I försvarsmaktens ”helt säkra” belägg för existensen av ”främmande” ubåtar ingår som alla vet en suddig bild, tagen av en amatör, och bilden påstås föreställa en vit ubåt. Har någon i hela världen någonsin sett en VIT UBÅT? Är ryssarna så spritt språngande galna att de målar sina ubåtar vita och sänder in dem till Kanholmsfjärden och Jungfrufjärden? I inget annat sammanhang skulle en svensk regeringen och svenska folket tro på något så idiotiskt. Men nu handlar det om RYSSEN. En vettig förklaring som omnämnts är att bilden föreställer en avmastad segelbåt på väg till vinteruppläggning . — Återigen tar man nu på allvar att ubåt 137 som gick på grund  i Blekinge hade avsikten att ”spionera”. Ryssarna skulle alltså ha skickat in en skrotfärdig gammal, stor ubåt i en vik så smal att man inte kunde vända, med tomma tankar så att den inte kunde höja sig om den gick på grund, med ”avsikt” att spionera i farvatten där ryssarna redan vet allt vad de behöver veta. Det visade sig att befälet trodde att ubåten befann sig nära Bornholm. Aldrig i något annat sammanhang skulle någon ha trott på en så orimlig teori men nu handlade det ju om RYSSEN. — Ett belägg i försvarets bevisföring går ut på att en miniubåt i ytläge förorsakade vattenskvalp som berodde på att tankar töms. Men en ubåt som dyker tar in vatten i sina tankar, inte tvärtom, vilket en expert redan har påpekat. — Liksom på 80-talaet talar försvarets företrädare om miniubåtar. Det visade sig då sig att sådana, som kallades ”Piranja”, möjligen fanns på varv, inte i tjänst, och allra minst i svenska skärgårdar. Nu kommer återigen tvärsäkra påståenden om sådana ubåtar, ryska naturligtvis. Kan inte försvaret då ha kurage att tala om för oss om den sortens ubåtar verkligen existerar? I stället säger de som så ofta att det rör sig om hemligstämplad information. Och det ska vi tro på. — Statsministern och försvarsministern måste så klart ställa upp för om de uttryckte tvivel måste ÖB avgå och något sådant  är det ju inte fråga om, hur skulle det se ut. — Om och om igen uttalar sig olika experter från Försvarshögskolan i medierna och de stöder alltid militären. Men Försvarshögskolan framstår inte som en akademi i vanlig mening utan som en lobby-grupp, försvarets reklamagent. — De belägg som läggs fram skulle aldrig godtas vid normal akademisk prövning, inte heller inför en tingsrätt. På inget annat område kan det förekomma att så många avstår från att använda sitt förnuft.