade i två birdies på två av de svåraste hålen. Grymt.

Men det ser lite annorlunda ut när han svingar nu jämfört med tidigare. Han kommer brantare in i bollen och avslutningen ser lite krystad och stel ut periodvis. Men vad spelar det för roll när man leker i en 65:a sista dagen på The Memorial?

Talade en stund med Lysegårdens stolthet Niclas Fasth och han var glad med all rätt. Han var nöjd med sin utveckling just nu och hyllade personalen på Odyssey som hjälpt honom att hitta en modell som fungerar. De har utgått från den nya modellen Teron och testat sig fram till dess Niclas var nöjd. Och som han puttade i helgen förstår jag att han är nöjd.

Han spelar Open-kval idag och det skulle inte förvåna mig om han bara fortsätter, han kan kosnten att fokusera när det behövs.

Otroligt kul att Niclas Fasth är tillbaks i hetluften igen, måste säga att man saknat hans goa fightingface. En andraplats i Wales lär lyfta självförtroendet på Niclas och nu lär han klara Open-kvalet imorgon av bara farten.

Det ryktas också att Jens Dantorp skjutit 59 på Uppsala GK och det är inte världens lättaste bana. Skåningen har redan vunnit en tävling på SAS Masters Tour i år och hans utvecklingskurva verkar bara stiga.

Hamnade mitt i en sändning från Champions Tour häromkvällen. Tävlingen gick till särspel mellan Nick Price, Fred Funk och… Paul McCartney, förlåt Mark McNulty.

McNulty är ofattbart lik den gamle beatlen men han svingar förmodligen klubban något bättre. Det är faktiskt riktigt kul teve att se de gamla kämparna som fortfarande är riktigt jäkla bra. Price svingar ju lika snabbt, och bra, som alltid.

Helgens tävlingar känns ännu en vecka ganska avslagna med svenska ögon sett. Chopra kanske kan ta en bra placering men vinna? Nej.

Fasth då?

Ja, kanske en liten segerchans med bra spel idag.

Alfredsson?

Jovisst, det vore väl kul men jag tror nog på Cristie Kerr igen.

Spelade pro-am på Kungsbacka idag och det blåste (som alltid) rejält utmed havshålen. Banan var i riktigt fin kondition och en tiometersputt i medvind krävde ungefär en puttrörelse som för att slå en enmetare på min hemmabana, grymt kul och grymt svårt. Det tog väl nio, tio hål innan man var i närheten av att hitta rätt fart.

Spelade med en ung kille från Karlstad, Robin Askstrand och det var en trevlig prick. Han svingade riktigt skönt och hade bra touch på greenerna. Håller tummarna, Robin.

Om det blåser så här mycket har jag svårt att se några riktigt låga scorer ihelgen, det finns visserligen en del riktigt bra birdiehål men också många hål där man utran större misstag kan göra både bogey och dubbel.

Ska bi kul att följa tävlingen och det krävs kanske en dle vindrutin för att kunna vinna.

Helgen blev ännu en besvikelsens trots att det såg så bra ut halvvägs på nästan alla tourer.

Varken Norén, Fasth, Karlsson eller Edberg fick så värst mycket att hända på Wentworth utan istälet fick engelsmännen Casey och Fisher imponera i lugn och ro. Gillar också Sören Kjeldsens förmåga att spela bra på de stora tävlingarna. Han vann finalen på Valderrama ifjol och var hur lugn som helst, igår kunde han ha vunnit om inte de två engelsmännen jagat livet ur varandra. Den lille dansken stiger stadigt på rankinglistorna och kan säkert vara med och hugga på majors framöver.

Om ett par dagar ska jag spela pro-am på Fredrik Jacobsons tävling på SAS Masters-tour på Hamra och det ska bli riktigt kul (hoppas jag). Återkommer med rapport på onsdag.

Tråkigt att inte Jesper P kunde hålla i sista varvet, han hade behövt en bra placering och slippa lita till inbjudningar.

Niclas Fasth är en fighter som äntligen verkar vara på rätt spår. Hans första varv på Wentworth ser städat och fint ut på pappret och enligt hans egna kommentarer verkar han nöjd med spelet. Hans renoveringsprojekt har förmodligen tagit längre tid än han sjäv önskat och vi fär väl vänta ett tag till innan han är tillbaks på allvar men kul att se att trägen vinner. Han hade trots allt en andraplats i The OPen och en fjärdeplats i US Open med sin gamla sving men han menade själv att han inte hade full kontroll.

Har inte sett honom tillräckligt mycket för att kunna analysera vad han ändrat men förhoppningsvis får vi se riktigt mycket av Niclas i rutan i helgen.

Inte ovanligt att en spelare har svårt att ladda och vara fullt fokuserad tävlingen efter en stor seger. 78 slag är ingen insats som speglar Stensons form utan mer en siffra som säger att det blivit lite mycket snack och för lite träning de senaste veckorna. Samtidigt visar det hur lite missat fokus som krävs även för de här killarna för att det ska kunna dra iväg lite. Skönt för oss dödliga ibland.

Jag är helt övertygad om att Stenson kommer att gå ut och skjuta en bra score imorgon men det krävs naturligtvis ganska bra spel i två dagar för att han ska kunna vara med på söndag och slåss om segern. Det blir nog väl tufft när man släpper så mycket första dagen men osvuret är bäst.

Desto mer kul att Robert Karlsson och Alex Norén inleder bra. Robban brukar trivas på Wentworth och Norén trivs överallt när han spelar bra. Han har kapacitet att vinna var som helst och det vore kul om han kunde få ihop spelet över alla varv den här veckan.

David Horsey leder just nu på fem under och det är en kille som verkligen kan bli hur bra som helst. Han svingar bra för att vara engelsman och har dessutom riktigt skön touch runt greenerna. Han spelade Walker Cup tillsammans med bland andra Rory McIlroy och Danny Willet för några år sedan och har en andraplats i Malaysia som bästa placering i år.

Svårt att se honom hålla heöa vägen just den här tävlingen kanske, men topp tio, definitivt.