Svenska handbollförbundet må vara stadd vid kassa men givmildheten har sina begränsningar.

Läste nyss damernas dagsprogram vid hissen på spelarhotellet.

13.30 Buss till shopping center. Pengar.

Så de får i alla fall själva pröjsa det de handlar här.

***

Och nej, dra nu inte igång någon kommentatorstråd här om att ”va fan, de har väl inte åkt till Brasilien för att shoppa”.

För så är det inte.

Jag kan lova att det svenska laget är det mest fokuserade jag sett här på VM-hotellet.

***

Man verkar kunna ställa klockan här efter åskovädren som drar in lika snabbt som de försvinner på eftermiddagarna.

– Jag drar ner till poolen nu, sa DN-Grimman i telefon.

När jag tittade ut en minut senare störtade regnet ner.

Har inte hört något från DN-Grimman sedan dess.

***

DN-Grimman är för övrigt i Brasilien för fjärde gången. Så har han också en svärdotter som är brasilianska.

Han funderar nu mycket på tre olika affärsprojekt här i landet.

1. Ta hit stavgången. DN-Grimman kör mycket stavgång på morgnarna. ”Jag blev stoppad av en dam i morse som var mycket intresserad av hur det gick till och författaren Paulo Coelho sa efter ett besök i Sverige att stavgång kommer att bli stort i Brasilien. Finns alltså en stor potential.”

2. Öppna restauranger. Många. ”Det finns ju fan inga restauranger här.”

3. Taxirörelse i Sao Bernardo do Campo. Det är oerhört svårt att få tag i en taxi här. ”Va fan, hänger de bara i Sao Paulo? Finnas det ingen lokal taxi här?”

Tre projekt som ska trygga DN-Grimmans framtid. Ännu mer. Tror nämligen att ”Lidingös Janne Josefesson” redan har den rätt säkrad, framtiden alltså.