Nu börjar det dra ihop sig till amaryllistider igen och jag tittar tillbaka på mina bilder för att se om jag kommer ihåg någon favorit från tidigare år.

Länge har jag tyckt att de där enorma, blodröda sorterna är vackrast. Sorten ’Benfica’ har jag haft i flera år men så ändras smaken och i år känner jag att de lite mer finlämmade och enkla sorterna är vad det kommer att bli. Och gärna fräkniga kronblad, sirligt ihopsatta i glesa klasar som sorten här nedan.

De blodröda med jätteblommor längre ner fotade jag på Edvard Anderssons Växthus i Bergianska för några år sedan. Även om jag hellre har andra sorter så måste man ju medge att de är helt magnifika! Så jag visar dem gärna igen.