Regn, uppehåll, regn, uppehåll, regn… Välkommen till Wimble…, förlåt, Öppna franska. Vädergudarna är inte på sitt bästa humör i dag, men det är Robin Söderling.

Svensken behövde bara 71 minuter på sig för att slå Taylor Dent med 6-0, 6-1, 6-1. Det är snabbt för att vara en femsetare på grus, men det är inte rekordsnabbt.
Det finns tyvärr ingen sammanställning över de snabbaste matcherna i turneringens historia, men ni minns väl finalen 1970?
Just det, det var då Jan Kodes slog Zeljko Franulovic med 6–2, 6–4, 6–0 på 68 minuter.

Damsidan, då? Håll i hatten, för det gick undan när Steffi Graf vann Öppna franska 1988. Finalen – 6-0, 6-0 mot Natasja Zvereva – var över på 32 minuter.

Steffi Graf hade ett minst sagt lyckat 1988. Under året vann hon samtliga Grand Slam-turneringar och OS. Det du, Andre Agassi!

Steffi Graf 2010. Foto: REUTERS

Under regnuppehållet tänkte jag, som enda svenska tidning, gå på en presskonferens med Arantxa Parra Santoja. Det stannade dock vid tanken.

När Robin Söderling mötte pressen frågade jag om han tänkte göra som Mats Wilander och satsa på en musikkarriär efter tennisen. Anledningen var hans insats i karaokestudion.
– Nej! Schyst att du satte ut det på Aftonbladet, sa han och skrattade.
Förmodligen fruktar han att Bert Karlsson ska ringa. Man vet aldrig med den mannen. Bert, alltså.