Kort information:

Hade ni koll på att Sverige på fredag kan tilldelas det största mästerskapet i handbollsvärlden? Herr-VM alltså.

Stefan Lövgren är på plats på IHF-kongressen i Sotji för att fixa VM 2023 till Sverige, som vi i så fall ska dela med Polen.

Chanserna är tämligen stora att Sverige får det.

Sverige/Polen tävlar med Ungern.

Men Ungern söker också VM:et före, alltså 2021, som ”delas ut” på fredag det med. Där går Ungern mot Egypten.

Så om Ungern får VM 2021 så får Sverige/Polen VM 2023.

IHF har aldrig haft sådan framförhållning. Och eftersom det ligger så långt fram är det inte bestämt hur Sverige och Polen i så fall ska dela på arrangemanget. Men som läget är just nu, med arenor och förutsättningar, blir finalhelgen i Sverige.

Här är kommande mästerskap som är ”bokade”.

2015

Dam-VM: Danmark.

2016

Herr-EM: Polen.

OS: Brasilien (Rio de Janeiro).

Dam-EM: Sverige.

2017

Herr-VM: Frankrike.

Dam-VM: Tyskland.

2018

Herr-EM: Kroatien.

Dam-EM: Frankrike.

2019

Herr-VM: Danmark/Tyskland.

Dam-VM: Japan.

2020

Herr-EM: Sverige/Norge/Österrike.

OS: Japan (Tokyo).

Dam-EM: Danmark/Norge.

Det är alltså väldigt mycket Skandinavien, Tyskland, Frankrike och Polen de kommande åren (lite Japan med men då är OS ena mästerskapet).

Efter att vi pendlat till Balkan några år så blir det med andra ord mycket Nordeuropa framöver. Blir säkert välorganiserat och bra med folk på läktarna. Men som resmål hade vi kunnat fått det lite roligare.

Då var damernas VM-trupp uttagen.

Det blev den väntade. Skrällfri alltså.

Här har ni den:

Svenska truppen till VM i Danmark:
Målvakter:
Filippa Idéhn, 25, Team Esbjerg, 41 A-landskamper/0 mål
Johanna Bundsen, 24, IK Sävehof, 18/0
Vänstersex:
Loui Sand, 22, IK Sävehof, 42/59
Edijana Dafe, 25, Köpenhamn Håndbold, 13/20.
Mittsex:
Linn Blohm, 23, Tvis Holstebro, 35/71
Frida Tegstedt, 28, Füchse Berlin, 23/22
Högersex:
Nathalie Hagman, 24, Tvis Holstebro, 72/140
Emma Hawia-Svensson, 24, Skuru IK, 12/11
Nio meter:
Linnea Torstenson, 32, CSM Bukarest, 156/628
Bella Gulldén, 26, CSM Bukarest, 138/491
Johanna Ahlm, 28, FC Midtjylland, 127/419
Jamina Roberts, 25, Tvis Holstebro, 89/131
Sabina Jacobsen, 26, FC Midtjylland, 68/107
Anna-Maria Johansson, 33, Skövde HF, 83/169
Jenny Alm, 26, Team Esbjerg, 57/139
Carin Strömberg, 22, Skuru IK, 4/1

Tycker inte att det går att ifrågasätta någon av de val som Sivertsson gjort. Alltså av de uttagna spelarna.

Men rimligen borde Johanna Westberg och Angelica Wallén vara lite besvikna nu, utan att jag pratat med dem eller hört Sivertssons argument. De borde varit närmast att falla ifrån.

Men vem skulle någon av dem ersätta? Nej, det går inte att höja rösten för någon där.

***

Förutom medaljerna står det platser i OS och OS-kval på plats i detta VM och de är nog så viktiga.

Världsmästarna går direkt till OS.

Lag 2-7 i VM har en plats i OS-kvalet.

Sverige bör vara bland de sju bästa då de är en klar medaljkandidat. Men som Sivertsson också nämnde: Sverige kan vinna sin grupp men ändå få möta Montenegro i en åttondelsfinal, göra en bra match där men ändå åka ut och då missar man topp-sju i VM.

Men lugn, OS-kvalplatsen är redan klar.

Jo, jag skulle säga det – med 99 procents säkerhet.

Sverige tar den i kraft av EM-trea senast.

Det krävs nämligen att två icke-europeiska lag spelar VM-final i december för att EM-bronset inte ska ge en OS-kvalplats.

Det har aldrig hänt och det kommer inte att hända.

Visserligen är risken något större att det skulle hända på damsidan än på herrsidan i och med att vi har både Brasilien och Sydkorea som kan hävda sig på damsidan. Men glöm att båda går till VM-final i år.

Så för att Sverige ska missa OS-kval ska man hamna utanför topp-sju samtidigt som två icke-europeiska lag spelar VM-final.

Alltså: ett europeiskt lag i VM-final = svensk OS-kvalplats.

Så är det. För det har Sivertsson och Tjernberg förklarat för mig.

