Denna natt får ni hålla tillgodo med min tyckare i morgondagens papperstidning.

Jag försöker ta ett samlat grepp på alla de tre kvartsfinalerna som spelades i kväll. Hittade en gemensam nämnare att resonera kring.

YSTAD. Fredrik Ohlander, Kent-Robin Tönnesen och Olafur Gudmundsson.
Tre tunga nyförvärv som kritiserats, sågats och/eller hånats.
Men i går klev de fram i varsin kvartsfinal när det gällde som mest.

Ystad-Drott 28-22.
Guif-Sävehof 27-30.
Alingsås-Kristianstad 21-22.
Det är ett sätt att sammanfatta fjärde matchen i de tre kvartsfinalerna som återstod.
Fredrik Ohlander.
Kent-Robin Tönnesen.
Olafur Gudmundsson.
Det är ett annat, och intressantare sätt, att sammanfatta samma kvartsfinaler.
En trio spelare med flera saker gemensamt: tunga, dyra nyförvärv som kritiserats (Ohlander), sågats (Tönnesen emellanåt) och hånats (Gudmundsson i allt högre grad ju länge säsongen pågått) under grundserien men som i går blev stora matchhjältar när det gällde som mest.
Okej, för Tönnesen och Sävehof kanske det inte gällde som mest i går då man hade haft en chans till i helgen att ta sig till semifinal, men norrmannen klev i varje fall fram och stänkte in tio mål på tolv avslut.
Men hade det inte varit för Ohlander och Gudmundsson hade inte Ystad respektive Kristianstad spelat en femte och avgörande kvartsfinal i helgen.
Jag satt i en knökfull Österporthall i Ystad och såg Ohlander återigen storspela och rädda 22 skott av 44 från Drottspelarna.
I nya Estrad i Alingsås byttes Gudmundsson in i första halvlek och tackade för Ola Lindgrens outsinliga förtroende för honom och gjorde nio mål.
Trion har som sagt mycket gemensamt men anledningarna till att de blev matchhjältar i går spretar.
37-årige Ohlander, som utsågs till årets bästa värvning inför säsongen av elitseriespelarna själva, har helt klart höjt sig till slutspelet. Alla utom honom själv hävdar att det handlar om motivation. Men efter lite ”övertalning” tillstod också Ohlander att det nog omedvetet kunde vara lite motivation inblandat.
Tönnesen har bara blivit bättre och bättre ju längre slutspelet pågått och enligt ”Bagarn” Johansson beror det på att norrmannen kommit in i spelet mer och mer.
Gudmundsson då? Varför lossnade det plötsligt för den hånade mitt-/vänsternian som bara gjort fyra baljor på de tre tidigare kvartsfinalerna?
Ja, det finns det nog inget svar på. Till den isländska gåtan kan läggas att han låg sjuk hela förra veckan och stod och spydde i en papperskorg när slutsignalen gick i kväll.
Ola Lindgren var påtagligt glad, och det hör inte till vanligheterna att Lindgren är just påtagligt glad ens efter en viktig seger, för Gudmundssons skull. Men också för sin egen.
För islänningen är Lindgrens värvning helt och hållet. Han skulle aldrig erkänna det, men det är klart att det gått i prestige i denna värvning för Lindgrens del i takt med att de kritiska rösterna höjts, inte minst hemma i egna arenan.
– Jag har trott på honom hela tiden och gett honom mycket förtroende. Klart att det känns extra roligt för mig också, medgav Lindgren.
***
Jag satt inte bara och såg Ohlander storspela. Jag satt också bredvid Pierre Hammarstrand, som drog hälsenan i fredags, och såg Palle Hansen slita av sin hälsena redan efter tre minuter.
– Helt otroligt, mumlade Hammarstrand.
Då hade axelskadade Sebastian Seifert, som nu lägger av, just hyllats fint på innerplan.
Starkt av Ystad att ta det till en femte och avgörande match utan denna viktiga trio.
Inför slutspelet tippade jag att YIF skulle slå ut Drott efter fem matcher – och att Lugi, Sävehof och Kristianstad också skulle gå vidare.
Lugi och Sävehof är redan klara och jag tror att Kristianstad reder ut det här.
Men på lördag i Halmstad får nog Ystad betala för alla sina skador.
***
Lugi lär välja vinnaren av Drott och Ystad i sin semi. Då blir det SM-finalreprisen Sävehof-Kristianstad i den andra.
Frågade ”Bagarn” Johansson vilka han tror spelar final.
– Sävehof och Lugi, löd svaret.
Hade jag också sagt.
***
Skövdes ”inavel” i tränarstaben fortsätter.
Klart i går med ny tränarduo: Robert Arrhenius (spelande tränare på heltid) och Peter Johansson (deltid).

***

Okej, några rader till.

Engblom är ju sällan rubrikmässig i sina uttalanden. Det är mycket tränar-mumbo-jumbo om rollfördelning och ansvarsfördelning. Känns ibland som om Engblom drar till med det där för att slippa följdfrågor då påståendena är så ointressanta att ingen reporter orkar ställa föjdfrågor på vad han egentligen menar.

Men när han suckande konstaterade i kväll om skadeeländet att ”det känns som man sparkar på den som redan ligger” så blev det faktisk en rubrik ändå från Engblom.

***

Robert Arrhenius lär få mer speltid framåt nästa säsong…

***

Men Skövdes nya tränarkonstellation känns som en budgetlösning. Arrhenius var ju redan under kontrakt. Schneider, som har kontrakt över nästa år också, erbjuds j-laget. Tar han det?

***

Det finns några kultaffischer inramade i Österporthallen.

Här är en:

Nån som känner vem det är på bilden? Jag vet inte.

***

Publiksiffrorna under slutspelet och ett snack med Magnus Jernemyr (Vilken kombo!) i dag fick mig att fundera på att lansera en idé, ett evenemang. Låt mig återkomma till det om ett litet tag.

***

Herdeiro Lucuas insats i Alingsås ska förstås också nämnas.

***

När M Olsson och LMM tillsammans gör fyra mål så kliver alltså Gudmundsson fram. Tänk när de alla tre får till det samtidigt och hyfsat i varje fall.

***

I Ystad ska, vid sidan av Ohlander, också ”doldisarna” Julius Martinsson, Jakob Nygren och Anton Andersson nämnas. Men det krävs ju att flera av de här spelarna kliver fram när den ene nyckelspelaren efter den andra faller ifrån.

***

Man kan såklart prata mycket om – och skylla på – skadorna. Men trots det är det ett misslyckande av Ystad om de inte når semifinal i år heller. Med den truppen alltså, skadedrabbad eller ej.