Blogg på slutsignal i all hast:

En ryckig första halvlek där Sverige chocköppnade med 4-0 mot ett Frankrike som verkade helt ointresserade av att spela handboll.

Men 4-0 blev 4-4 som blev 9-5 som blev 12-11 i paus.

När inte Kim Andersson kunde spela bakåt heller valde förbundskaptenerna ett 5-1-försvar med Jonas Källman som spets och det var ett genidrag. Andreas Nilsson klarade sin tvåaposition, mot bra och på andra sidan läckte det inte heller trots att Viktor Östlund och Markus Olsson knappt spelat där på hela VM.

Sedan hjälpte det att Frankrike sköt som några jäkla krattor från niometer när de väl fick lägen. Före paus gjorde Frankrike i princip bara mål från sex meter och på straff.

Men att fransmännen sköt som krattor från niometer handlade också mycket om respekten för Mattias Andersson. Deras marginaler blev allt mindre när Andersson bara växte under matchen.

Men någonstans satt man ändå och väntade på att Frankrike skulle peta i fyrans växel, typ. Att Nikola Karabatic skulle bestämma sig för att avgöra det här.

Men den växeln från Frankrike och det beslutet från Karabatic kom aldrig.

Ändå vann Frankrike till slut på sin bredd och sin rutin.

Men Sverige visade att man kan rubba världens bästa lag utan Kim Andersson. Då kan man också besegra Polen i en åttondelsfinal utan Kim.

***

Men Jonas Källman alltså.

Hur kunde vi missa honom på listan över världens 20 bästa genom tiderna?

Snacka om tvåvägsspelare, nej trevägsspelare: försvar, kontring, kantavslut och niometersskott.

Som jag skrev häromdagen: när Källman är bra är Sverige bra.

***

Hinner inte skriva mer nu. Måste ner och prata med ett gäng spelare som kan gå med huvudet högt från den här matchen.

Plusbetygen:

Mattias Andersson +++++
——————–
Fredrik Petersen +++
Jonas Källman +++++
Viktor Östlund +++
Markus Olsson ++
Patrik Fahlgren ++
Lukas Karlsson ++
Magnus Persson +++
Niclas Ekberg +++
Mattias Zachrisson ++
Andreas Nilsson +++
Tobias Karlsson ++++