***

Och väl i ett OS-kval ska Sverige nog ta sig vidare till själva OS också även om det kan vara lite tuffare på damsidan än herrsidan. För på herrsidan är det i princip svårare att ta sig till OS-kvalet än ta sig till OS från detta kval.

***

Johanna Bundsen blir en mycket intressant nyckelspelare i detta mästerskap.

Jo, jag vet att vi tog oss ända till semifinal i EM utan att få till målvaktsspelet (i bronsmatchen räddade sedan Bundsen segern). Men hon har tagit stora kliv sedan dess. Och den här gången kommer vi att behöva ett målvaktsspel i toppklass för att nå en semifinal.

Sedan måste Linnea Torstenson och Isabelle Gulldén förstås vara skadefria. Det är helt avgörande för svenska framgångar.

Frågan är vem som ska ersätta Ida Odén, som var fantastisk i EM.

Jenny Alm, säger jag.

Här är min förstasjua i VM, som det känns just nu:

Mv: Johanna Bundsen

V6: Loui Sand.

V9: Linnea Torstenson.

M9: Isabelle Gulldén.

H9: Jenny Alm.

H6: Nathalie Hagman.

M6: Linn Blohm.

***

Det blir ett Sverigehof i år igen: 10 av de 16 spelar eller har spelat i Sävehof.

***

Truppen kommer att känna sig hemma i Danmark: 11 av 16 i truppen spelar eller har spelat i danska ligan. Resterande lär väl göra det inom några år (möjligen med undantag för Tegstedt som eventuellt stannar i Tyskland kanske).

Noterar för övrigt att förbundet, som brukar vara noggranna med sånt (numera), bara skriver ”Bella” i sitt officiella pressmeddelande. Inte Isabelle.

Inte har hon väl bytt namn, eller?

Har inte haft tid och möjlighet att blogga de senaste dagarna.

Men här kommer i alla fall några snabba reflektioner över lite av det som hänt senaste dagarna.

Tommy Suoraniemi hoppar av i Drott och det var ingen överraskning. Något måste förstås hända där och man kan ju inte sparka hela laget.

Mer överraskande då att Lars-Magnus Jönsson fortsätter (visserligen ihop med Diego Perez Marne, som går in, men i alla fall..).

Läser i Jan-Owe Wikströms krönika i Hallandsposten att Suoraniemi och Jönsson  fått stå och tvätta spelarnas matchkläder och fått beställa bussar själva då klubben inte haft någon materialare sedan ett år tillbaka.

Det säger en hel del om hur illa ställt det är med denna så klassiska klubb som lirat i elitserien oavbrutet sedan 1968.

Wikströms menar att räddningen kan vara comeback av Robert Bladh. Det är nog inte så dumt tänkt. Det behövs ärligt talat inte så många poäng därnere i botten för att undvika jumboplatsen och få kvala i stället.

Minns att Suoraniemi var tveksam till sina målvakter redan på upptaktsträffen.

***

Å andra sidan kunde väl spelarna i Drott tvätta sina kläder själva? Det gör de ju i en klubb som Kiel.

***

Noterade ni att Kristianstad åkte upp och besegrade Guif i fredags utan Jamali, O’Sullivan och Lagergren?

Ett styrkebesked om något.

***

Jim Gottfridsson skadad (brutet ben i foten igen) och ser ut att missa EM.

Där kom vi ytterligare ett steg längre bort från ett OS.

Om inte Kim Andersson ställer upp nu vetefan om Sverige ens tar sig vidare från gruppen.

***

Man ska ju inte tänka så här, men det är svårt att låta bli efter beskedet om Gottfridssons skada (och om vi förutsätter att Kim A står fast vid sitt nej till landslaget):

Blågult kommer i så fall att spela EM utan de fyra som skulle varit Sveriges bästa (niometers)spelare vid den här tiden: Kim Andersson (fortfarande världstopp), Oscar Carlén (hade förmodligen varit i sin ”prime” nu), Kim Ekdahl Du Rietz (har aldrig varit bättre) och Jim Gottfridsson (hade styrt Flensburgs och landslagets spel samt nog varit rankad som nästa stora mittnia i världen om han fått vara skadefri senaste 1,5 åren).

Inget ont om ersättarna men det är inte samma kaliber på linen Victor Östlund – Lukas Karlsson – Johan Jakobsson.

***

Eller så är det just en sådan här situation, med Gottfridsson skadad, som gör att Kim A ställer upp i EM.

***

Svagt EM innebär att det inte blir något OS-kval och inget OS.

Då ska en ny förbundskapten ta Sverige till VM via ett playoff i juni som kan bli riktigt tufft beroende på lottning.

Nu ska vi inte måla fan på väggen redan men herrlandslaget kan gå ett par tuffa säsonger till mötes.

***

Låt oss nu be en stilla bön om att Lukas Nilsson inte går sönder som de andra pågarna på niometer från Ystad gjort de senaste åren.

***

Klockan 15 tas damernas trupp ut.

