Plussgrader och frost om vart annat. När vädret inte vill bestämma sig får man både det ena och det andra. När mildväder sällskapar med några långt stående solstrålar ser nästan alla juldekorationer malplacerade ut.  Men tänk i varmare länder där tomtefar svettas i 25 gradig värme? Svårt för oss nordbor att tänka sig. Vi som älskar snö och kyla!

Fast tuvvaktelbären kan övervintra om inte kölden blir för hård. De här plantorna från i fjol står numera i surjordsplanteringen på landet.

Linnean hörde till Carl von Linnés absoluta älsklingar. Han tyckte om den så mycket att han gav den namn efter sig själv, Linné.

Det är inte svårt att hålla med honom. Linnean är så liten, så älsklig och vän, att man blir lite öm i hjärteroten när man ser den.

Det ska vara knepigt att odla linnea sägs det. Nu har vi det ju förspänt här i Bergslagen där den växer vild både i skogen intill och på vår tomt. Ibland finns den i handeln att köpa och en av de viktigaste knepen för att få den att trivas i trädgården är att ge den jord med lågt pH och ständig fuktighet. I skogen kan man hitta den över sten och i mossan på små bergknallar men i trädgården blir det ofta för torrt om man planterar den så. Bättre då att sätta den i en gammal stubbe eller som jag själv gjorde, tog hem den murkna gren som den växte på i skogen. Nu ligger grenen i surjordsplanteringen och linneans långa rankor letar sig ut i torven, slår rot och ser ut att trivas förträffligt!

Ser du vita blombollar inne bland barrträden i skogen så är års kan det vara getpors du ser! Att det finns en vildväxande rhododendron i Sverige kanske man inte tänker på men skvattram – som den också kallas – hör faktiskt till rhododendronsläktet. Och kryper man nära inpå kan man se vissa liketer med småblommande rhododendron i trädgården.

Skvattram har en väldigt speciell lukt, inte särskilt god om man ska vara ärligt. Myggorna gillar den inte heller och står man ut med att gå omkring och lukta illa, kan man gnida in huden med skvattramblad för att hålla myggorna borta.

Nu finns det ju trevligare användningsområden för skvattram. Som brännvinskrydda har den använts århundraden och varför inte i surjordspartiet i trädgården, med sina snövita blommor? Inte så vanlig, men en kuriositet kan den bli, denna svenska rhododendron!

Tycket för rhododendron går lite i vågor. En gång i världen drömde jag om ett rhododendronberg. Vårt hus ligger på en skogs- och bergstomt och det passar som hand i handske att ha rhododendron där. Rhododendron trivs toppen i fuktiga bergsskrevor och i närheten av tall och gran. Barren från barrträden sänker pH-värdet i jorden och rhododendron hör till de typiska surjordsväxterna.

Men som kommer ett annat intresse i vägen och andra växter tar befälet, eller kanske en hel annan stil! Så av rhododendronberg har det inte blivit så mycket.

Har man vägarna förbi Helsingborg ska man besöka rhododendrondalen i Sofieros slottspark. Då lovar jag att rhododendrondrömmarna tar fart igen. Helt fantastiskt så här i början av juni. Då är det som allra vackrast där.