Skriver nu i natt om paret som är hetast att leda landslaget efter OS.

På förekommen anledning: inget är alltså klart och ni som kan läsa innantill ser det också.

Nu får vi avvakta till efter OS för att se om det blir så också.

Jag svängde ihop en tyckare i ämnet också och den kan ni få i sin helhet här då den i skrivande stund inte är utlagd på sajten ännu:

Ljubomir Vranjes och Magnus Andersson ute ur leken ett tag till.
Då håller jag nog Mats Olsson som det bästa alternativet.

För två-tre veckor sedan viskade en källa i mitt öra att förbundet skulle ha återupptagit diskussionerna med Flensburg om att få loss Ljubomir Vranjes som ny förbundskapten efter OS.
Jag fick det aldrig bekräftat och kanske låg det inget i det.
När jag pratade med landslagchefen Lasse Tjernberg i dag om förbundskaptensframtiden passade jag på att fråga:
Är Vranjes helt avskriven?
– Ja, för den här gången, svarade Tjernberg.
Tanken är alltså att Vranjes ska bli det någon gång i framtiden, precis som han själv uttryckligen önskar.
Kan det vara så att förbundet redan pratar med Flensburg om att få loss Vranjes efter nästa säsong? Kanske. Det borde förstås bli lite billigare eftersom Vranjes då har ett år mindre kvar på kontraktet. Och vad händer om Flensburg går titellösa ett år till? Vill klubben ha en förändring på tränarsidan då?
Mycket lösa spekulationer i det ämnet från min sida nu.
Mindre lösa spekulationer, om jag ska tro mina källor, är att Mats Olsson är det hetaste namnet just nu att ta över som ny förbundskapten efter OS – i en form av delat ledarskap med Ola Lindgren, som i så fall fortsätter en säsong till. Enligt mina uppgifter har Lindgren varit helt inställd på att sluta efter OS men förbundet har inte velat säga upp det avtal som löper ett år till. När man nu fick nobben av både Vranjes och Andersson – och Mats Olsson knappast kan ta över det på egen hand eftersom han inte verkar vilja släppa uppdraget i Norge – så passar det förstås förbundet alldeles utmärkt att ha tillgång till Lindgren en säsong till (eller åtminstone över VM) i väntan på att andra/nya lösningar ska öppna sig.
Det skulle förstås vara en överraskande vändning med tanke på att Lindgren varit så tydlig med att OS skulle bli hans sista uppdrag.
Till saken hör också att Lindgren av allt att döma blir kvar i Kristianstad också. Hade han hoppat på någon större klubb ute i Europa hade det förstås varit uteslutet att fortsätta i landslaget.
Det om Lindgren. Intressantast i sammanhanget är förstås Mats Olsson.
Vranjes och Andersson har varit mina förstaval, precis som förbundets.
Men när de nu är ute ur leken ett tag till så är nog Olsson det bästa namnet ändå.
Olsson är redan i dag en del av landslagets ledarstab som målvaktstränare vilket skulle ge en kontinuitet (vilket man i och för sig med Lindgren om han blir kvar i en roll).
Han är mycket uppskattad av spelarna.
Han har den internationella erfarenheten (milt sagt).
Han är en knivskarp analytiker (fråga de norska damerna).
Han har varit förbundskapten i många år för Portugal.
Han är en vinnare – inte minst efter åren i Norge. Ingen svensk, inte ens Bengt Johansson, kan mäta sig med Olsson när det kommer till mästerskapsmeriter: två OS-guld, tre VM-guld, fem EM-guld, två OS-silver, två VM-silver, ett EM-silver och tre VM-brons som spelare i Sverige och ledare för norska damerna.
Han är ett tungt namn i världshandbollen. Det sistnämnda ska faktiskt inte underskattas när det kommer till att påverka domare och delegater och vara en auktoritet på den yttersta nivån.
Jag vet att det finns de där ute i handbolls-Sverige som tänker ”inte någon från Bengan Boys igen”; att man ska bryta med det spåret. Men det känns mest som ett självändamål hos de som framför det.
För ska vi inte nonchalera internationell erfarenhet helt, men ändå välja svenskt, så är det svårt att komma runt Bengan Boys. Och där är Olsson det bästa namnet i det här läget, även om inte agerat matchcoach på många år.

***

Vill ni ha mer Mats Olsson kan ni lyssna på podden med honom från i fjol som är hela två timmar lång.

Och i början av 2014 gjorde jag en längre intervju med Olsson i tidningen.