Väntar mig inga överraskningar i själva truppen men har (i princip) heller inte luskat. Men alla får ju inte plats så någon hyfsat tung petning lär det väl bli.

***

En handbollsnyhet har jag dock haft de senaste dagarna kring en trupp till dam-VM:

En legendar och en flerfaldig guldtränare.
Sportbladet kan avslöja Kanal 5:s experter under dam-VM.
– Jag kommer att vara mer rak och hård mot de spelare jag känner, säger Henrik Signell, som tränat hälften av VM-spelarna i Sävehof.

I morgon tas den svenska truppen till dam-VM i handboll ut.
I dag kan Sportbladet avslöja vilka som ska guida tv-tittarna genom detta VM i damhandbollens Mecka Danmark där Sverige är en medaljfavorit.
Det är Discovery Networks som äger rättigheterna och de sänder sitt första dammästerskap i handboll.
Precis som under herr-VM i januari sköter Niklas Jarelind kommenterandet med ex-förbundskaptenen Per Johansson som bisittare.
Men som studioexperter har man valt att satsa på två rookies i sammanhanget:
* Legendaren Åsa Mogensen (tidigare Eriksson), 43, som gjort flest landskamper av alla på damsidan i Sverige (251), bor i Danmark och gjort massor av säsonger i danska ligan.
* Sävehofs tränare Henrik Signell, 39, som fört svensk damhandbolls flaggskepp till tre raka guld och tränar, eller har tränat, flera av spelarna i landslaget.
– När vi väl säkrat upp en lösning på hemmaplan i Sävehof så var det ingen tvekan. Det ska bli en kul och spännande grej som jag tror och hoppas att jag ska klara av, säger Signell till Sportbladet.
I Sävehof tränar du, eller har tränat, cirka hälften av alla spelarna i den troliga VM-truppen – vågar du ändå kritisera dem om det skulle vara fallet?
– Absolut! Vi har alltid haft en rak dialog och högt i tak här i Sävehof. Det spelar ingen roll om jag talar direkt till dem eller om dem. Jag kommer nog att vara mer rak och hård mot de spelare jag känner för jag vet deras kapacitet.
Hur långt går Sverige och vilka tar guld?
– Sverige kommer att gå långt och är en av de nationer som kan ta guld även om mycket ska klaffa då. Jag tror Ryssland kan bli farliga om de får ihop det och sedan har du de vanliga: Norge, Frankrike och Montenegro. Men världstoppen blir bara bredare och bredare.
VM spelas 5-20 december och Sveriges matcher kommer att sändas i Kanal 5 och Kanal 9. Resten (cirka 30 utvalda matcher) ska sändas i Eurosport 2.

***

Discovery Networks VM-trupp
Studioankare: Karin Frick.
Studioexperter: Åsa Mogensen och Henrik Signell.
Kommenator: Niklas Jarelind.
Bisittare: Per Johansson.
Intervjureporter: Isabel Bolternstern.

Det blev Malmö-Lugi framför ”dumburken” i kväll.

Dan Beutler blev stor matchhjälte för hemmalaget och jag pratade med honom efteråt. Då berättade han utförligt om den mystiska, kroniska sjukdomen han drabbats av. Och hur Kent-Harrys sågning triggat honom till kvällens match.

Dan Beutler är tillbaka i storform.
Men det är en annan, lugnare Beutler efter att hans mystiska, kroniska sjukdom diagnostiserats.
– Jag fick panikattacker, berättar ex-landslagsmålvakten efter segern mot Lugi.

När handbollsmålvakten Dan Beutler flyttade hem till elitserien i somras efter sitt senaste proffsäventyr i Tyskland hade han drabbats av en mystisk sjukdom.
– Det är en jävla historia. Den heter angioödem, en konstig och väldigt sällsynt sjukdom som gör att olika kroppsdelar svullnar upp, som fötter, tungan och de ”nedre regionerna”, säger Beutler.
De första ”anfallen” kom när han var i Tyskland förra säsongen.
– När tungan svullnade upp fick jag panikattacker om jag ska vara ärlig. Då visste jag inte om det skulle sprida sig till luftrören.
38-åringen har fått ett par ”återfall” sedan han flyttade hem och var länge osäker om han kunde fortsätta spela handboll då det kunde handla om den värre varianten, hereditärt angioödem, som sätter sig på luftrören.
Men efter att diagnosen säkerställde att det handlade om ”vanligt” angioödem stod det klart att han kunde fortsätta i nya klubben Malmö även om stora delar av försäsongen spolierades.
– Nu käkar jag medicin så jag har koll på det.
Vad beror sjukdomen på?
– De tror att det beror på att jag tränat med olika sjukdomar i kroppen och det är ett sätt för kroppen att reagera på det. Jag har misshandlat min kropp, inte lyssnat på den. Men det har jag gjort nu sedan jag flyttade hem.
Beutler står över träningar så fort han inte känner sig hundraprocentig.
Han har också förändrats som person och målvakt.
– Jag har alltid varit en mycket energisk människa, både på och utanför plan. Nu har jag fått trappa ner allting som kan stressa upp mig. Jag vilar kroppen extremt mycket.
Det är först de senaste veckorna som han stått hela matcher.
Men rädda bollar kan han fortfarande.
I går mot Lugi var Beutler bäst på plan när Malmö vann med 24-21 (10-11) och fick revansch för den tunga premiärförlusten där man tappade allt i andra halvlek.
För Beutler handlade det också om en personlig revansch på Lugi då det var hans tabbe i slutsekunden i semifinalen för 1,5 år sedan som skickade Lugi till SM-final i stället för det Kristianstad som Beutler då stod för.
– Det var en bitter sorti. Den har hängt kvar.
Kvar har också en sågning av hans gamle tränare i Flensburg, Kent-Harry Andersson, hängt.
– Kent-Harry var på premiären mot Lugi och sa efteråt att jag är så jävla dålig i andra halvlek. Det har han sagt förr också. Så jag hade hans ord ringade i bakhuvudet och tänkte att i kväll ska jag hålla i en hel jävla match mot Lugi, haha.
Det gjorde han och tog hela 50 procent av skotten.
Segern innebär att Malmö klättrade från nionde till sjätte plats i tabellen.
– Vi är ett mittenlag. Vi kan vinna mot vilket lag som helst men vi kan också förlora mot vilket lag som helst, säger Beutler.

