Underbar söndag har det varit. Äntligen lite värme. Hörde både ringduvan och bofinken idag!

Nu börjar fåglarna så smått leta boplats och de ska börja det mödosamma arbetet att samla material till sitt fågelbo. Ibland händer det att man hittar fågelbon som ramlat från någon grenklyka eller som övergivits av fåglar som bygger nära marken. Man kan förundras över hur fint fåglarna väver samman grenar och gammalt gräs, hur de omsorgsfullt fordrar boet med fjädrar. Här är det inte fråga om något hastverk, här är det gediget ”hantverkskunnande” som gäller.

Man kan hjälpa fåglarna lite på traven genom att hänga ut bomaterial. Här har jag stoppat lin i en gammal fågelmatare för talgbollar. Linet är vanligt tätningslin för rördelar som kan köper på VVS avdelningen på byggvaruhus.

För många år sen hade en granne hängt ut sin päls på vädring och ett talgoxepar for i skytteltrafik för att slita ulltussar ur pälsen till sitt bobygge. Bättre då med lite uthängt lin, eller hur?

Att ta sig en liten runda i trädgården eller naturen tillhör mina guldstunder. Så här års kanske man tror att det inte finns mycket att hämta till krukor och byttor. Men det finns det! Jag tycker om de vackra dova färgerna hos det som naturen kan bjuda på innan det börjar grönska. De här är resultatet av en liten vandring i trädgården i Bergslagen förra året. Kärleksörtens bruna vissnade blomställningar, blåbärsriset i vatten som snart ska slå ut och vitmossa från kärret i den lilla krukan längst fram. Naturligt och vackert!

De små videkissarna väcker alltid känslor. Så små och sköra men ändå så tuffa när de kryper ur sina vinterskal. På påskbordet har videkvistar sin givna plats.

Vide är lätt att föröka. Bara att sticka ner i en kruka med jord. Bäst är att ta kvistar på tidiga våren, då rotar de sig allra bäst. Själv vill jag gärna ha vide inpå huset för att kunna plocka in kvistar till påsk. Men visst är det lika fina ute som inne?

Små fina glas att sätta kvistar och blommor i kan man inte få för många av. Den här lilla glassettet har Jonas Wagell ritat för Design House. Precis lagom stora för lite påskpyssel. Videkvistar och våreld. För att jorden inte ska synas har jag lindat spansk mossa runt jordklumpen. Kanderade chokladägg i vitt och gult blev fint till.

Ibland är det enkla det finaste. Bara ägg på tråd i björkriset kan räcka.

Av fjolårsgräset fick det bli ett litet bo för marsipanäggen. Ingen är egentligen så förtjust i marsipan så äggen får hör och häpna ligga kvar hela påsken!