Bara 28-25 mot Elfenbenskusten efter 15-14 i paus.
En väckarklocka för Sverige.
Visst, Elfenbenskusten är minst en klass bättre än Argentina, men Kroatien utklassade ivorianskorna i lördags.
Kändes lite som underskattning i första.
Och det var ingen rolig, ur svenskt perspektiv, dans hon bjöd upp till, ”Mambo No 5”, Elfenbenskustens vänsternia. Visst, hon har tyngden, skottet och explosiviteten men hon såg ju ut som en världsspelare mot det svenska högerförsvaret (men tack för idiotavslutet med fem minuter kvar och chans till reducering 26-24).
Per Johansson testade tre olika högertvåor – Jacobsen, Ahlm och Gulldén – i första på högertvå men ingen av dem kunde stoppa Mambo. Ingen av dem kom upp och ut tillräckligt högt.
Men det var inte bara Mambo, den väldiga Gondo på linjen är svårtstoppad.
Det här var alltså lite tuffare motstånd och direkt märktes det då att lagkaptenen och försvarschefen Johanna Wiberg saknas.
Bakåt kom inte Grubbström heller in i det och det var rätt att byta målvakt i halvtid. Kani nvar bra i andra.
Framåt kändes det som att Sverige krånglade till det när man gasnka enkelt egentligen hade kunnat göra sin ”gubbe”, förlåt ”gumma”, som Majsan Johansson vid ett par tillfällen.
De svenska avsluten var också för svaga och Kangah i målet såg plötsligt ut som en världsmålvakt.
Linnea Torstenson hade flera lägen att få gå upp på åtta meter men tvekade och spelade i stället in till en väldigt punktmarkerad Flognman.
Men Jamina Robets var bra när hon fick chansen i andra. Det här passade henne.
Sedan är jag svag för Ågrens osvenska linjespel (även om hon slarvade lite). Gör hon inte mål så får hon straff.
Gulldén stabil, hög nivå framåt, framför allt i andra.
Majsan Johansson gjorde de där enkla målen i andra och var väldigt viktig i slutskedet.
Sammanfattningsvis: Det här håller inte mot Danmark och Kroatien och därmed kan vi få ett Frankrike eller Brasilien i en åttondel. Och det vill vi inte ha!