***

Före matchen låg Lugi fyra och Malmö nia. Så en liten överraskning var det trots allt med Malmö-vinst.

Annars är ju det här säsongen utan skrällar.

Elitserien har ju annars skämt bort oss med gott om överraskande resultat de senaste åren. Det har känts som inget lag har gått säkert.

Så är det inte alls i år, inte än så länge i alla fall.

Har kollat igenom alla resultaten så här långt. Vad har vi då? Hammarby-Alingsås 28-28. Möjligen en liten miniskräll att Alingsås tappade en poäng i Eriksdalshallen. Det var ju enda poängen de hade tappat fram till seriefinalen mot Kristianstad.

Guifs kryss borta mot Ystad nu senast? Ja, kanske.

Skövde åkte och slog Ricoh borta men det var ju de facto ett bottenlag som slog ett annat bottenlag.

Nej, det här är säsongen utan skrällar.

Frågan är: Varför?

Jag har inget bra svar på det alls.

Kanske serien skiktar sig tidigare än de senaste åren. Vi ser inte det poängmässigt ännu för det krävs några omgångar till. Men så här långt är Kristianstad i en klass för sig. Alingsås leder kvartetten bakom med Ystad, Sävehof och Lugi.

Sedan har vi mittengänget, det förväntade, med Malmö, RIK, Guif och Hammarby. Och så kvintetten som slåss runt de nedersta strecken: Karlskrona, Ricoh, Aranäs, Skövde och Drott.

***

Linus Persson i Malmö visade i kväll varför han får en chans i landslaget.

Robert Månsson fortsätter övertyga. Hade planer på att ha med honom på min genombrottslista i förra veckan men avstod till slut. Han är trots allt 23 år och gör sin femte elitseriesäsong.

Men någon form av genombrott har han ändå fått i höst, Månsson.

Nu toppar han skytteligan och ligger tvåa i assistligan. Det gör honom också till elitseriens poängkung, förstås.

Jag roade mig med att sätta ihop en lista över de som har flest ”poäng” (mål + assist) så här långt.

Topp-fem:

Robert Månsson, Malmö 81 poäng (53 mål + 28 assist)

Lukas Nilsson, Ystad 73 (48 + 25)

Josef Pujol, Hammarby 71 (37 + 34)

Pontus Zetterman, Drott 70 (51 + 19)

Henrik Olsson, Ricoh 64 (41 + 23)

Handbollsvärlden är skakad – av sitt eget förbund.

Kollega Tolén och jag har snackat med Thomas Sivertsson om de nya reglerna ni hittar det snacket (och de nya reglerna) här.

Formulerade nyss en tyckare om det hela också:

De är världens bästa spelare.
Nu ska de bli försökskaniner också – i VM.
Pamparna i internationella handbollsförbundet slår nytt personligt rekord – och därmed världsrekord – i dumhet.

