BARSEBÄCK. Dåligt med bloggande i dag tyvärr, men det har varit fullt ös på andra flanker.

Men vi ska i alla fall passa på ett kila in några sekunders eftertanke.

Stenson kan vi glömma för tillfället. Hans Foundation kommer i nuläget att få runt 15 000 kronor för hans 75:e-plats och det är väl en bättre middag för den herren.

Men vi har doldisar och gamla hjältar som i stället positionerat sig i rampljuset.

En gammal krigare Joakim Haeggman är på väg mot en finfin placering, och även om han avslutade med två bogeys så är han med. Det är kort och gott förbannat kul. Det känns som att Haeggman har varit med sedan slaget vid Hastings, men han är inte ens 40 (fyller dock det om en månad). Förra året krigade han på på Challengetouren och valde bort SAS Masters pga av jakt på rankingpoäng i en annan tävling, men nu är han på platsen där han vann 1997. Och det märks att han älskar att vara här, och publiken älskar lika mycket att ha honom här.
En hjälte, som sagt.

Jesper Parnevik jagar sin bästa placering på länge, trots skadeelände och med många tankar på annat.

Och vi har Niclas Fasth, Joel Sjöholm, Oskar Henningsson, Anders Sjöstrand, Christian Nilsson och Mikael Lundberg, och vi har framförallt Martin Erlandsson som i morgon går ut i ledarboll och får finna sig i att stå i centrum trots att han gillar att låta sin fru stå i fokus (enligt honom själv).

Ingen Stenson, som sagt, men likväl ett gäng starka krigare som alla vill vinna.

Så solen går upp i morgon också.

/Johan Linderstam

BARSEBÄCK. Här vänder man ryggen till ett tag under morgonen för att göra en intressant intervju som ni kommer kunna läsa om de kommande dagarna.
Och när katten är borta gick tydligen Stenson in i väggen.

Någon som kan berätta vad om hände där egentligen?

Nu verkar han hittat spelet någorlunda igen, men sju bogeys på banans nio första hål är… inte ok. Om vi ska vara väldigt diplomatiska. (Om vi ska vara är det helt åt skogen).

Just nu är alltså Stenson delad 75:a, och tredje sist av de som klarade cutten. Något säger mig att humöret inte är en påse godis just nu, och det lär inte bli så stor grundplåt till den där välgörenhetsfonden.

Då är det roligare att se att Oskar Henningsson håller i.
Grännas stolthet har gjort två birdies under morgonen och klivit upp till en delad tredje plats.
Och Joakim Haeggman har smugit fram till platsen bakom efter tre birdies och noll bogeys under förmiddagen.

Och det, det är ett läge att gilla.

/Johan Linderstam

BARSEBÄCK. Bloggen lämnar för ett ögonblick fokuset på årets SAS Masters och dansar några steg västerut.

Det är nämligen så att Phil Mickelson under sin karriär blivit hånad för att vara lite överviktig och med jämna mellnarum fått den klassiska ramsan ”show us your boobs” kastad efter sig, trots att han trimmat ner sin kroppshydda till relativt vältränade former.
Att han själv medgett en förkärlek till klassiska burgers har väl inte fått skaran av belackare att minska sina påhopp, men nu så bjuder den gode ”Lefty” på ett jävligt öppet mål.

Han, tillsammans med två kompanjoner, planerar nämligen att köpa upp.. trumvirvel.. Waffle House. Mickelson ska enligt uppgifter lägga ett bud på 20.2 miljoner dollar för att köpa det skuldtyngda gottegris-företaget med 105 ”restauranger” runtom i USA.

Alltså, en investering på knappt 160 miljoner.

Han måste nog även vara förbannat glad i våfflor, Lefty.

/Johan Linderstam

BARSEBÄCK. Ni vet vad det där betyder va? Det där himlen där borta?

Det där betyder jävelskap.

Inte nog med att Anders och Sören Hansen drog sig ur i sista sekund, nu fortsätter danskarna att skicka fanskap över sundet.

