Vilken handbollsfest vi fick i går. Utan att förlåta TV4 deras behandling av VM tidigare, men visst kändes det som att det var i går, med kvartsfinalerna, VM började på riktigt allvar. Eller i varje fall så steppade VM upp en nivå.

Var ska vi börja? Tja, vi kan väl börja med Johannes Hippe. Ja, Lugis norrman.

Lite långsökt, men det går att koppla honom, Kim Ekdahl Du Rietz och Gunnar Steinn Jonsson till Spaniens kvartsfinalhjälte.

Jag gjorde det så här i en artikel i natt:

Han ratades i OS, ersatte Kim Ekdahl Du Rietz och petade Lugis norrman.
I kväll blev Alberto Entrerrios, 36, Spaniens smått osannolike matchhjälte och tog hemmanationen till VM-semifinal.

På onsdagen steppade handbolls-VM upp ytterligare en nivå med fyra högkaratiga kvartsfinaler på en kväll: Slovenien-Ryssland 28-27, Spanien-Tyskland 28-24, Danmark-Ungern 28-26, Kroatien-Frankrike 30-23.
Den bästa kvartsfinalen blev den mellan Spanien-Tyskland, där vi fick en väntad spansk matchhjälte i linjespelaren Julen Aguinagalde och två oväntade i reservmålvakten José Manuel Sierra och veteranen Alberto Entrerrios.
Den sistnämnde lämnade spanska ligan i somras efter tio år i superklubbarna Barcelona och Ciudad Real för franska Nantes. Där skulle Entrerrios ersätta Kim Ekdahl Du Rietz, som gick till tyska Rhein-Neckar Löwen, och kom samtidigt att peta norrmannen Johannes Hippe, som i stället hamnade i Lugi.
Till OS petades den 36-årige legendaren. Men Spanien slutade bara sjua och till hemma-VM togs han därför tillbaka.
Entrerrios tilldelades visserligen kaptensbindeln i VM men det var knappast någon som trodde att just han skulle föra Spanien till VM-semifinal mot Tyskland med sex mål och sju assist.
– Jag har alltid vetat att han var bra men blev överraskad när jag kom till Nantes hur pass bra han fortfarande är, säger den förre Drottprofilen Gunnar Steinn Jonsson, numera i Nantes, till Sportbladet.
Jonsson drar till med den den tyngsta komplimangen han kan komma på, inslänning som han är:
– Alberto är överlägsen – en spansk Olafur Stefansson (Islands störste genom tiderna). När jag säger överlägsen menar jag också hur han är på träningarna. Han är en smart och komplett spelare.
Nu går Spanien in som klar favorit i semifinalen mot Slovenien på fredag medan Danmark-Kroatien på förhand känns oerhört jämn, men där kroaterna efter uppvisningen mot Frankrike ändå lär få majoriteten av förhandstipsen.

Tyskarna var nära att besegra favoriterna Spanien med deras egen medicin: bollstölder och kontringar (jag vägrar kalla det snabba omställningar, det kan fotbollstränarna få hålla på med).

Ut i kvartsfinalen men Tyskland reser hem från VM med hedern i behåll. Det var det inte många som trodde. Men nog rätt så många som gläder sig ändå, inte minst de som har sin inkomst från handbollen. Den internationella handbollens motor hade verkligen inte mått bra av ännu ett fiasko.

Sedan var det ju bra för detta VM och för spansk handboll i stort att hemmanationen är i minst semifinal.

All heder åt Sierras insats i går, men det känns som att i Sterbik har Spanien fortfarande ett sparkapital. Kanske är det som Hellgren tjatar om: Sterbik orkar inte spela så här mycket i så många matcher i rad. I så fall fick han ju vilan i går och höjer sig en nivå i semin?

Apropå Entrerrios – googlade honom i går och fick upp den här digra meritlistan från klubblagen:

Till detta kan vi lägga ett VM-guld, ett EM-silver, två OS-brons, ett VM-brons och ett EM-brons.

***

Visst finns det flera spelare med betydligt fler mästerskapsmedaljer, inte minst i Frankrike.

Men många fler blir det nog inte för det här franska laget.

Frändesjö hade nog rätt när han i min enkät inför VM sa att Frankrike, likt Sverige i EM 2002, krämade ur det sista ur det här laget i OS i London.

Tack för den här tiden, Frankrike! Ni gick om Bengan Boys som världens bästa landslag genom tiderna.

Didier Dinart gick i går om Ola Lindgren (där har ni väl de senaste 20 årens två bästa försvarsspelare i världen – 1990-talet var Lindgrens, 2000-talet Dinarts) i antalet landskamper: 377 mot 376 (Wislander har 384 och Jackson Richardson hela 417). Han borde inte få göra fler, Dinart. Som ”jack sonville” ungefär skrev på twitter i går: Dinart vaggade runt där i det franska försvaret som en gammal tungviktsboxare som hållit på för länge. Eller för att prata med Frändesjö: ”Förr så sprang motståndarna omvägar när de såg Dinart nu är det tvärtom – var det någon bröstvärmare från hans sida i afton…”

***

Nu var inte Karabatic komplett värdelös i går men oj vad han överglänstes av Duvnjak. När kroaten tryckt in sitt åttonde mål efter nästan 45 minuter i går hade handbollens ex-kung på 2000-talet inte lyckats göra ett enda i matchen. Det blev en pyts till slut.

Okej, han avslutade hela 17 gånger i går, Duvnjak. Men han fick också ta flera skott i svåra lägen när kroaterna annars blivit avblåsta för passivt spel. Tycker att Duvnjaks insats var den kanske enskilt bästa i går kväll, i tuff konkurrens med Hans Lindberg (och kanske Niklas Landin) i Danmark och Entrerrios och Aguinagalde i Spanien. Men så ser jag också att Duvnjak mer än 60 minuter(!) enligt den officiella statistiken, närmare bestämt 60.25. Bara det är ju en bedrift!