Internationella handbollsförbundet (IHF) inför flera regeländringar.
Minst en av dem spås få genomgripande förändringar på spelet.
Men innan vi kommer in på de här konsekvenserna måste vi diskutera tajmingen som jag skulle vilja påstå är nästan kvinnoförnedrande.
De här nya reglerna införs alltså med bara lite mer än en månad kvar till damernas VM. En månad!
Landslagen har haft en enda samling i höst innan VM-uppladdningen börjar i slutet av november. Men då fanns det ingen information om några regeländringar som kan komma att förändra spelet på ett genomgripande sätt.
Annars hade Sverige i varje fall fått en vecka på sig att anpassa sig på lägret på Kanarieöarna med Brasilien.
(Fast förbundskapten Thomas Sivertsson misstänker nu att brasilianskorna hade fått förhandsinfo för de tränade spel 7-mot-6 i slutet av en träningsmatch.)
Men det är klart, de andra nationerna EM-kvalade ju och där gäller inte de nya reglerna. Och hur hade det sett ut om man å ena sidan skulle förbereda sig för nya regler i VM samtidigt som man förbereder sig för att vinna EM-kvalmatcher?
– Tänk om det varit fotboll och man hade haft en regel i EM-kvalet och en annan i VM någon månad senare, som Sivertsson påpekade i en stilla jämförelse.
Smart av IHF att vänta med informationen tills landslagssamlingen var över.
Nu kommer det någon människa som förklarar de nya reglerna och svarar på frågor från spelare och ledare i landslaget till träningsturneringen i Norge veckan före VM. Veckan före alltså!
Gulldén, Torstensson och de andra världsstjärnorna blir rena försökskaniner.
Tydligen införs de nya reglerna överallt i handbollsvärlden från och med den 1 juli 2016. Men jag räknar med att det väntar en utvärdering efter dam-VM som kan innebära en del korrigeringar.
Tror ni att pamparna i IHF hade vågat ändra reglerna på det här sättet med bara en månad kvar till ett herr-VM?
Nej, precis.
Damerna har blivit behandlade styvmoderligt, förlåt gubbigt, tillräckligt mycket genom handbollshistorien. Nu kommer det här också.
Det är fanimej nästintill kvinnoförnedrande.
***
Så till själva regeländringarna där framför allt den nya regeln om spel 7-mot-6, utan att någon utespelare behöver ha ”målvaktsväst” på sig, väckt mycket reaktioner på bara några timmar i dag.
Den nya regeln betyder att vem som helst, det vill säga utespelaren närmast bänken, får springa och byta med målvakten när anfallet är över. Det innebär också att om man inte hinner göra det står målet tomt för ingen utespelare får springa in och ställa sig i målet som västspelaren kunnat göra.
Alla är överens om att den här regeln kommer att innebära en genomgripande förändring av själva spelet. Syftet tycks vara att man verkligen vill ha mer spel 7-mot-6.
Det offensiva försvarsspelet kommer att försvinna för det blir förstås mycket lättare att spela sig igenom ett utgrupperat försvar med en man mer.
Vad händer med punktmarkeringar? Försvinner de också?
Sivertsson menar att anfallsspelet kommer att bli tråkigare, långsammare och mer stillastående. Han jämför med innefotboll, där målvakten står vid mittlinjen och styr, eller beachhandbollen.
– Det är inte rätt väg för handbollen. Det gynnar inte handbollen alls.
Och när den alltid så genomdiplomatiske Sivertsson tar till sådana ord förstår ni att handbollsfolket är upprört.
Hans förbundskaptenskollega i Danmark, Klavs Bruun Jörgensen, är förbannad. Men så har han också gått all in på ett 3-2-1-system bakåt. De nya reglerna kan tvinga honom att ta ut andra spelare till VM.
Den andra regeln som väckt reaktioner är den om att när domaren höjer armen i en varning för passivt spel har det anfallande laget sex passningar på sig att komma till skott.
Tidigare har det varit upp till domaren att, efter varningen, avgöra när anfallet blir för passivt oberoende av antalet passningar.
Men nu har man alltså sex passningar på sig, vilket är mycket i sammanhanget.
Det här väcker frågor om hur lätt de blir att maska: kan man bara stå och ”bolla gris” sex gånger mellan sig i slutminuten för att få tiden att gå?
Om en spelare springer ner med bollen studsande mot eget mål för att fördriva tiden och passar den till en lagkamrat som gör något liknande – vad händer då? Kan man göra så sex gånger om så går det lätt en minut utan att man behövt göra en ansats till att försöka göra mål.
Nu har inte jag, eller någon annan av de som kritiserar denna regel vad det verkar, läst det finstilta i de nya reglerna så det kan fortfarande finnas utrymme för domarna att blåsa för passivt spel innan de sex passningarna är förverkade.
***
Jag vill inte vara någon bakåtsträvare som är emot allt nytt. Inte alls.
Naturligtvis ska man titta på hur sporten och spelet kan utvecklas.
Men sättet de här skrivbordsprodukterna offentliggörs och testas på – samt tajmingen – gör att IHF slår något slags personligt rekord i dumhet.
Och då har man ändå en del att konkurrera med – som Tysklands wild card till herr-VM, en del domartillsättningar, seedningen till stundande dam-VM och en hel del annat.
Man kan anklaga Fifa för mycket. Men inte för sådana här dumheter.
Jag tror det banne mig att IHF satte ett nytt världsrekord i dag. Tyvärr.

Som underhållning och spänningshöjare för en neutral betraktare framför tv:n var seriefinalen i går mellan Kristianstad och Alingsås en besvikelse.

Hemmalaget var helt enkelt för bra.

Men man var också imponerande. Väldigt imponerande.

