Källman: Klubben viktigare än landslaget nu
avPratade med Jonas Källman för en stund sedan.
Det som är intressantast i det här, ur ett landslagsperspektiv, är valet av tidpunkten för operationen: januari.
För Källman kan ju spela ända fram till operationen och kommer att kunna spela ganska kort efter att den är gjord, max en månad typ.
Och Källman var ärlig när jag frågade om varför det blev januari (med tanke på att det redan efter sommarens tester i princip stod klart att han skulle opereras):
– Det är mitt val. Jag offrar EM för att kunna vara med i ett OS-kval och ett eventuellt OS. Hade jag gjort operationen efter säsongen hade jag ju kunnat missa ett OS.
Men han hade kunnat göra den tidigare i höst och varit spelklar till EM.
– I dagsläget är klubblaget (Atletico Madrid) viktigare än landslaget helt enkelt. Måste jag offra något så offrar jag i så fall ett EM för att eventuellt vara med i ett OS-kval och OS.
Ärligt och rättframt av Källman. Ni vet vi varför det blir just i januari.
Pratade också med Ola Lindgren och enligt honom hade man inte haft några åsikter om tidpunkten för operationen eller försökt påverka Källman.
***
Vidare så har inte hjärtproblemet påverkat Källman alls i hans handbollsspel. Det var han helt på det klara med.
***
Redan förra sommaren upptäckte man vid tester att det var något som var fel på hjärtat. Fram till dess var Källman helt ovetande om att han hade oregelbunden hjärtrytm.
– Sedan dess har jag märkt det när man till exempel tar pulsen på sig själv. Det är svårt att ta den för den är så oregelbunden.
***
Vem ska ersätta Källman i EM då?
Enligt Lindgren har man inte bestämt sig. Man har inte ens bstämt om man ska ha med en vänstersexa till förutom Petersen.
Inför Super Cup pratade Lindgren om att använda Robin Andersson och Patrik Fahlgren där.
Men som vi såg blev det inget av det. Petersen spelade 60 minuter tre dagar i rad.
Nu säger Lindgren att man också har Larholm som kan spela där.
Jag tror inte alls på idén med en niometersspelare där.
Andersson och Fahlgren skulle i så fall göra sina första mästerskap delvis i ”fel” position. Detär inte rättvist mot varken dem eller landslaget. Dessutom anser jag, efter Super Cup, att det är högst tveksamt om Andersson eller Fahlgren platsar i EM-truppen ens på niometer.
Och Larholm är ju alldeles för bra för på niometer för att tvingas ut på en kant.
Robert Johansson är väl den senaste som testats på positionen.
Men honom verkar inte förbundskaptenerna tro på till ett EM. Inte jag heller för den delen.
Nej, låt Henrik Lundström, 32, göra comeback.
Jag pratade med Lundström i går och han ställer upp om han får frågan. Och det vet förbundskapterna. Ni läser om det här.
Där får man en rutinerade klasspelare, van vid stora matcher i tuffa miljöer (som att möta Makedonien i EM på gränsen till Makedonien eller Serbien på deras hemmaplan) och dessutom i högform (åtta mål i Champions League mot Partizan Belgrad i söndags).
***
Den stora förlusten av Källman är förstås bakåt.
Petersen är inte en sämre avslutare än Källman skulle jag vilja säga, men han har inte alls samma kvaliteter i defensiven förstås. I landslaget har ju Källman nästan uteslutande gått som vänstertvåa.
Källmans nej får också stor påverkan på andravågskontringarna.
Med Källman som tvåa har Sverige kunnat slänga ut någon av ”knattarna” på mittnio Dalbor Doder (eller Lukas Karlsson) som vänsteretta. Men när nu vänstersexan (Petersen eller Lundström) måste spela vänsteretta måste Doder byta anfall-försvar med någon av treorna och kommer därmed inte med i andrafaskontringarna.
Därmed får Larholm och Kim Ekdahl Du Rietz ta större ansvar i andrafasen, men lika bra som med Doder i uppspelsfasen blir det inte. Där tappar Sverige i EM.
***
Nu kör man ju rätt hårt med sitt aggressiva 6-0-försvar men det är klart att utan Källman är ju inte 5-1-alternativet av alls samma kaliber heller.