Ni har väl fått det mesta till livs efter finalerna redan.

Och här tryter orken. Ska dessutom packa för en vecka med Zlatan & Co, som samlas i Stockholm i morgon inför EM, innan väckarklockan ringer om några få timmar.

Till papperet blev det en ny tyckare där jag resonerar kring att Sävehof och Kristianstad har vuxit ur svensk handboll på sätt och vis. Och att Champions League-platsen är viktigare än guldet i respektive final för de här båda lagen.

Ni läser den här:

MALMÖ. Två guldlag.
Två maktdemonstrationer.
Två dynastier vi inte ser något slut på.
Två giganter som vuxit ur svensk handboll.
Två lagmaskiner som nu ska ta nästa steg i Champions League.

Sävehofs damer tog sitt tionde guld på elva raka finaler.
Kristianstads herrar spelade sin fjärde final på fem år och vann sitt andra raka guld.
Visst, det är en viss skillnad.
Men likheterna mellan de båda guldlagen är mycket större än skillnaderna.
De utgör två dynastier i svensk handboll som vi faktiskt inte ser något slut på i dagsläget.
De kommer att spela final nästa år också och vi kommer som vanligt säga att det bara handlar om en match där allt kan hända. Men Sävehof och Kristianstad kommer att stå där med sina guldhjälmar ändå när det är färdigspelat.
Det här var Skurus stora chans att bryta Sävehofs hegemoni. Nästa år blir det svårare, för att inte säga omöjligt, igen när man tappar hjärtat och hjärnan Carin Strömberg samtidigt som Sävehof får hem Johanna Ahlm i kombination med att mästarna från Partille får behålla de spelare man vill för en gångs skull och det unga laget blir ett år äldre och mer rutinerat.
Skuru hade kommandot i finalen i 15 minuter. Emma Hawia Svenssons skada, Emma Fernis kyliga straffskytte, Johanna Bundsens storspel och punktmarkeringen på Carin Strömberg vände matchen. 5-8 efter en kvart blev till 18-11 efter 40 minuter.
Men i slutändan var det nog Sävehofs bredd som avgjorde. Efter 15 minuter hade Henrik Signell använt hela tolv utespelare, och det vete tusan om inte det är något slags rekord i en final.

Under finalhelgen publicerade Sportbladet en rankning av tidernas bästa elitserielag på herrsidan, framröstad av tio experter med många decennier i handbollens tjänst.
Många höjde på ögonbrynen när Kristianstad under Ola Lindgren (2012-16) hamnade sjua.
– Med bara ett guld, utbrast Alingsås tränare Mikael Franzén frågande.
Nu har de två guld och Franzén lär inte vilja eller kunna ifrågasätta juryns beslut efter utskåpningen i går.
Till skillnad från upplagorna före dem på listan, som kunde behålla laget år efter år, tvingas Kristianstad byta ut stora delar av förstauppställningen nästan varje säsong. Den som håller ihop detta Kristianstad till en och samma upplaga är Ola Lindgren.
Bara framtiden kan utvisa hur mycket Kristianstad kan klättra på den där listan (även om det är några oerhört starka lag man har framför sig).
Enligt Kristianstadsbladets sportchef Patric Nilsson är man redan topp-tre genom tiderna.
Men Nilsson är från Kristianstadsbladet.
Den första halvleken Kristianstad stod för, och som innebar 18-6 i paus, var den bästa av ett finallag sedan formatet med en final infördes 2005. 
Nej, jag har inte glömt Hammarbys mäktiga överkörning av Skövde i Globen 2007 eller Sävehofs utklassning av Guif i Scandinavium 2011. Men Kristianstads prestation före paus var strået vassare och den bästa under Lindgrens regim.
Sävehof och Kristianstad är också två lag som på sätt och vis vuxit ur svensk handboll.
Efter guldet i fjol, det första på 62 år, känns det som att SM-finalen för Kristianstad nu handlar mer om att ta en Champions League-plats än att vinna själva guldet.
Samma sak har det varit för Sävehofs damer i fjol, även om nog årets guld var lite speciellt då det är ett ”nytt” lag.
Direkt efter sina respektive finaler pratade båda lagen om att kommande säsong ta nästa steg i Champions League. Sävehof vill ta sig förbi mellanrundan och nå kvartsfinalen för första gången. Kristianstads mål är att gå vidare från gruppspelet i toppdivisionen till åttondelsfinal. Det handlar om att hitta nya utmaningar och för de här båda lagen hittar man dem utanför Sverige.
***
Hon ska röntgas på måndagen men jag lider verkligen med Emma Hawia Svensson ändå. 
***
Ida Odén är nu historisk. Hon är ensam om tio SM-guld som spelare i svensk handboll.
Det kommer att bli ett elfte nästa år.
***
Iman Jamali verkar oerhört sugen på att stanna i Kristianstad med tanke på finalmatchen han gjorde.
***
Det var framför allt två segrar för kollektivet. Men det går inte att komma från att Johanna Bundsens och Nebojsa Simics målvaktsspel stack ut.
***
Johan Jepson fick sitt drömslut. 
Med två minuter kvar gjorde IFK-kaptenen en high five med Alingsås tränare Mikael Franzén ute vid sidlinjen.
Det är en ögonblicksbild jag tar med mig och som visar så mycket vad den här sporten står för.

