Så bra att regeringen, förhoppningsvis med brett stöd, satsar på att förbättra undervisningen i matematik. Det är ett fascinerande ämne, alltsedan de gamla kineserna, araberna och grekerna. Det är ju också ett humanistiskt och filosofiskt tema. Man blir dyster när en elev, kanske inte typisk, i radio säger ”buuu, matte, tråkigt”. Anti-intellektualism har vi nog av. — Ibland träffar jag äldre stofiler som påstår att språkkunskaperna var bättre förr. Varefter de skryter med att de minsann behärskade inte bara engelska utan även tyska och franska och ofelbart påpekar att de vid universitetet läste böcker på alla dessa språk . Så urartar en möjlig skoldebatt och blir bara privat skryt. Förr, t ex i min ungdom, var det bara en liten minoritet som kunde läsa och tala engelska. Mindre än tio procent tog studentexamen och bara en del av dessa bedrev sedan akademiska studier. Det är i själva verket ett fantastiskt kulturellt framsteg i Sverige att dagens ungdom, praktiskt taget alla, kan resa jorden runt och klara sig på engelska. Dessutom kan många fler än då någorlunda tyska, franska och spanska, helt enkelt därför att hela ungdomskullar nått mycket högre kunskapsnivå än när jag var ung och de flesta på sin höjd vågade resa till Köpenhamn. Till råga på detta studerar alltfler t ex arabiska och kinesiska och jag undrar rent av om det kanske till och med är fler som läser latin än då. — Gnäll inte! Skryt inte!