Niclas Fasth gick sju under idag i Giron och har farit som en raket upp genom fältet. Just nu är han delad elva men kanske halkar ner en bit till i pch med att många bara spelat några hål än.
Det är kul och svensk golf är rikare med Niclas Fasth i form. Han har jobbat hårt på att förbättra sin teknik och förra året på The OPen på Royal Birkdale pratade jag ganska länge med honom om det. Han hade just varit fyra i US Open och han har tidigare en andraplats i The Open.
Varför fixa något som inte är trasigt liksom?
Fasth har alltid haft lite speciell sving och det kändes svårt att göra några jätteförändringar utan att hamna vilse men Niclas var fast…. (ursäkta men den var omöjlig att undvika) besluten att skapa en rörelse som håller även när det drar ihop sig på söndagarna vid majors.
Nu har jag inte sett så mycket av hans sving den senaste tiden men en 65:a idag imponerar och jag skulle bli mycket glad om Niclas kommer tillbaks och att han lyckas med sitt renoveringsprojekt.
Han är en profil som vågar vara annorlunda och han behövs.
Kom igen sista varvet nu, Lysegårdens stolthet.

Satt och tittade lite på vilka unga svenska spelare som kan komma i nästa generation av det svenska golfundret.
Här är min lista på spelare som definitivt kan bli topp tio i världen om några år:
1. Alex Norén
Är ju redan etablerad men knappast färdigutvecklad: Alex har stadigt blivit bättre och är lite lateblooming trots att han alltid varit duktig. Har tyvärr haft otur med en handledsskada i år men jag är övertygad om att han kommer att spela bra resten av säsongen. Vår nästa storstjärna.

2. Jonas Blixt
En av de allra bästa collegespelarna förra året och då ska man veta att det finns en och annan duktig spelare där. Blixt blev All-american för andra året i följd och i förstalaget dessutom. Han spelade TV-pucken för Värmland och hade alla förutsättningar att bli elitseriespelare i hockey men valde till slut golfen. Är nyblivet proffs och har redan varit med hyfsat på Nationwide.

3. Pontus Widegren
Fick ta emot det prestigefyllda Joe Cole sportmanship award ifjol eftersom Widegren under året visat hänsyn och respekt mot sina medspelare och motspelare. Men stockholmaren är samtidigt en hänsynslös tävlingsmänniska och har flera gånger visat stabil vinnarinstinkt. Fortsfarande amatör men räkna med att han kommer att synas också när han blir proffs om några år.

Det finns ett gäng till som har förutsättningarna men de här tre tror jag hårt på. Mejla gärna in era egna förslag.

Att SAS Masters behövde en förändring är nog alla överens om. Nu delas ansvaret mellan åtminstone tre aktörer och det känns naturligtvis tryggt ekonomiskt att ha Björn Örås med på skeppet. Han har stålar, är målmedveten och har, så vitt jag förstår, också ett genuint intresse för golfen.
Jag vet att många tvivlar på Örås och han beskrivs ibland som en despot som köper det han vill och som avverkar personal som min son tuggar sönder nappar.
Men mitt intryck av Örås är en hängiven person med höga krav och som tagist sig an möjligheten att göra något bra för Golfsverige.
Då är han rätt man för mig.
Jag tillhör den kategori som tycker att Fredrik Nilsmark och Masters styrelse fattat ett bra beslut som kanske till och med var helt nödvändigt för tävlingens framtid.
Sedan vet jag att många tycker mindre bra, förmodligen rent av illa om, att tävlingen permanentats på Bro Hof.
Det har vuxit upp banor med en tydlig ambition att vara med och slåss om att bli spelplats för SAS Masters och nu kan de inte ens vara med och tävla. PGA National, Frösåker, Hills, Barsebäck, Sands och Vasatorps TC är alla banor som rent golfmässigt skulle kunna konkurrera med Bro Hof men som nu tvingas se på utan någon som helst möjlighet att påverka. Det känns tråkigt men kanske att andra positiva krafter kan skapa andra tävlingar eller evenemang på andra platser än Bro Hof.
Jag hoppas på det men välkomnar samtidigt satsningen på det nya SAS Masters och tror att det kommer att bli en riktigt stor tävling, och då tänker jag inte bara på prissumman.