*****

Damknäcket i blaskan kom att handla om Emma Fernis och hennes plötsliga OS-chans.

MALMÖ. En Emma skadade knäet i finalen och kan missa OS.
En annan Emma fick sitt stora genombrott och kan nu ta OS-platsen.
– En otroligt smart spelare, säger guldtränaren och nye förbundskaptenen Henrik Signell.

Sävehof hade spelat tio raka finaler.
Emma Fernis noll.
Då gick 19-åringen, ny från Spårvägen inför säsongen, in och smällde dit nio mål och blev matchens bästa målskytt när Sävehof vann sitt tionde SM-guld på elva år efter finalsegern mot Skuru med 27-22.
– Det största jag varit med om ihop med JEM-guldet, om inte större, jublar hon efteråt.
Hon var iskall på straffarna och satte sex av sex.
– Alla mål räknas. Straffarna är också viktiga.
Fernis har aldrig varit med i landslaget men blev under finalen plötsligt OS-aktuell.
Efter tolv minuter av finalen rasade nämligen Skurus Emma Hawia Svensson ihop efter en riktningsförändring.
Landslagsspelaren fick lämna finalen och ska röntgas på måndagen. Troligen handlar det om en korsbandsskada, hennes tredje om så är fallet och det skulle innebära att hon i så fall missar både OS och hemma-EM. 
– Vidrigt om det skulle bli så. Jag har valt bort skola och allting för att satsa stenhårt på att komma med till OS och EM, säger Hawia som varit given bakom Nathalie Hagman på högerkanten i landslaget.
Sävehofs tränare Henrik Signell är nybliven förbundskapten och tar på onsdag ut en 20-mannatrupp till det första OS-lägret.
Där kan Fernis finnas med.
– Det känns som det är jämnt bakom Hagman om inte Hawia kan vara med. Det är öppet mellan tre-fyra-fem spelare, säger Signell.
Han är imponerad av Fernis.
– Det är en notorisk målskytt; lite som Hagman men inte samma lirare. Hon är inte bäst på någonting men gör väldigt mycket rätt. En otroligt smart handbollsspelare.
Fernis har inte haft OS i tankarna alls.
– Det skulle vara en dröm. Men jag ser det som en ren bonus, säger 19-åringen.

***

Herrknäcket i print handlar om Kristianstads plan att behålla Ola Lindgren i flera år.

MALMÖ. Han har gjort Kristianstad till ett storlag och har ett år kvar på kontraktet.
Nu vill mästarna behålla Ola Lindgren i många år till.
– Vi ska sätta oss ner efter OS, säger den dubble guldtränaren.

