Mycket Klingvall just nu.

Här kommer lite till, eller rättare sagt rätt mycket.

Då det känns som att Klingvall behöver en närmare presentation för många av oss och jag själv var väldigt nyfiken på honom så gjorde jag en längre telefonare med honom i går.

Så här nedan (scrolla!) har ni den första längre intervjun med Klingvall sedan han blev ny förbundskapten.

***

Råkade förresten skriva Tingvall i stället för Klingvall i natt både här och på twitter. Känns som jag kan råka göra det fler gånger. Det är väl Albin som spökar.

***

Här på Färöarna, som vi för övrigt snart lämnar, har jag fått dela rum med kollega Laul. Han har därmed blivit lite insatt i Klingvall de senaste dagarna efter alla mina telefonsamtal och allt mitt randande.

I går konstaterade Laul därför kort om Klingvall:

– En ny Lagerbäck. Det blir ju kanon.

***

Verkar som det kan bli ett intressant möte mellan Axnér och Klingvall i Em-studion i december. I texten där Klingvall besvarar kritiken från Axnér så säger han att han aldrig pratat med Lugitränaren.

Men i dag twittrar Axnér:

”Inser att jag inte kan ha gjort något större intryck hos Klingvall, då han inte längre minns vår lunch i Lund.”

***

Då Klingvall är rykande het nu finns det kanske hopp om att vi äntligen får se en bok om handboll på bokmässan nästa år.

***

För övrigt kändes det väldigt konstigt att prata handboll med en norrlänning. Har jag fan inte gjort sedan jag själv spelade i Sundsvall, typ. På elitnivå i dag är det ju nästan bara skåningar och västkustbor och några västgötar. Ja, och så Staffan Olsson. (Och ”Foppa” och Michael Apelgren och säkert några till, jag vet.)

***

”Foppa” förresten. Hör/läser att han lämnar Sävehof för Ricoh handboll i allsvenskan. Nästa år alltså.

Inte hunnit kolla det.

***

Intervjun så. Det är i princip hela vårt snack i går, inklusive de svar på Axnérs kritik som tidigare brutits ut och gjorts till en separat artikel i dagens tidning, på webben och här i bloggen.

Läs den så får ni en bättre bild av mannen i debattens mitt i handbolls-Sverige det senaste dygnet.