Efter de senaste prestationerna av detta IFK slängde jag ut en fråga i går på twitter:

Snart läge att diskutera var denna upplaga av Kristianstad hamnar bland tidernas bästa elitserielag.

Jag ber att få återkomma i frågan med någon typ av genomgång, rankning och/eller enkät med experterna.

***

Utnämnde i går under matchen Albin Lagergren till elitseriens store ”super-sub”. Han var magnifik i går men det var inte första gången i höst han gick in och storspelade som en typ av avlastare till Cederholm.

Knäcken i både Kristianstadsbladet och Kvällsposten handlade båda om åttamålsskytten och hur han gått ner sex-sju kilo.

Man upphör ju aldrig att förvånas över hur sent elitspelare i både fotboll och handboll upptäcker att det här med bra kost inte är så dumt ändå om man vill tillhöra toppen. Vi ser flera exempel på det varje säsong i Sverige.

***

Alingsås sågade sig själva efteråt. Här i Kristianstadsbladet.

Det stod väl 9-3 va? Och då hade Franzén i min förhandstext snackat just om (och varnat för) att Kristianstad brukar gå på knock i inledningarna av lagens möte i Kristianstad och att det gällde att vara med från start.

***

En Simic till som gör succé – Balkans modellunder (råkade bara trilla över den här texten, surfar inte runt efter knäck om vad som händer på catwalken).

***

Kristianstad imponerar. Men vad gör då inte Midtjylland i damernas Champions League?

Det av Helle Thomsen ledda danska mästarlaget, med Johanna Ahlm och Sabina Jacobsen i laget, besegrade Györ. På bortaplan! Efter att legat under med 6-10 i första halvlek!

Detta Györ hade i första omgången varit nere och besegrat en annan av favoriterna till en Final 4-plats, Vardar, med klara 27-21.

Midtjylland har tagit kommandot i den ena av de två riktigt tuffa grupperna i CL med två segrar på två matcher.

Det här gör ju inte besvikelsen över att Thomsen inte längre är förbundskapten mindre direkt.

Men på tal om landslaget så är det förstås inte fel att Ahlm och Jacobsen har sådana här insatser och mentala bossar hyfsat färska med sig in i VM på en dryg månad.

***

Och när vi är inne på imponerande insatser: är Mikkel Hansen världens hetaste, och bästa, spelare just nu?

PSG-dansken har inlett säsongen med 75 mål (79%) på 7 matcher i ligan och 54 mål på 6 matcher i CL. Siffrorna från @hutteboll på twitter.

***

Ljubomir Vranjes har tyckt till kring flyktingkatatrofen, läget i Sverige, SD, synen på människor och mycket annat i ett långt Facebook-inlägg. Då lyssnar människor, eller läser i varje fall. Bra!

Läs om Vranjes gripande inlägg här.

***

På tal om Kristianstad så har elitserien sett många starka lag genom åren.

Här är ett av de mer namnkunniga, som vann elitserien två år i rad (1982 och 1983):

Är riktigt laddad för dagens seriefinal mellan Kristianstad och Alingsås.

Jobbar dock inte och är inte på plats. Men intressant ska det bli framför skärmen.

Har dock gjort ett förhands som dessutom är aktuellt för samtliga lag i elitserien.

Har tittat närmare på lagens effektivitet med hjälp av en statistikguru som inte vill ha någon kredd och därför förblir anonym. Nödvändig hjälp då sidan med lagdata under herrelitseriens statistikavdelning på svenskhandboll.se legat nere i… jag vet inte hur många dagar nu.

Alingsås toppar och noterbart är den märkbara förbättringen sedan i fjol. Franzén förklarar varför. Har tyvärr inte statistik från i fjol på de andra lagen.

Kvällens kombattanter ligge en bit före de andra, som ni ser nedan.

Förmodligen handlar det om mycket kontringar och sexmetersavslut i de här båda lagen som förstås är lättare att göra mål på än skott utifrån. Hade ”lagdata”-sajten fungerat hade man kunnat ta reda på det.

Skövde är ohjälpligt sist i den här ”tabellen” med bara 40 procent av avsluten i mål. Det är hela tio procent sämre än Drott som är näst sist.

Franzén har en liten analys av det också. Där har Skövde en del att fungera kring.

Här har ni knäcket och listan:

Alingsås är effektivast i elitserien i år.
De sätter hela 68 procent av sina avslut mot till exempel Skövdes 40 procent.
Bakom ligger ett utvecklat anfallssystem.
– Vi lade hela försäsongen på anfallsspelet, säger tränaren Mikael Franzén inför seriefinalen mot Kristianstad.

