Förra veckan i Barcelona hos världens bästa fotbollsklubb och Zlatan. Den här veckan i Kiel hos världens bästa handbollsklubb (jo, jag tycker nog det även om Jonas Källman protesterar) och Gentzel.

Jag har världens bästa jobb och jag håller med om att det inte finns något mer tröttsamt än gnälliga reportrar… men jag kan ändå inte låta bli att jämföra.

Jag tillbringade måndag-torsdag i Barcelona och vad fick jag ut av det rent jobbmässigt?

Jo, en kvarts presskonferens med tränare Guardiola där vi tre reportrar fick komma överens om två frågor på engelska (träningen som föregick pk:n var förstås stängd), 90 minuter fotboll (usel match men fantastisk upplevelse med 94 000 på läktaren) och en mixad zon där Zlatan nästan bara pratade italienska och jag som Sportbladets utsände förstås inte fick ställa några frågor.

Denna veckan har jag och Jimmy Wix på 48 timmar i norra Tyskland hunnit med att se två träningar (Kiel och Hamburg), en match (Flensburg), lunchintervjua Peter Gentzel i två timmar, besöka Oscar Carlén hemma i hans radhus och träffa Per Sandström i en timme.

I stället för stängda träningar kom världsspelare som Jicha, Ilic och Zeitz fram, hälsade och skakade hand när vi besökte Kiels träning.

Zlatan och Gentzel är visserligen världsstjärnor båda två, men nej man ska inte jämföra dem på samma dag. Egentligen. Men nu gjorde jag det ändå, mest (tror jag) för att ni skulle förstå varför jag startat en handbollsblogg i ställt för en om Zlatan.

Dessutom har det inte varit så förbannat varmt i Tyskland som i Barcelona…