Nyp mig i armen. Jag har precis sett Roger Federer förnedra Jo-Wilfried Tsonga i semifinalen i Australian Open.
6-2, 6-3, 6-2.
Det var över på en timme och 28 minuter.

Vad finns att säga efter den uppvisningen? Till att börja med: Lycka till, Andy Murray. På söndag tar schweizaren sin 16:e Grand Slam-titel, varav den fjärde i Melbourne. Ingenting kan stoppa honom. Inte om han fortsätter att spela som i dag.

Tsonga, den kraftfulle fransmannen, slog Novak Djokovic i kvartsfinalen, men i dag var det Ali-kopian som blev knockad. Han blev krossad av en världsetta som genomförde den perfekta matchen. Federer spelar så smart, så snabbt, så smidigt. Det är så underbart att se. Tsonga såg många gånger klumpig ut när han plågades i både sid- och djupled.
– Det var svårt att spela mot honom i dag. Han tog bollen mycket tidigare än mig och var riktigt bra. Ja, spelar han så här finns det ingen som slår honom, säger Jo-Wilfried Tsonga.

Federer breakade tidigt och lekte hem första set, som var över på en halvtimme. Det var klasskillnad, från första till sista bollen. Han släppte aldrig in Tsonga i matchen, och jag misstänker att dörren är låst även för Andy Murray.
Skotten möter inte bara tidernas största tennisspelare på söndag. I varje Grand Slam-final går han en match mot Storbritanniens dystra tennishistoria.

Roger Federer vet det.

– Han kan bli den förste britten som vinner en Grand Slam-titel på… Vad är det? 150 000 år? sa schweizaren.