Jag kan inte förstå dem som påstår att Gotland behöver starkare försvar eftersom ryssarna annars skulle kunna erövra Gotland på en vecka. De menar kanske att det vore bättre om det tog två veckor. Men om ryssarna bestämmer sig för något så idiotiskt som att invadera Gotland tar det väl bara ett par timmar. Vi har inte och kan inte ha en militär kapacitet för att slåss mot ryssarna, om det krigsfall man snackar om gäller en massiv rysk insats för att de av någon obegriplig anledning skulle vilja ta Gotland. Det som ligger bakom de svenska aktivisternas resonemang är med all sannolikhet att politikerna på Gotland vill ha fler arbetstillfällen i sin kommun. — Jag har varit med om tider då kommunalpolitiker i strid ström reste till Stockholm för att uppvakta försvarsministern och kräva att regementen i deras städer skulle vara kvar. Det hade inte ett skvatt med försvarspolitik eller ryssarna att göra utan gällde bara jobben i deras kommuner. För övrigt är regementen inga fästningar utan utbildningsanstalter. — Nu ska miljarder satsas på nya svenska stridsflygplan. De bärande motiven är så klart jobb och kapacitet i flygplansindustrin. Sällan eller aldrig får vi veta något om hur och varför och i vilka krig de ska användas, inte ens att de skulle sättas in mot Ryssland, det krigsfall som militära ”analyser” alltid handlar om. Det är möjligt att tekniken på området av olika skäl bör utvecklas och de anställdas kompetens bibehållas. Men jag skulle önska mer klartext och mindre nonsens i de här debatterna.