En snabbanalys på slutsignal:

Ja, det blev en skrattmatch förstås mot Argentina: 37-11 (19-7).
Tjejerna garvade redan under nationalsången. Men det brukar de ju göra.
Man kan ju diskutera vad lag som Argentina har här att göra. Kanske man skulle återinföra B-VM?
Vi har två sådana matcher till innan allvaret börjar på torsdag.
Och ni ska veta att Uruguay är ännu sämre…

Tillbaka till den här matchen.
Vad tar vi med oss?
* Kantspelet kom i gång direkt i VM. Det var bra efter att Wiel Fredén, Boson och de andra haft skral utdelning i matcherna under uppladdningen. En kantspelare behöver få sätta några bollar även om motsåtndet ”bara” är Argentina.
* Försvarsspelet blev snäppet bättre i andra och Kain spikade igen fullständigt. Ett insläppt på första 22 minuterna i andra halvlek.
* Som sagt, det var bara Argentina, men Fogelström visade att hon inte har någon anledning att be om ursäkt för att hon fick platsen före Hagman.
* Alla fick göra mål – fint så.
* Precis som med kantspelet är det alltid bra att få igång kontringarna, oavsett motstånd. Men det var ju givet att det skulle bli många ”snabba omställningar” i dag.
* Roligast av alla hade nog Gulldén och Ahlm i mitten. De kunde springa runt och ibn och ut på linjen och spela vägg med ytternior och mittsexor lite som de ville när Argentina valde ett offensivt försvar.
* Sabina Jacobsen har ju fått en häftig resa: gick från petad till startspelare på några dagar utan att ha spelat en match däremellan.
* Tänk om vi hade haft en tvåvägsspelare som Gulldén i herrlandslaget!
* Det var väl egentligen bara Jenny Alm som såg lite darrig ut och kom fel några gånger både bakåt och framåt. Men hon blev också bättre i andra.
* Sedan kan man alltid önska lite bättre skärpa i avsluten. Men det brukar ju se ut så här när man får så ofantligt många lägen i en match.