Ingen bomb, men ändå ett bakslag.

Att Marcus Ahlm alltså tackar nej också till OS-kvalet och OS.

***

Jag hade faktiskt, i likhet med förbundskaptenerna, börjat skönja en liten strimma av hopp ändå om att Ahlm skulle kunna tänka sig en sista landslagssatsning på totalt 4,5 månad, från april till mitten av augusti.

Jag trodde att han skulle vara mer sugen på ett OS ändå, något han därmed aldrig får uppleva som idrottsman. Och att karriären definitivt är över om lite drygt ett år och att han efter OS gör sin sista försäsong, vilket både familjen och THW Kiel och han själv är väl medvetna om.

Samtidigt ska Ahlm hedras för han varit oerhört konsekvent i både sina uttalanden och besked. Och inte gjort comeback likt en Henke Larsson så fort det vankats mästerskap.

***

Källman då?

Ja, hörni. Jag pratade med Jonas i tisdags kväll, dagen före Staffan Olsson och Stefan Lövgren skulle komma ner och besöka honom.

Han hävdade då att han inte bestämt sig ännu om OS-kvalet, eller OS för den delen.

– Jag vill lyssna vad de har att säga och de får lyssna på vad jag har att säga. Sedan får vi se.

Så kan man sammanfatta det Källman sa till mig.

I går lyssnade de på varandra.

Men inga beslut är tagna eller besked lämnade. En ny kontakt ska tas innan tisdag när bruttotruppen på 28 man måste lämnas in till OS-kvalet.

***

Nu tror jag att Sverige ska klara OS-kvalet utan såväl Ahlm som Källman och Carlén. Tack vare hemmaplan. Hade kvalet spelats i Makedonien eller Ungern i stället hade jag varit klart orolig, i synnerhet om det hade spelats i Makedonien.

Det viktiga är att ta sig till OS, det unnar jag verkligen hela den här generationen att få vara med om innan de lägger av och det är det som är det viktiga för svensk handboll.

Väl där är det förstås förbannat kul om det går bra, men blotta deltagandet innebär att vi är ”hemma”.

Men om vi ska vara en nation att räkna med i ett OS, ja då behöver vi ha alla våra bästa spelare hela. Ahlm, Källman och Carlén är allihop på den där nivån och har den respekten med sig hos motståndarna som, skulle jag vilja säga, bara Kim Andersson, Magnus Jernemyr och, kanske, Tobias Karlsson från EM-laget har i världshandbollen i dag.

Nu är alltså risken att tre av de här sex inte är med i OS.

Och utan dem ska vi inte ens snacka om medaljer i London, även om OS inte är den tuffaste av turneringar. Det är EM och det såg vi än en gång i januari.

Och i mina ögon räcker det inte att Källman (men jag hoppas verkligen du gör det, Jonas)  tackar ja för att vi ska vara en medaljaspirant i ett OS.

***

Det blev alltså en poäng för Ola Lindgren. På hans 12-årsdag!

***

@cmartj twittrar: ”Då har vi en straff som är sponsrad av Synsam” – Tumbas speaker när Guif får straff.

Är det verkligen sant att han sa så? 

Var det Dogge Doggelito tillbaka? Han behöver väl cash att fylla det där kassaskåpet han fick förra gången med.

***

Tumba får plötsligt spela sina två sista hemmamatcher, när de ska rädda kontraktet, hemma i tidigare utdömda Tumba Idrottshus. Det berättar alltomhandboll.nu:

– Vad gäller matchen mot RIK blev det klart för några dagar sedan att vi fick spela i Idrottshuset. RIK bad om att få spela i Stockholm två dagar i rad i stället för att spela först på lördag och sen måndag. RIK ringde och frågade om vi kunde flytta den och fick ett ja av Ralf Lundberg på förbundet, säger Mats Kardell som är nöjd men ändå förbryllad över beslutet.

– Utifrån de direktiv vi fått om att vi inte får spela matcher i Tumba Idrottshus så tycker jag att det är ett konstigt beslut. Men samtidigt är jag glad att få spela på vår ordinarie hemmaplan. Klart att det är en fördel för oss, samtidigt tycker jag att det är underligt då vi inte fått spela matcher där innan.

Det är klart att det är en olycklig lottning från början att RIK har två matcher i Stockholm på tre dagar. Men har RIK så ont om pengar att de inte kan pröjsa för en extra natt borta och därigenom få en vilodag mellan matcherna? I synnerhet när de slåss runt strecken på det här sättet?

***
Tre klubbar vill ha Kenneth Andersson enligt Kristianstadsbladet.