Gjorde årsdebut igår på Åsundsholms vackra bana och vilka fina greener så här tidigt på säsongen. Inte ett hopp eller studs och vill ni träna puttning och bor i närheten av Ulricehamn eller Borås kan jag varmt rekommendera den ganska nya banan vid Åsundens strand. Själva banan kommer att bli bra när den satt sig ordentligt men är redan nu i fint skick.
Spelet då?
Nja, jag fick bonk av min kompis Jens i match över tolv hål men gjorde två birdies och slog ganska många helt okej slag. I ärlighetens namn hade jag en hel del oflyt, varje gång jag missade fairway fick jag droppa och det här var enda gången som Jens kommer att få njuta segerns sötma i år.

Skrev en liten tyckare om att man kan spela golf på olika vis och att min erfarenhet är att många bryr sig lite för mycket om formalia och att sänka sitt handicap när de är ute och spelar träningsvarv.
Man kan spela olika former av match eller använda sig av egna regler när man tränar för att göra golfvarven både snabbare och roligare.
Sådana tankar faller oftast inte i så god jord hos de rättrogna, de som ser golfen som sitt eget lilla himmelrike och som helst velat att tiden skulle stå still ungefär när Old Tom Morris och Willie Park slogs om segern i The Open.
Jag skulle personligen aldrig komma på idén att använda en mulligan men jag har full förståelse för dem som gör det, det är deras golfvarv och inte Old Tom Morris-samfundets.
Om gamle Tom hade levt idag så hade han förmodligen också hystat upp en guttaperka till på första tee om han känt för det.
Alla varv som inte är utlyst tävling är träningsvarv/sällskapsvarv i min värld, då tränar man för att bli bättre på att spela eller så umgås man bara med sina kompisar och spelar någon typ av match, också det är en typ av träning såklart, sällan blir pressen så hård som under dessa matcher.
Det är ju inte så att jag försöker tvinga dessa regelpetimetrar att göra annorlunda, de får gärna gå där med sina små regelböcker och låtsas att de är Tiger Woods på 16:e på Augusta, det är väl kul.
Men vi andra som vill använda golfen på det sätt som vi finner trevligast vill gärna kunna göra det utan att behöva höra saker som att vi inte spelar gooooolfff eller annat trams.
Det finns olika typer av golf och olika behov och olika dagar och olika människor.

Att vara Ryder Cup-kapten, alltså.
Den skotske gosegubben är 45 år fyllda men han har inte lärt sig att hantera att det finns andra människor än han själv på golfbanan.
På ett sätt är det naturligtvis underbart med profiler som vågar visa känslor men att han nästan undantagslöst hoppar på fotografer eller funktionärer börjar kännas…. mesigt…. tjatigt… fegt…. allt möjligt töntigt.
Kan han inte börja veva mot en medspelare eller en domare eller någon i en någotsånär ljämställd position?
Jar börjar tycka att Colin är en jävla tönt som skyller på andra så fort det inte riktigt funkar som han vill.
Det är okej att spelare stör sig på saker i sin omgivning (även om jag tycker att de fasen ska kunna hantera det mesta) men få har det dåliga omdömet att hacka på människor som gör det möjligt för dem att tjäna ganska grova stålar på en sysselsättning som egentligen inte är så självklar att man ska kunna leva på.
Ursäkta att jag lackar ur lite men frågan är väl hur Monty ska kunna hantera all press runt ett Ryder Cup, som ju är lite större än ett mindre ET-event?
Det kommer ju att lura en och annan fotograf i de walesiska buskarna kan man tro. Det enda säkra är att det inte kommer att bli ett lika snällt och friktionsfritt Ryder som senast på Valhalla, det vågar jag lova.

Lite diskussioner om golfen verkligen hör hemma i den olympiska familjen och utan att riktigt veta vad som gäller, mer än att amatörstämpeln försvann någonstans på vägen och att många grenar är på väg ut på grund av bristande intresse och/eller dålig tevemässighet, måste jag säga att golfen skulle funka både som individuell och lagtävling.
Svårt att säga var den skulle hamna på spelarnas agenda men min känsla är att vissa av spelarna skulle göra ganska mycket för att vinna det första riktiga OS-guldet i golf. Tiger, som redan vunnit allt, skulle definitivt byta 50 PGA-segrar mot ett guld i exempelvis Chicago 2016, lita på det.
Dessutom skulle förmodligen Sverige ha hyfsade medaljchanser om utvecklingen hos Stenson, Norén och några till går som den ska.
På damsidan kommer det också att bli bättre, Caroline Hedwall och Anna Nordqvist kommer att hålla i många år och när de väl tar steget upp så kommer de att stanna kvar.

