Tidig morgon, klocka är bara halv sju. På norrsidan av huset lyser försommarsolen på planteringen. Den är lite omgjord sen i fjol. All gammal jord åkte på komposten och ett 30 cm tjockt lager med ny näringsrik jord sätter fart på växtligheten. Blodolvonet är nedklippt till fotknölarna och kommer upp med rödanlupna skott. Små barnplantor av rödbladig heuchera lyser i solen och nyplanterade benved fyller ut i framkant. Jag har lyckats hålla sniglarna på avstånd och funkians blad är orörda och hela.

Det är tyst och alldeles fantastiskt underbart! Det är är en ynnest att ha en trädgård.

Tycket för rhododendron går lite i vågor. En gång i världen drömde jag om ett rhododendronberg. Vårt hus ligger på en skogs- och bergstomt och det passar som hand i handske att ha rhododendron där. Rhododendron trivs toppen i fuktiga bergsskrevor och i närheten av tall och gran. Barren från barrträden sänker pH-värdet i jorden och rhododendron hör till de typiska surjordsväxterna.

Men som kommer ett annat intresse i vägen och andra växter tar befälet, eller kanske en hel annan stil! Så av rhododendronberg har det inte blivit så mycket.

Har man vägarna förbi Helsingborg ska man besöka rhododendrondalen i Sofieros slottspark. Då lovar jag att rhododendrondrömmarna tar fart igen. Helt fantastiskt så här i början av juni. Då är det som allra vackrast där.

Gulltören och vårtörel är riktiga färgklickar så här års. Vanliga och lättodlade! Då är det heller inga växter som det skrivs om eller som dyker upp i trädgårdsreportage. Det är synd för det här är blommor man blir glad av, riktigt glad.

Gulltöreln bildar täta, höga tuvor med ett rundat växtsätt. De egentliga blommorna är små och sitter omgärdade av neongula högblad som sitter kvar länge efter att blommorna lagt ner för året. Gulltöreln har inte många krav på växtplatsen men i riktigt god jord blir den fantastiskt kraftig och hög. Då ser den härligt maffig och exklusiv ut!

Inte lika hög blir den äldre släktingen vårtöreln. Jag kallar den så eftersom den ganska ofta finns kvar på gamla ödetomter och kvarlämnade trädgårdar. Den sprider sig ohämmat till och med på mager jord, en egenskap att ta vara på om man har ett omöjligt ställe i sin trädgård där annat tycks gå om intet. Vårtöreln är lätt att känna igen med sina limegröna tunna blad som sitter spridda utefter stjälken. Klipper man ner den efter blomningen kommer nya friska och dekorativa blad upp igen. Lämnas den får de utblommade blommorna en ganska fin lite rosa ton som också kan vara dekorativa.

Törlar är kort sagt härliga och bör uppskattas efter förtjänst!

Ibland kanske trädgården inte hinns med? Det blir inte av att rensa ogräs, plantera och tukta.

Men det är väl egentligen inte nåt´att bli stressad av? Titta så fint det kan bli om blommor och växter får sköta sig själva under några år. I den här planteringen har ulleternell, kirskål och i bakgrunden gullris, fått sprida sig lite som de vill. Riktigt charmigt faktiskt!

Någon har sagt att smultron överträffar jordgubbar i smak! Sant eller inte så är det i alla fall mer lättskött att ha smultron än jordgubbar. Månadssmultron, ’Fragaria vesca’ på latin, bildar härliga tuvor och klarar sig gott på egen hand. Plantorna ger härligt söta smultron under lång tid!

I den här utställningsträdgården är de planterade med funkia! Härlig kontrast, inte sant? Bra trädgårdskonst med andra ord, att varva det ätliga med prydnadsväxter!