De möttes i SM-finalen i våras, är svensk handbolls stormakter, tippas i final igen och har inte förlorat ännu i årets elitserie.
I kväll möts de i en stekhet seriefinal – Kristianstad och Alingsås.
– Det gäller för oss att vara med från början. Alla matcher vi har förlorat därnere har de gått på knock direkt. De har varit helt galna i inledningarna, säger Alingsås tränare Mikael Franzén.
Kristianstad imponerade enormt när de besegrade tyska ligaettan Rhein-Neckar Löwen i torsdags.
I Alingsås imponerar effektiviteten i år.
Laget har gjort flest mål i årets elitserie och ökningen i avslutsprocent från i fjol är värd notera: från 57 till 68 procent (straffarna ingår inte).
Att göra mål på sina skott är inte en oviktig parameter i handboll.
Hur förklarar man denna effektivitet, som är den högsta i elitserien?
– Vi har spelat lite rakare och kommit till lite tydligare lägen. Vi behöver inte ta några slarviga avslut, säger Franzén.
– Vi har bättre uppställt anfallsspel i år; mycket beroende på att vi lade hela försäsongen på anfallsspelet. Vi har mer delaktiga kanter och fler alternativ. Det är numera inte alltid man-man-rörelser utan mer växelspel och komma mer över zoner så vi inte behöver stånga oss blodiga varenda gång. Det har vi utvecklat och gjort det bra.
Alingsås är fortfarande kontringsstarka och det innebär få missar och lätta mål.
Här intill ser ni hur effektiva alla lagen i elitserien är. I botten hittar vi Skövde på 40 procent.
– Mycket beror på lägena man måste ta. Skövde, till exempel, får chansa lite ibland. Då får du inget rejält avslut utan det är 50/50-lägen som blir 40-lägen då. Motståndarens försvarsspel spelar in mycket. Blir man hårt pressad minskar procenten, säger Franzén som tror att om hans lag kommer upp i .. procent mot Kristianstad så vinner man.
– Det blir nog en ganska ”internationell” match, mycket avslut alltså. Kristianstads stora utveckling de senaste åren är ju i deras kontringsspel.

Så många procent av avsluten gör lagen mål på (straffar ej inräknade):

Alingsås 68
Kristianstad 65
Guif 60
Sävehof 60
Ystad 58
Hammarby 57
Lugi 56
Aranäs 55
Redbergslid 53
Karlskrona 51
Malmö 50
Ricoh 49
Drott 49
Skövde 40

I går tog IFK Kristianstad sin största skalp i klubbens historia och stod för en av de största skrällarna av ett klubblag i svensk handbollshistoria när man besegrade Rhein-Neckar Löwen.

Vad passar då bättre med en podd med Nicolas Larsson, IFK:s klubbchef och kanske klubbens viktigaste värvning de senaste åren?

Kent-Harry och jag spelade nämligen in veckans podd på plats i Kristianstad Arena ett par timmar före jätteskrällen.

Jag ska inte randa för mycket här om vad ni bjuds på. Gå in och lyssna i stället (på de vanliga ställena).

Men jag kan väl säga så mycket som att vi pratar om…
…hur och varför IFK Kristianstad kunnat bygga upp svensk handbolls stormakt på sex år. Hur man femdubblat omsättningen och mer än sexdubblat sponsorintäkterna på de här få åren.
…varför ingen annan klubb lyckats med det, eller ens varit i närheten av att göra det, trots att så många försökt under 2000-talet.
…förutsättningarna för olika klubbar: ”Flera klubbar hade kunnat göra mer med smartness och lite kreativt tänkande”.
…varför det är sådant hemlighetsmakeri kring klubbarnas ekonomi i svensk handboll.
…vilka förebilder Larsson & Co har bland klubbar utomlands och i andra idrotter (vi hamnar till slut borta i NBA-basketen).
…publikkapaciteten och om det är aktuellt att bygga ut arenan.
…hur klubben ska ta nästa steg.
…vad som är den viktigaste frågan för hela elitserien för att den ska ta nästa steg.
…hur länge 58-årige Larsson själv tänkt hålla på.
… och en hel del annat.

Efter lite drygt 50 minuter lämnar Larsson oss och så fortsätter ”Professorn” och jag själva en stund, där vi pratar om…
…Kent-Harrys lilla turné med norske förbundskaptenen Christian Berge i Danmark och svenskarna han såg där.
…landslagstruppen och vilka han vill se i EM på diverse positioner.
…de oroande rapporterna om Jim Gottfridsson.
…att möta samma nationer om och om igen inför ett mästerskap.
…vilken doldis bland svenskproffsen i Danmark som Kent-Harry gärna vill ge en chans i landslaget.

Trevlig lyssning!

I kväll kommer Bukarest med Isabelle Gulldén och Linnea Torstenson (fast Torstenson går skadad och spelar inte) till Partille och Sävehof för Champions League-match.

Jag är inte själv på plats men vi skickar vår förstereporter på handboll i Göteborg – Michael Wagner. Så Sportbladets handbollsbevakning är i mycket trygga händer.

Kan Sävehof göra ”en Kristianstad” i kväll? Tja, varför inte. Men jag tror inte det.

Johanna Bundsen pratar om just det där här.

***

Förbundet (eller om det är Svenska handbollslandslaget AB) har utsett ambassadörer för varje arrangörsstad i hemma-EM i december nästa år.