Vaknade med Viasat Golfs pausbild i natt och missade all dramatik. Det sista jag såg var  Kenny Perrys som försökte gnugga liv i sitt bleka ansikte och jag minns att jag tänkte: han kommer inte att palla pressen på slutet.
Nu gjorde han ju nästan det men detta nästan är ett ganska stort nästan. Det är skillnaden mellan att vinna och att bli en hedersam tvåa.
Angel Cabrera såg mer avslappnad ut trots att han nästan hela varvet låg några slag bakom. Han var enda icke-amerikan på leaderboarden och det här måste ha svidit i de nationalistiska amerikanska golfhjärtan som kantade Augusta.
Cabrera har visat att han är en spelare som klarar av att hantera majorpress, han avfärdade Tiger, Furyk och i viss mån Fasth på Oakmont och att dessutom vinna på Augusta smäller högt. Den ojämne argentinaren har en högstanivå som få andra och han kan spela under press.
I Perrys fall var det en klassisk kollaps. Det syntes redan på 13:e att han inte vågade slå till birdieputten och sedan fortsatte det och det slutar alltid på samma sätt. Fråga Scott Hoch, Len Mattiece eller för all del Greg Norman hur det känns. Chad Campbell kunde mycket väl ha vunnit, han spelade okej hela varvet och satte en hel del puttar under press. men Cabrera är en roligare vinnare i mina ögon, golfen behöver spelare som kör järnet i alla lägen och Cabrera ler ju också emellanåt.
Svenskarna hade ingen stor tävling och det är lätt att skrika fiasko men det tänker inte jag göra. Både Stenson och Karlsson sköt hyfsade siffror och jag kan inte analysera deras tävling eftersom jag inte såg mycket av deras spel.
Förmodligen satte de alldeles för få puttar från medeldistans och missade förmodligen också en del från korta avstånd. Då är man väck direkt i den här tävlingen.

Orkade nästan se hela sändningen igår kväll men med två barn är det svårt att hålla ögonen öppna och klara efter midnatt.
Lite synd med Robban men om man tittar på hans statistik så verkar han ha spelat okej men inte mer. Lite för få greenträffar och förmodligen lite för dåliga greenträffar också då eftersom han inte öst i birdies direkt.
Stensons vändning av varvet imponerar och det är knappast lätt att vända ett varv som är på väg att glida iväg, det vet ni alla som spelar.
Det vittnar om att Stenson har både viljan och den inre styrkan som behövs därute, skitkul och det ger förhoppningar inför helgen. Han arbetade tidigare med Torsten Hansson på den mentala delen av spelet men har det senaste året kört på egen hand och det verkar fungera alldeles utmärkt. Hans kroppspråk och attityd är den del av hans spel som utvecklats mest tillsammans med puttningen de senaste åren.
Såg det inte ut som att Stenson körde med en Pingdriver förresten? Det var lite svårt att se men Tynander kanske kan undersöka saken. Nu när jag sett en annan bild ser det nog ut som en Callaway ändå, va?
Om vi sedan tittar lite på mina tips så ser det ju fortfarande väldigt intressant ut, Perry, som jag nämnde som en av mina fyra, delar ledningen, Mahan tappade visserligen igår  men har slagläge, Rose och Poulter kan vara lite för långt bak men man vet aldrig om de kommer igång. Fyra av fyra spelar i varje fall i helgen och så brukar det inte vara när jag tippat.
Tiger då?
Han kan naturligtvis fortfarande vinna men har nog inte råd att lalla runt på par ett varv till, då kan avståndet bli för stort till och med för denne mästare på att skrämma slag på ett leaderboard.
Det blir av naturliga skäl alltid betydligt bättre teve på helgen och det känns, trots lite halvtråkiga namn längst upp, som att spänningen kommer att dyka upp. Tror ingen drar iväg med årets tävling och flera stora namn finns ju med i bakvattnet. Till och med Mickelson klarade sig efter ännu ett struligt varv med många skogsbesök. Han avslutade fenomenalt och Lefty är alltid sevärd av en eller annan anledning.
Lider med min kollega i USA, det är apjobbigt att åka över en vecka, precis när man börjar få ordning på den inre klockan så ska man åka hem igen och det är ett mindre mirakel att spelarna orkar flänga fram och tillbaks.

Tja, man får väl sticka ut hakan lite medans tid är. Tipset på Hunter Mahan ser ganska okej ut så här långt och Ian Poulter börjar komma igång så smått. Tiger harvar på med sina par men det räcker inte långt i år.
Det är ju några hål kvar men jag sitter ganska nöjd och myser när Mahan matar birdies…. GO HUNTER!!