Tyckare på slutsignal:

Johanna Ahlm, Isabelle Gulldén, Ida Odén…
Till raden av stora finalhjältar i Sävehof genom åren lägger vi nu en debutant – Emma Fernis.
Tar hon en OS-plats nu?

Skuru tog kommandot i finalen.
En överraskande punktmarkering på Sävehofs mittnia Stine Lund Andreasson fick effekt direkt och efter tio minuter, vid ställningen 4-6, kände sig blivande förbundskaptenen Henrik Signell tvingad att ta en timeout.
Han bytte nästan hela uppställningen de kommande minuterna, då bland annat mamma Odén klev in i handlingarna. I samma veva pajade Skurus landslagsstjärna på högerkanten, Emma Hawia Svensson, knäet (korsbandet för andra gången i karriären?).
Det var hjärtskärande att höra Hawia Svenssons skrik i en helt tyst arena när hon förmodligen också såg ett spolierat OS framför sig.
Skadan blev också början på den stora vändningen i finalen.
Skuru gjorde visserligen 8-5 efter en kvart men fem minuter senare hade Sävehof kvitterat och sedan gick man ifrån till 13-11 i paus mycket tack vare finaldebutanten Emma Fernis fina straffskytte (fyra på fyra), Johanna Bundsens frilägesräddningar (även om hon i stort överglänstes av kollegan Hanna Daglund i Skurumålet före paus) och punktmarkeringen på storstjärnan Carin Strömberg.
Efter fyra minuter i andra halvlek satte Emma Fernis 15-11 på straff (hennes sjunde mål totalt) varpå Strömberg lobbade en straff över målet och Julia Eriksson satte dit 16-11.
Då hade Sävehof gjort 11-3 på de senaste 20 minuternas spel och finalen kändes avgjord.
Det var den också.
Sävehof skulle göra 17-11 och 18-11 också innan Skuru fick hål på en suverän Bundsen (som ett tag var uppe i 58 i räddningsprocent) efter tio minuter in i andra.
Skuru repade sig visserligen och låg bara under med 18-21 med tio minuter kvar. Men närmare än så kom man aldrig och Sävehof kunde till slut vinna med 27-22.
***
Skuru försökte med alla upptänkliga försvarssystem men faktum är att man tog inte chansen när man hade den att bryta Sävehofs hegemoni.
Nästa år blir det svårare igen när man tappar hjärtat och hjärnan Carin Strömberg samtidigt som Sävehof får hem Johanna Ahlm i kombination med att mästarna från Partille får behålla de spelare man vill för en gångs skull och det unga laget blir ett år äldre och mer rutinerade.
***
Hade annars gärna sett Strömberg, denna härliga idrottstyp, få ta ett efterlängtat guld efter 17 år i moderklubben innan hon nu blir proffs i Danmark.
***
Sävehofs bredd avgjorde.
Efter 15 minuter hade Signell använt hela tolv utespelare, och det vete tusan om inte det är något slags rekord i en final.
Men till raden av stora finalhjältar i Sävehof, med namn som Johanna Ahlm, Isabelle Gulldén och Ida Odén, kan vi lägga 19-åriga finaldebutanten Emma Fernis som var iskall i det viktiga straffskyttet (sex på sex och nio mål totalt).
Tar hon en OS-plats nu på skadade Emma Hawia-Svenssons bekostnad? Den enas död, den andras bröd…
***
Men Johanna Bundsen ska förstås också nämnas – lika stor finalhjälte hon och inte sällan bäst när det gäller som mest.
***
Och nu är Ida Odén historisk som första svenska spelare att ta tio SM-guld.
Det kommer att bli ett elfte nästa år.