Många medier har numera språkspalter där experter av olika kapacitet svarar på allmänhetens frågor. Ofta gäller det dispyter om vad som är rätt eller fel. Vi måste dock acceptera att språket förändras fast många retar sig på nymodigheter och ungdomlig slang och kan bli urförbannade. Häromdagen skrev Ingrid Hedström en spalt i DN under rubriken ”Otacksam uppgift att vara språkpolis”, där hon bl a hängde upp sig på nya ord som ”formula” och den manliga genusändelsen i uttryck som ”centerns ”nye” partiledare. —  Jag har länge retat mig på hur ofta politiker och byråkrater använder långa ord när det finns korta som är bättre. Var för säger de ”gällande lagstiftning” när de menar ”gällande  lag”? Lagstiftning betecknar ju proceduren att stifta lag, så i det fallet är språkbruket helt enkelt fel. Det är väl dumt att säga ”regelverk” när de menar ”regler, eller ”i nuläget”, när de  menar ”nu” och ”i dagsläget” när de menar ”i dag”. Det anses kanske finare bland makthavare att använda långa ord. — Många, inte minst journalister, säger eller skriver sådant som ”Nästa år beräknas inflationen bli två procent”, vilket är klart fel. Beräkningen sker inte nästa år utan nu. Vi säger väl knappast i vardagslag ”På söndag tror jag att det blir regn”, när det inte alls är på söndag jag tror det utan när jag säger det. Sådant är logiskt fel men vem är intresserad av logik?