Du bor i Norge (i Porsgrunn mellan Oslo och Kristiansand, nära Larvik), ska du fortsätta göra det?
– Ja, till att börja med i alla fall.
Familj?
– Jag är frånskild och har tre barn, 22, 17 och 14 år.
Hur länge har du bott i Norge?
– Totalt i 20 år. Jag hade en period 1989-93 då jag var tillbaka i Sverige.
Blev du förvånad när Lövgen ringde dig?
– Ja, jag blev lite tagen på sängen.
När jag pratar runt med de som känner till dig lite bättre än jag själv nämner många att du är en professorstyp?
– Ja, det har blivit en klassificering som dyker upp lite här och där hela tiden.
Irriterar det dig?
– Nej, nej! Det kommer väl av ett jätteengagemang under många år med mycket dokumentation och studier.
Du var tidigt med att åka till Jugoslavien och ta med dig influenser, har jag förstått?
– Ja, jag började tidigt med att analysera sånt som polskt rullningsspel, jugoslaviskt övergångsspel och tjeckiskt växelspel. Redan 1976 fick jag en film med stegisättningar utsmugglad från Polen. Jag har sett det mesta och försökt skriva ner och dokumentera det. Man ser ju utvecklingen och trender ganska snabbt, vad som är bra och inte bra. Internationellt följer alla varandra som en flock. Man törs inte ta egna val nästan.
Har du kommit från det (flockmentaliteten)?
– Jag har under många år provat saker som andra inte gjort.
Vad säger du om Axnérs kritik av dig?
– Jag förstår inte honom riktigt. Jag tror att han hittar på. Jag har aldrig pratat med Axnér eller sett honom på våra matcher, säger han.
Var står du i din handbollsfilosofi?
– Det gäller att anpassa sättet att spela till spelarmaterialets kompetens och nivå. Jag kan hitta på ett hur avancerat spel som helst eller säga till dem att gå direkt på mål bara. Men har de inget ämne till att värdera eller förstå får det katastrofala följder.
Det är alltså inte ”400 passningar och 300 växlar innan man kommer till avslut”?
– Jag vill nästan inte kommentera det. Det är pinsamt! Det är pinsamt!
Och Axnér ska du sätta dig i tv-studion med under EM i december?
– Det får vi ta där och då, säger Klingvall.
Jag hör också att du förr var en smått galen tränare på bänken med ett jäkla temperament?
– Man måste skilja på dåtid och nutid. Gör man inte det tar jag illa vid mig. För 15 år sedan bestämde jag mig för ett annat agerande. Och det tycker jag att jag har.
Jodå, och det har folk förstått. Det var ingen kritik från dem utan en beskrivning av dig förr.
– Det var bra!
Flera jag pratat med säger att du försökt ligga i framkant i utvecklingen, inte minst det här med att du besökte Balkan tidigt. Ligger du fortfarande i framkant, tror du?
– Jag menar att jag har tankar och idéer som inte finns. Men det som är viktigt nu är att lägga sig på Pers plattform. Och då är det inte stenåldern, för då är det Pers tänkande vi börjar med. Sedan ska vi därifrån se vad vi ska utveckla. Och detta innebär alltså att vi inte kan ha stenålderstänkande.
Vad menar du med ”tankar som inte finns”?!
– Jag ser hur vissa lag spelar och utmarkerar vissa spelare i försvaret. Där har jag lösningar som inte andra använt sig av.
– Sedan har jag stort fokus på individuell teknik eftersom jag skrivit och filmat ganska mycket. Men det sker inte på en dag utan tar 5-10 år.
Är du, som det sägs, en teoretiker?
– Jag har studerat ämnet så mycket att jag kan gärna ta en teoretisk diskussion. Men det spelar ingen roll hur mycket du kan om du inte lägger dig på rätt nivå.
Bara 1,5 månad till EM – hur känner du inför det?
– Vi måste lära oss förstå hur Per och Bagarn jobbat. Vi kan inte göra för stora förändringar, eller tillbakasteg om nu någon tycker det, utan får vara försiktiga med utvecklingen fram till EM.
Jag vet att Lövgren trycker på att samarbetet med elitserietränarna (och j- och u-landslagen) ska utvecklas?
– Jag vill gärna ha en bra relation med alla tränarna. Jag ska försöka besöka dem, skapa ett närverk… Men jag hinner inte göra allt på en gång.
Så till den viktigaste frågan av alla – får spelarna twittra när de är med landslaget?
– Oj! Oj! Den frågan får jag ta med GM (Lövgren), om vad de har haft för erfarenheter och konsekvenser kring det.
I slutet av 1980-talet var du tränare för Per Johansson i Kroppskultur och nu ska du efterträda honom – hur känns det?
– Vi har inte haft en direkt dialog men jag har följt med och han har gjort ett jättebra jobb. Jag ska verkligen ta vara på det han gjort.
Har du pratat med Per nu?
– Nu har allt gått så fort i dag. Men jag ska ta kontakt med honom, resa hem till honom, sätta mig ner, ta en kopp kaffe och i lugn och ro gå igenom allting med honom.
Vilken klubb är egentligen ”din” i Sverige?
– Jag hade hjärtat länge i Drott, det ska jag säga. Men sedan har det suddats ut då jag inte behållit kontakten. Nu uppskattar jag alla bra klubbar.
Du är tränare för herrlaget Falk i norska division ett – ska du fortsätta som det?
– Ja, det är viktigt för mig att få vara aktiv på golvet och inte gå och vänta i två-tre månader på att få coacha. Jag måste få hålla nivån och prova nya idéer.