Jag skrev i går om sommarrudbeckian som blommade så vackert i Bergianska trädgården här i Stockholm.

En annan växt som fortfarande var hur fin som helst var sommarfloxen. Just den här är en Phlox drummondii men de vanliga höstfloxen P. paniculata blommar ju lika vackert den så här års. Höstfloxen har funnits länge i odling och hör till de där trotjänarna som står i trädgårdarna i decennier. Min mamma satte rosa höstflox på landet på 1970-talet och de finns fortfarande kvar.

Odlarna har tagit fram många olika färger genom åren på höstflox, men välj gärna någon av de gamla sorterna. I handeln finns bland annat sorten ’Alma Jansson’ som är lila med vitt höga och sorten ’Ingeborg från Nybro’, vit med lila öga. De äldre sorterna har lite mindre blommor jämfört med nyare hybrider men det är inte alls någon nackdel. Ge dem ett soligt läge med djup, något fuktig och näringsrik jord så kan de bli fina följeslagare i trädgården för många år framöver.

Att besöka Bergianska trädgården olika tider på året är ett toppensätt om man vill hitta en favorit för varje tid på säsongen. Besöket häromdagen gav en härligt injektion av vad september kan bjuda på. September är ju inte bara bollkryssar och ljung!

I en lång plantering bjöd Bergianska på en färgsprakande samling av sommarrudbeckia (Rubeckia hirta) i alla möjliga varma toner av gul, orangerött och brunt. Verkligen läckert.

Sommarrudbeckian köps som plantor helst på våren/försommaren för att den ska hinna växa sig riktigt stor till blomningen i juli – september. Även om den passar att ha i kruka är det nog så att den blir finast i större planteringar där man kan ge den riktigt djup, väldränerad och näringsrik jord. Sol – halvskugga är bästa läget. Då kan man få glädje av den under en lång tid.