Plussgrader och frost om vart annat. När vädret inte vill bestämma sig får man både det ena och det andra. När mildväder sällskapar med några långt stående solstrålar ser nästan alla juldekorationer malplacerade ut.  Men tänk i varmare länder där tomtefar svettas i 25 gradig värme? Svårt för oss nordbor att tänka sig. Vi som älskar snö och kyla!

Fast tuvvaktelbären kan övervintra om inte kölden blir för hård. De här plantorna från i fjol står numera i surjordsplanteringen på landet.

Hos mig är det inte de gula och orangea färgerna som dominerar trädgården strax innan alla löv faller till marken. Då skiftar sceneriet färg och tonerna stöter mer åt rosalila. Färgerna svalnar och det blir extra vackert i sakta duggregn där dropparna bildar små, små runda kuddar på blad och strån. Hypericums bär har blivit blåsvarta och det rosatonade foderbladet sitter som en liten krage runt bäret. Snöbärens kritvita bärknippen blir självlysande i de bleka solstrålarna och undersidan av bergenians stora blad färgas i cerise. Till och med den lilla cypressens yttersta barr gör vad de kan för att smälta in och antar en rostrosa ton. Nu är det som allra vackrast!

”Less is more” vet ju alla vad det är. Det sparsmakade och avskalade, lite åt japanska hållet, ett ställe där varje växt får prata till punk utan att bli avbruten.

Att skapa snygga, stilfulla trädgårdar med små medel och ett fåtal, bra placerade växter är en konst och jag blir alltid glad när jag ser lyckade resultat.  Är det inte rätt gjort kan det se ödsligt ut och det är inte alltid man måste välja grafiska och strama växter. Det går precis lika bra med våra vanligaste trädgårdsväxter. Hemligheten är liksom kompositionen i sig.

Titta här! Få tydliga växter där de med sina inbördes olikhet hjälper till att lyfta fram varandra. Det yviga gullriset till vänster, de stora tydliga ruggarna av funkia och den stramt klippta buxbomshäcken. Marktegel i små avsatser. Suveränt i sin enkelhet!

Fotot från Norrvikens Trädgårdar i somras.

Länge har jag haft på min önskelista att besöka Linnés Råshult i Småland. På Råshult föddes Carl von Linné för nu över 300 år sedan.

På Råshult finns inte bara det lilla knuttimrade hus där familjen  bodde utan också en underbart härligt trädgård, en trädgård såsom den skulle kunna ha sett ut i det gamla självhushållande Sverige. Men trots att man till största delen odlade för nyttans skull kunde man kosta på sig en liten lustträdgård. En sådan finns anlagd på kortsidan till bostadshuset och är som en lite smycke.

Om jag har en fantastik trädgård? Nej, inte alls. Skomakarns barn ni vet!

Men i september förra året bestämde jag mig för att påbörja en renovering av trädgården. Nu finns det nog en bra grundstomme som det skulle kunna gå att ta vara på och utgå ifrån, men mycket måste bort, röjas, föryngras och planteras om.

Grävning är tungt. Särskilt på den del av trädgården där jorden består av slam från tunnelbanebygget i Stockholm på 1950-talet! Fullständigt stenhårt när det är torrt och tungt som bly när det ska grävas. Men grävning blev det och mycket av den gamla jorden slängdes i komposten.

I samband med grävning av alla planteringar tog jag vara på plantorna. Jag lekte plantskola, delade och planterade om. Jag har en stor mängd riktiga etiketter efter åren av plantering hos kunder och nu kom det till användning. Fantastiskt vad mycket det blev! Och nöjd kände jag mig som kunde ta vara på så mycket. Man behöver verkligen inte köpa nytt. Så mycket av de gamla går att återanvända. Alla skott och delade plantor sattes i ny u-jord och bildade nya friska rötter på nolltid. I ungefär en, en och en halv månad stod de i sina krukor innan de planterades ut.

På bilden låga sorter att plantera uppe på berget. Aurikel, olika timjan, skuggbräcka, svingel och kattfot.