I debatter om skolan används nu välkänd amerikansk-påverkat ekonomiskt språk. Det handlar om att köpa och sälja, lönsamhet, konkurs, riskkapital, entreprenörer, kunder, vinstmaximering, knep för att komma undan skatt, ”vinstdrivna aktiebolagsskolor”, vilket betyder ”friskolor”, alltså som vanligt i det kapitalistiska språket honnörsordet ”frihet”. Skolor ses som vilka fabriker som helst. — Ibland verkar det som om det enda den genuina borgerligheten förstår av politik är skattesänkningar. De delas ut eller utlovas till grupper som är intressanta inför val o dyl. — Denna retorik dryper av statistik, siffror och återigen siffror som politikerna ständigt är oeniga om, med citat från allehanda s k tankesmedjor. Jag ser framför mig en svåruthärdlig valrörelse som handlar om statistik. — Detta kallas nu på typisk amerikansk engelska ”New Public Management”. Jag föreslår som beteckning på detta politiska språk ”handelshögskolejargong”. — Med termen ”näringsslivet” avses bara direktörer, som företräds av organisationen ”Svenskt näringsliv”. En direkör som heter Wallenberg säger att ”näringslivet” borde förekomma flitigare i den politiska debatten. Profitmotivet kallas ”incitamentstruktur”, lägg märke till det om det dyker upp i högerns valstugor. Det heter så vackert ”arbetsgivare” och försöket för länge sedan att i stället tala om ”arbetsköpare” har totalt misslyckats. — Så ökar som en naturlig följd segregation, sociala och ekonomiska klyftor, förakt för ”lågproduktiva”, ”bidragsberoende”, och inte sällan därmed också främlingsfientlighet.