Nu har regeringen blivit alldeles vilse i skolpolitiken. Det senaste förslaget om att betygsätta tioåringar är ett kraftfullt slag i luften, syftande till ingenting. Det finns dessbättre redan nu flera prov och även rapporter till föräldrar. Men skolministern försöker väl framstå som handlingskraftig intill den gräns när lärare och alla andra tröttnar på honom. Rimligen är han inte längre skolminister eller ens folkpartiledare efter valet i höst. — Borgerliga politiker och konservativa läroverkslärare förr i världen gillade att betygsätta småungar. Det gynnade ju borgerliga familjer med studietraditioner och missgynnade arbetarfamiljer. Nog minns jag hur konservativa läroverkskollegier kunde vara stödjepunkter för högern och därmed en politisk maktfaktor. Och då bekämpade liberala skolpolitiker högerns klasspolitik. — Björklund anmodar professor Martin Ingvar att leverera en vetenskaplig rapport och det är ju på modet att hänvisa till ”forskning”. Ingvar är säkerligen en briljant forskare med, efter vad jag förstår, utomordentliga insikter i kognitionsforskning och hur hjärnan fungerar. Men inte är väl skolans problem en fråga om hjärnkirurgi för tioåringar. — Jag minns också, om jag får vara nostalgisk, hurusom jag vid mitten av 70-talet, i ett tidigare århundrade, skrev en kolumn i Aftonbladet med rubriken Jag är för pluggskolan. Det var inge tänkt som särskilt märkvärdigt, bara sunt förnuft.