Enligt uppgift är ett åskoväder på väg från Danmark som kommer vända upp och ner på allt vi trodde vi visste, och spelet lär brytas ett tag.
Men sedan fortsätter vi som om det aldrig hänt. Det är ju så vi jobbar, trots allt.

/Johan Linderstam

BARSEBÄCK. När man inte vågar hoppas på Stenson och Hanson vet man att man alltid kan hoppas på någon annan.

När den svenska ”superbollen” haft klippkort på grymma saves och up & downs på banan så handlar det om snarare om att klara cutten än att konkurrera på toppen, men det finns det andra blågula representanter som gör.

I sammanhanhet lite av svenska doldisar.

Martin Erlandsson har varit med länge, men är enligt honom själv fortfarande på väg mot toppen av karriären.
Senaste segern kom dock på Challengetouren i Spanien för sex år sedan, och även om han flera gånger nosat på en Europatourseger (senast förra året) så har han aldrig vunnit. Just nu ligger han tvåa och trivs med läget.

Anders Sjöstrand är en jätte på SAS Masters Tour där han vunnit en gång i år och klarat cutten i samtliga tävlingar, men i det här sammanhanget är han en novis. Just nu är han femma.

Oskar Henningsson fullkomligt massakrerade Europatourkvalet förra året då han vann det första steget, kom tvåa i det andra och vann det tredje och spelade hem ett fin ET-kort. Men sedan dess har det mest blivit missade kval och besvikelser. Han har läge att ändra på det nu, med några hål spelade av andra rundan och en sjätteplats.

Och ytterligare några platser länger ner finner vi Joel Sjöholm. Han gjorde tyvärr en dubbel på det näst sista hålet, men räddade upp med en birdie på det sista, och är med i matchen på ett under par.
Joel är en golfare som inte ser ut som en golfare men som har otroligt mycket känsla i handlederna och som älskar att lattja golf.
Vi behöver fler av den typen.

Till sist: fömiddagen, och gårdagkvällen, i två snabba bilder.

Barsebäck by night.

Närheten till havet på nian. Stenson drar ett ögonblick senare en treäfemma till två meter från pinn, men missade tyvärr eagleputten. En avslutande birdie, dock.

/Johan Linderstam

BARSEBÄCK. Vi är många, inklusive bloggen, som gärna målar upp Alexander Norén som nästa stora svenska stjärna.
Han har det breda spelet i sig, kan styra bollen både höger och vänster, och har framförallt en jäkla vilja och tiden på sin sida.
Men nu kan 27-åringen ha skitit i det blå skåpet.

Efter grymt stabil spela under stora delen av gårdagen så låg han delad tvåa med fyra hål kvar att spela. Men några tappade slag, och måhända felbeslut kostade två bogeys (15 & 17) och i klubbhuset låg han två under.
Fortfarande med, fortfarande i slagläge.

Man då kan man inte fortsätta som i dag.

Fyra bogeys, en dubbel och två sporadiska birdies senare är Norén plötsligt på randen till att missa cutten.
65 spelare, och delningar, går nämligen vidare.

Men Norén är inte ensam.

Den regerande mästaren Peter Hanson är just nu också ute ur SAS Masters.

/Johan Linderstam

BARSEBÄCK. Det är ganska tajt i fältet, och cutten kommer nog landa på 1-2 över par nånstans beroende på hur vinden ligger under dagen.

Det gör att vi har två svenska superfavoriter som balanserar lite väl den den sköra lina som kallas kvalgräns, men förhoppningsvis biter båda ihop, levererar några birdies och gör eftermiddagen till en avslappnande väntan och inte ett frosseri i nagelbitning.

Henrik Stenson och Peter Hanson gick ut tidigt i morse, och kommer vara klara en stund efter lunch, och trillar det inte i några puttar under sista nio kommer det bli en oviss väntan som nästa anhalt på schemat.

Men det tar inte bort det faktum att det är intressant.
Precis som det ska vara, alltså.

/Johan Linderstam

BARSEBÄCK. Henrik Stenson och Peter Hanson bullade upp dagens största publikboll, slog ut – och hamnade i klister direkt.

