Det blev Malmö-Lugi framför ”dumburken” i kväll.

Dan Beutler blev stor matchhjälte för hemmalaget och jag pratade med honom efteråt. Då berättade han utförligt om den mystiska, kroniska sjukdomen han drabbats av. Och hur Kent-Harrys sågning triggat honom till kvällens match.

Dan Beutler är tillbaka i storform.
Men det är en annan, lugnare Beutler efter att hans mystiska, kroniska sjukdom diagnostiserats.
– Jag fick panikattacker, berättar ex-landslagsmålvakten efter segern mot Lugi.

När handbollsmålvakten Dan Beutler flyttade hem till elitserien i somras efter sitt senaste proffsäventyr i Tyskland hade han drabbats av en mystisk sjukdom.
– Det är en jävla historia. Den heter angioödem, en konstig och väldigt sällsynt sjukdom som gör att olika kroppsdelar svullnar upp, som fötter, tungan och de ”nedre regionerna”, säger Beutler.
De första ”anfallen” kom när han var i Tyskland förra säsongen.
– När tungan svullnade upp fick jag panikattacker om jag ska vara ärlig. Då visste jag inte om det skulle sprida sig till luftrören.
38-åringen har fått ett par ”återfall” sedan han flyttade hem och var länge osäker om han kunde fortsätta spela handboll då det kunde handla om den värre varianten, hereditärt angioödem, som sätter sig på luftrören.
Men efter att diagnosen säkerställde att det handlade om ”vanligt” angioödem stod det klart att han kunde fortsätta i nya klubben Malmö även om stora delar av försäsongen spolierades.
– Nu käkar jag medicin så jag har koll på det.
Vad beror sjukdomen på?
– De tror att det beror på att jag tränat med olika sjukdomar i kroppen och det är ett sätt för kroppen att reagera på det. Jag har misshandlat min kropp, inte lyssnat på den. Men det har jag gjort nu sedan jag flyttade hem.
Beutler står över träningar så fort han inte känner sig hundraprocentig.
Han har också förändrats som person och målvakt.
– Jag har alltid varit en mycket energisk människa, både på och utanför plan. Nu har jag fått trappa ner allting som kan stressa upp mig. Jag vilar kroppen extremt mycket.
Det är först de senaste veckorna som han stått hela matcher.
Men rädda bollar kan han fortfarande.
I går mot Lugi var Beutler bäst på plan när Malmö vann med 24-21 (10-11) och fick revansch för den tunga premiärförlusten där man tappade allt i andra halvlek.
För Beutler handlade det också om en personlig revansch på Lugi då det var hans tabbe i slutsekunden i semifinalen för 1,5 år sedan som skickade Lugi till SM-final i stället för det Kristianstad som Beutler då stod för.
– Det var en bitter sorti. Den har hängt kvar.
Kvar har också en sågning av hans gamle tränare i Flensburg, Kent-Harry Andersson, hängt.
– Kent-Harry var på premiären mot Lugi och sa efteråt att jag är så jävla dålig i andra halvlek. Det har han sagt förr också. Så jag hade hans ord ringade i bakhuvudet och tänkte att i kväll ska jag hålla i en hel jävla match mot Lugi, haha.
Det gjorde han och tog hela 50 procent av skotten.
Segern innebär att Malmö klättrade från nionde till sjätte plats i tabellen.
– Vi är ett mittenlag. Vi kan vinna mot vilket lag som helst men vi kan också förlora mot vilket lag som helst, säger Beutler.

***

Före matchen låg Lugi fyra och Malmö nia. Så en liten överraskning var det trots allt med Malmö-vinst.

Annars är ju det här säsongen utan skrällar.

Elitserien har ju annars skämt bort oss med gott om överraskande resultat de senaste åren. Det har känts som inget lag har gått säkert.

Så är det inte alls i år, inte än så länge i alla fall.

Har kollat igenom alla resultaten så här långt. Vad har vi då? Hammarby-Alingsås 28-28. Möjligen en liten miniskräll att Alingsås tappade en poäng i Eriksdalshallen. Det var ju enda poängen de hade tappat fram till seriefinalen mot Kristianstad.

Guifs kryss borta mot Ystad nu senast? Ja, kanske.

Skövde åkte och slog Ricoh borta men det var ju de facto ett bottenlag som slog ett annat bottenlag.

Nej, det här är säsongen utan skrällar.

Frågan är: Varför?

Jag har inget bra svar på det alls.

Kanske serien skiktar sig tidigare än de senaste åren. Vi ser inte det poängmässigt ännu för det krävs några omgångar till. Men så här långt är Kristianstad i en klass för sig. Alingsås leder kvartetten bakom med Ystad, Sävehof och Lugi.

Sedan har vi mittengänget, det förväntade, med Malmö, RIK, Guif och Hammarby. Och så kvintetten som slåss runt de nedersta strecken: Karlskrona, Ricoh, Aranäs, Skövde och Drott.

***

Linus Persson i Malmö visade i kväll varför han får en chans i landslaget.

Robert Månsson fortsätter övertyga. Hade planer på att ha med honom på min genombrottslista i förra veckan men avstod till slut. Han är trots allt 23 år och gör sin femte elitseriesäsong.

Men någon form av genombrott har han ändå fått i höst, Månsson.

Nu toppar han skytteligan och ligger tvåa i assistligan. Det gör honom också till elitseriens poängkung, förstås.

Jag roade mig med att sätta ihop en lista över de som har flest ”poäng” (mål + assist) så här långt.

Topp-fem:

Robert Månsson, Malmö 81 poäng (53 mål + 28 assist)

Lukas Nilsson, Ystad 73 (48 + 25)

Josef Pujol, Hammarby 71 (37 + 34)

Pontus Zetterman, Drott 70 (51 + 19)

Henrik Olsson, Ricoh 64 (41 + 23)