Så får amerikanerna demonstrera sin historiska roll, eller om man så vill, mytologi: ”Amerika” leder världen i kampen för det goda mot ondskan, Gud är med oss. (Med ”Amerika” menar de bara USA). — Inte för att jag vill säga ett positivt ord om terroristledaren bin Laden. Men insiktsfulla bedömare har redan skrivit att hans idéér om terrorn som vapen är stendöda. De som protesterar nu under den arabiska våren i Nordafrika har inte visat minsta solidaritet med bin Laden. De vill ha demokrati, frihet, självständiga massmedier och anständiga politiska ledare. — Ändå är det märkligt att se hur ”the American creed” fyller amerikanska folket med glädje och stolthet. Men det är klassiskt: scheriffen rider ut för att ta rättvisan i egna nänder och döda skurkarna. Ännu mer: USA är enligt klassisk patriotisk hänförelse en ”fyrbåk” som leder hela världen mot frihet, demokrati och till och med jämlikhet. — De får gärna för mig fira och jag läser i deras historieböcker hur den 11 september är vändpunkten nummer två i världshistorien, näst efter USA:s frigörelse 1776. — Men så kommer komplikationerna, om man får problematisera. Pakistans av USA stödda militärdiktatur gömde bin Laden. USA bidrar sedan länge med militärt stöd åt Pakistan, även kärnvapen. Syftet är, enligt retoriken, att vinna kriget i Afghanistan, ack ja. Trots underbar retorik om frihet och ibland predikningar om korståg mot ondskan, stödde västvärlden i åratal arabiska diktatorer, åtminstone om de kunde sälja olja, ända tills folken där själva nu tagit itu med krav på demokratiska reformer. — Amerikanerna tror gärna på individen, även när det gäller skurkar. Genom att tillintetgöra en ond ledare löser vi problemen. En komplikation är att problemen finns kvar.