Stenson tryckte utslaget på ettan ut till vänster, fick knacka ut mellan träden på fairway och räddade sedan vackert med inspel + enputt.

På hålet efter gav han sig ännu mindre möjligheter när han efter ett okej utslag drog inspelet kort höger och bekantade sig med bunkern. De blev nog inte alltför väna eftersom bunkerslaget gick kort i greenruffen, men sedan plockade han fram mästartakterna. Chippen från tjockgräset från åtta-nio meter gick rätt i kopp och ännu ett räddat par.

Men tro inte att Peter Hanson ville vara sämre.
På tvåan tappade han till vänster från tee, rätt ut i smeten mellan träden, men det finns anledningar som gör att de här gubbarna spelar på lägre än scratch medan du (?) och jag inte gör det.
Hanson vandrade ett otal gånger fram mellan träden, bytte några ord med caddien Woody innan han plockade fram ett lågt järn och ställde upp sig.

Sedan tryckte han ut en låg draw – högervänster-skruv – blint mellan träden och rullade in den på green. Ett onekligen fantastiskt golfslag som fick de applåder det förtjänade.

Hålet efter orkade dock inte Hanson hålla i och tappade ett slag, och på fyrans korthål brände Stenson av en bogey medan Hanson gjorde dubbel, men fråga mig inte hur det gick till. Jag stod nämligen och såg Alexander Norén göra birdie på femman och ge sig själv häng på täten med två under och en delad åttondeplats.

Och där nånstans är vi nu.

/Johan Linderstam

BARSEBÄCK. Lee Slattery håller i i täten, men bakom är kön tajt.
Christian Nilsson gjorde en eagle på 16e och flög förbi en stor del av startfältet till delad andra plats, där Oskar Henningsson och Johan Edfors också återfinns.
Niclas Fasth har dock tappat ett slag.

Men men. Det intressanta just nu, om vi ska vara riktigt ärliga, är inte vad som sker på banan. Det är vad som är på G att ske på första tee om en liten liten stund.

På grund av avbrottet tidigare är eftermiddagens ronder försenade med 45 minuter, vilket gör att Alexander Norén – The Next One? – går ut i detta nu. Och i bollen efter honom så är det stjärnspäckat. Då ska Peter Hanson försöka ta en skånsk nacksving på Henrik Stenson och försvara titeln, medan Stenson antagligen kommer replikera listigt. På vilket sätt återstår att se.

Med det sagt lämnar bloggen kaffemuggen och tangentbordet och vänder stegen mot första tee. Fast först, glöm vad jag skrev i första stycket. Det händer saker fort här just nu, och ställningen är som följer, från första til delad 19e plats:

Men när ni läser det här har det säkert svängt igen.
Det är smällar man får ta.

Nu: första tee. Ses på ett tag.

/Johan Linderstam

BARSEBÄCK. Lee Slattery och Jesus, där har ni männen som går på vatten.

I morgonregnet på Barsebäck springer britten ut och dunkar in sex under på nio hål, bland annat fyra birdies på de fyra första hålen.
Det är en inledning som han knappast vill ha ogjord. Sedan kom ett avbrott, åskan låg i luften, och när spelet återupptogs blev Lee människa igen. Men man kan ju ogärna begära att grabben ska hantera konsten att gå på moln också, det är liksom inget superhjälte-tema över årets SAS Masters, men både en stabil inledning och ledning har han (tre slag), trots bogey på tolfte. Och 30 slag på första nios par 36 är ju onekligen taget sju dagar i veckan.

Bakom honom? Spridda skurar.
Niclas Fasth och Oskar Henningsson, som defilerade hem Europatourkvalet i höstas, skuggar Slattery på en delad andra plats på två under. Sedan en myriad av lirare inom några slags räckhåll.

Slutsats? Att vi får avvakta med slutsatserna.
Under tiden kan vi ju alltid hoppas på solen, men det kanske är att hoppas på för mycket.

/Johan Linderstam