Under hundra år pågick en kontrovers mellan Västeuropa och s k slavofiler, främst ryssar, ungefär från slutet av Napoleon-krigen till ryska revolutionen. Nog kan man se dagens dragkamp mellan Ryssland och EU om Ukraina i det perspektivet. I västvärlden växte idéer om demokrati och liberalism under 1800-talet samtidigt som bittra och även blodiga strider pågick i Ryssland mellan de som förordade västerländska idéer och sk slavofiler, som slog vakt om ryska religiösa och konservativa traditioner. —Dostojevskij, som i sin ungdom deltagit i konspirationer mot tsarens diktatur, blev efter åren i Sibirien reaktionär. Han hatade västerländsk liberalism och upplysningsfilosofi, förordade gammal ortodox mystik och avskydde judar. Den västerländskt inriktade litteraturkritikern Belinsky skrev att Dostojevski var ”en desperat religiös nevrotiker med förföljelsemani”. (Men ändå en makalös romanförfattare). — Det kan inte hjälpas: både kommunisternas partidiktatur och Putins tsarvälde påminner mig om de gamla striderna. Skillnaderna ju är stora men också likheterna. Den liberale författaren Alexander Herzen, i landsflykt i London efter några år i ryskt fängelse, skrev i sina klassiska memoarer, att ryska regeringar avskyr allt som görs frivilligt. Faktiskt studeras rysk ortodox anti-rationalism även i dag av teologer i Sverige, gärna för mig, ämnet har intresse. — Det finns avarter i den debatt som uppkommit i Sverige. t ex idéer om att ryssarna kan tänka sig att erövra Gotland. Ryssarna slår i traditionell rysk anda vakt om ryssar, t ex de som bor på Krim. Jag tror inte det finns särskilt många ryssar på Gotland. Häpnadsväckande nog har till och med kärnvapen omnämnts i sammanhanget. Kärnvapen är strängt taget inga vapen, eftersom de inte kan användas till något annat än att hastigt döda någon miljon människor. Jag tror inte att någon politiker är tillräckligt dåraktig för en sådan insats. — För övrigt är balternas bästa metod för lugn och ro att deras ryska minoriteter behandlas anständigt. Jag instämmer med historikern Kristian Gerners idé att Ukrainas folk förhoppningsvis kan lära sig leva med Ryssland på liknande sätt som de kloka finländarna gjort, en högst positiv fast ofta förtalad s k ”finlandisering”. — Många borde lugna ner sig. Det fanns inga avsiktliga kränkningar inom svenskt territorialvatten av ryska ubåtar, trots 20 års svenskt hysteri och modernaste teknik för att jaga ubåtar. Vi slapp toll och med ”rysskyla” den här vintern, trots häftiga rubriker och försök att skapa rysskräck även på det området. Men det blir kanske i stället en helvetisk ryssvärme i sommar.