Går kroaterna hela vägen i detta VM så är de onekligen värdiga vinnare för då har de tvingats besegra, i tur och ordning, Frankrike, Danmark och Spanien.

Ja, jag kan inte se annat än att Spanien slår ut Slovenien i sin semi. Slovenerna fick visserligen en tung jobspost inför kvartsfinalen när Gajic gick sönder. Men att inte lyckas besegra Ryssland mer övertygande när ryssarna ”drabbas” av totalt 22 utvisningsminuter och tre röda kort imponerar inte på mig.

På tal om stormakter som faller (Frankrike) så har ryssarna nu inte varit i en semifinal i ett mästerskap sedan OS 2004. Och det är för övrigt den enda semifinalen efter OS 2000.

Att åka ut i en VM-kvartsfinal är visserligen inget fiasko längre för rysk handboll, det är lite samma läge som Tyskland. Men jag håller med Tomas Axnér, som efter förlusten i går konstaterade att en bättre chans till en VM-semifinal än Slovenien i en kvartsfinal får inte Ryssland, inte än på några år i varje fall.

Samtidigt tror jag att Slovenien kan bättre. Vi ska inte glömma att de räknades som en dark horse inför VM, så en semifinal är ingen jätteskräll.

***

Frankrike står inför en tung generationsväxling. Kroaterna har genomfört sin, i varje fall på niometer: Bicanic, 27, Duvnjak, 24, Kopljar, 26. Det är en ”line” som håller fem-sex år till om de får vara hela. För övrigt är Alilovic 27 år och kanttrion Cupic, Strlek och Sprem 26, 24 respektive 22 år.

Det är Vori, som vaknade till i går, som hunnit bli 32.

***

Tillbaka till det spanska laget – tre av de största hjältarna i går spelar numera utomlands: Entrerrios i Nantes, Sierra i Paris och försvarsbjässen Guardiola i Rhein-Neckar Löwen. Och Maqueda, som var sådär i 40-50 minuter men hade några avgörande aktioner när det skulle avgöras, lirar också i Nantes.

Vill tro att de här utländska influenserna har betydelse för den spanska insatsen i detta VM. Men det är förstås Valero Rivera, som aldrig verkat utanför sitt Spanien, som är kapten på skutan. Ska han äntligen få till en riktig triumf med spanska landslaget också efter sin oöverträffade meritlista i Barcelona?

***

Balkans bollunder!

***

Danmark så. Får erkänna att jag flyttade över fokus från deras match mot Ungern till Kroatien-Frankrike när danskarna hade 18-11 i paus. Sedan var danskarna nära att tappa matchen när man förlorade andra halvlek med 15-10.

Henrik Möllgård lika osannolik matchhjälte som Entrerrios när han satte avgörande målet i slutet. Men sett över hela matchen var det än en gång det danska kantspelet (kompletterat av Niklas Landin i mål) som avgjorde: Hans Lindberg tio mål (på tio avslut enligt officiella statistiken, men han missade väl ett i varje fall?) och Anders Eggert fem.

Slängde i går ut frågan på twitter: om man ska ta ut ett världslag men tvingas ta ”lagdelarna” från en och samma nation – vilka skulle det då bli (tänka lite bredd också)?

För min del hade det förstås blivit danskt på kanterna. Och på mittsex också där danskarna har en otrolig bredd: Nöddesbo, bröderna Toft-Hansen, Knudsen och Laen.

På niometer? Ja, efter i går skulle jag nog säga Kroatien. Målvaktsposten? Danmark eller Sverige kanske. Hade de serbiska målvakterna bara stannat i Serbien så hade de nog fått min röst.

Mittblock? Spaniens, va?

***

När man satt och såg Danmark-Ungern och Kroatien-Frankrike i går hade man svårt att förstå hur Hamburg – med Lindberg, Duvnjak och Vori – kan gå så tungt i ligan som de gör.

***

Slängde ur mig några lika-som-bär på twitter i går, mer eller mindre klockrena: Alilovic = Thomas Di LevaCupic = Shanti Roney, Vid Kavticnic = Drotts Hasse Karlsson.

Fick flera förslag till från twitterfolket (ni får själva googla fram bilderna, jag orkar/hinner inte nu). @FasterJJ med A Entrerrios = Benicio del Toro (från @fasterJJ), @bolltroll med Heinevetter = Björn Kjellman, @rutte med Rocas = Pep Guardiola, @Hagstrm med Hans Lindberg = Scott Parker, @j_rasmusson med Jürgen Müller (ex-YIF:aren) = Simon Danielsson (Big Brother-vinnare 2011), @LevinLinus med Atman (Ryssland) = Pavel Nedved.

Och firma Hellgren/Perlskog drämde till med Sierra = Teddy Lucic. Hellgren trodde för övrigt att Lucic hade gjort det riktigt bra som handbollsmålvakt, oklart varför men kanske byggde han det på klassikern att Lucic alltid var lika bra som omgivningen – spelade han i landslaget höll han god landslagsklass, lirade han i division fyra var han en bra division fyra-spelare men inte mer.

***

Ni som följer bloggen vet att jag inte är någon skicklig tippare. Men då jag inför kvartsfinalerna spikade de fyra semifinallagen vore det dumt att inte fortsätta när man är uppe i smöret:

Spanien-Kroatien i final. Vinnare där? Återkommer jag till efter semifinalerna.

***

Nu går planet till Bromma och två dagars internutbildning. Rädd att jag sitter på flygbussar och ett plan hem på fredag kväll när semifinalerna avgörs. Ajdå! Hejdå!