När Ola Lindgren tog över Kristianstad i mars 2012 krigade man för att ta en slutspelsplats.
Ett par månader senare spelade Kristianstad final och det har man nu gjort fyra av fem gånger sedan Lindgren kom. De två senaste har slutat med guld och en Kristianstaddynasti är ett faktum.
I går utklassade man Alingsås i finalen med 27-18 (18-6) och därmed vann laget 37 av 39 matcher mot svenskt motstånd under säsongen. Dessutom imponerade man i Champions League.
Lindgren har ett år kvar på kontraktet och alla parter är överens om att han ska fullfölja det.
Men när säsongen drar i gång i höst är Lindgren för första gången under sin tid i Kristianstad inte förbundskapten längre.
Det är något som öppnar för att Lindgren drar utomlands efter nästa säsong, tror många.
Men Kristianstad hoppas behålla sin guldtränare i flera år till.
– Att hitta en tränare som är bättre är svårt. Det är upp till Ola om han vill och är motiverad, säger Mats Samuelsson, chef i klubbens sportkommitté.
Det är Lindgren.
– Vi ska sätta oss ner efter OS. Jag trivs otroligt bra i Kristianstad och jag gillar den ambition och målsättning som klubben har. Jag gillar att driva det åt det hållet.
Du hittar fortfarande utmaningar?
– Vi har så stor omsättning på spelare att de inte hinner bli trötta på mig, ler Lindgren.
Och inte du på dem?
– Nej, precis.
Han hyllar de bortåt 9000 IFK-fansen i Malmö Arena efter finalen.

***

Hörde på nytt i kväll snacket om att Sävehof vill ha sin förre playmaker Michael Apelgren, med två raka norska guld med Elverum, som ny tränare efter Bagarn Johansson.

***

Mats Samuelsson, Kristianstads sportboss (eller vad han nu är när Jesper Larsson formellt är sportchef) när Kristian Björnsen gått förbi:

– Han är spelaren jag kommer att sakna mest. Det är den bästa värvningen vi har gjort. Den vinnarskallen och attityden den killen har…

***

Mikael Franzén suckade på min fråga om hur man ska rå på Kristianstad i framtiden och sa:

– Nu ska jag gå på en otroligt tråkigt bankett. Sedan ska vi fundera på hur vi ska bygga vidare.

***

Nebojsa Simic laddade för ett blött firande:

MALMÖ. Nebojsa Simic var en levande vägg när Kristianstad vann SM-finalen.
Det ska han fira.
– Jag ska hälla i mig all alkohol som finns i Malmö och sen kommer jag att vakna till middag i morgon och fråga mig: hur fan hamnade jag i Stockholm…eller Eskilstuna, haha.

Kristianstad krossade Alingsås med 27-18 i SM-finalen.
Segern grundlades med en magnifik första halvek som man vann med 18-6.
Bäst på plan var Kristianstads målvakt Nebojsa Simic.
– Jag kom hit med så mycket motivation och vilja, säger montenegrinen.
– Jag var bäste målvakten i grundserien och ville visa att det inte var en tillfällighet. Målvakten är den viktigaste personen i ett lag. Ingen kan bära ett lag som en målvakt. Jag tycker att jag gjorde mitt jobb fantastiskt i dag.
Simic var inte med när Kristianstad vann guld i fjol.
Hur ska du fira?
– Jag kan lägga mig under en bro, jag kan simma ut i havet, jag kan vakna upp i Göteborg klockan sju i morgon bitti.
– Nej, men jag ska hälla i mig all alkohol som finns i Malmö och sen kommer jag att vakna till middag i morgon och fråga mig: hur fan hamnade jag i Stockholm…eller Eskilstuna, haha. Så ska jag fira den här titeln, säger målvaktsfantomen.

***

Själv tänkte jag vakna klockan 06.30 i min egen säng.

Go natt!