Det är tydligt att man ligger långt framme i marknadsföringen.

De sex är: Nathalie Hagman för Stockholm, Linnea Torstenson för Kristianstad, Therese Wallter för Helsingborg, Sabina Jacobsen för Malmö och Loui Sand för Göteborg. Isabelle Gulldén är ambassadör för hela landet.

Nu har ju Wallter lagt av sedan flera år så hon är inte aktuell. Men annars kan man väl betrakta övriga fem som redan uttagna till EM om drygt ett år? Eller?

Tänk om någon av dem petas men ska sedan jobba som officiella ambassadörer under hela EM?

De är väl givna allihop kanske, men medan Gulldén, Torstenson, Hagman och Jacobsen är tunga nyckelspelare kanske Sand inte känns riktigt lika given.

***

På tal om trupper: damernas VM-trupp tas ut i Halmstad den 3 november.

Två svenska segrar i Champions League inom loppet av 24 timmar. Det är inte var dag man får vara med om det. På plats dessutom.

Inget dumt jobb man har.

Och jag borde få behålla det ett tag till nu:

För er som inte hängt med i sandlådan på twitter den senaste veckan så syftar jag på den lilla klick som hävdar att jag måste dra fram klickisar för att inte bli bortprioriterad på jobbet för klickisar är ju det enda som folk läser enligt denna lilla klick.

Så är det alltså inte.

Men skit i det nu. Det var ett meningslöst sidospår.

***

Kristianstad lät sig i alla fall inspireras av MFF i går, menar Ola Lindgren. Det är ena delen i artikeln jag skrivit en stund efter matchen. Den andra hävdar om vilken klass Kristianstad skulle hålla i Bundesliga.

Ni läser artikeln här (men fortsätt läs efter den också för det kommer mera):

KRISTIANSTAD. Malmö i onsdags. Kristianstad i går.
– Vi fick inspiration av MFF, säger Ola Lindgren efter jätteskrällen i Champions League mot Rhein-Neckar Löwen.
Nu menar Magnus Wislander att Kristianstad hade tagit plats på övre halvan i Bundesliga.

Svenska mästarna mot överlägsna tyska serieledarna i Champions League.
Det kunde väl bara sluta på ett sätt.
Jodå, IFK Kristianstad besegrade Rhein-Neckar Löwen med 32-29 (20-12) efter en makalös första halvlek.
Den tyska storklubben har inte tappat en poäng i världens bästa liga och bara förlorat en match i höst – borta mot Vardar i Champions League.
Segern inför 4531 åskådare i en kokande Kristianstad Arena är en av de största skrällarna av ett svenskt klubblag i handbollshistorien.
– Vi visar handbollsvärlden att vi är att räkna med. Det var många som menade att vi inte hade här att göra. Nu knäppte vi dem på näsan, säger sexmålsskytten Andreas Cederholm.
Bragden var den andra svenska skrällen i Champions League på 24 timmar.
– Vi fick inspiration av Malmö i går. De visade att man kan vinna mot lag med bättre kvaliteter och större budgetar. Jobbet ska göras på banan, säger Ola Lindgren.
Pratade ni om MFF i omklädningsrummet?
– Nej, men Malmös framfart i Champions League och seger i går undgår väl inte någon; sättet de gjorde det på, publiken och inramningen och allt.
– Det här var en liten miniföreställning av vad som skedde publikmässigt i Malmö. Men med handbollsmått mätt var det ett stort event för svensk handboll.
Känslan var att tyskarna ställde ut skorna i första halvlek men både Kim Ekdahl Du Rietz i Rhein-Neckar Löwen och Cederholm menade att det inte var någon underskattning.
– Men vår insats var nog den sämsta under mina 3,5 år i klubben, säger Ekdahl Du Rietz.
Vad håller då Kristianstad får klass om vi skulle placera dem i Bundesliga, som är världens bästa och innehåller 18 lag?
– Jag har tänkt på det också…kanske övre halvan. Men inte bland de åtta bästa, säger Ekdahl Du Rietz.
Ett rätt fint betyg.
Snålt, menar Radiosportens expert Magnus Wislander.
– Absolut övre halvan. Inte topp-fyra kanske, men strax bakom, framför allt om du också räknar in arena och stämning, som det är tyskt stuk på, säger legendaren.
Med sitt snitt på 4757 hade Kristianstad placerat sig åtta i Bundesligas publikliga just nu.
– Högre än Bundesligaklass, säger Ekdahl Du Rietz om inramningen.

***

Wislander drog för övrigt en annan parallell till MFF, vars missade straff kan stå dem dyrt i inbördes möten om Europa League-platsen.

I Kristianstads fall handlar det om sjätte platsen i gruppen och en plats i åttondelsfinalen.

– Mot Kolding gjorde Kristianstad gjorde något som Malmö inte klarade av i går: utnyttja det övertaget man hade mot Kolding och hålla det försprånget. Det blir tufft för Kolding att ta igen de målen (sju) i returen på hemmaplan, säger Radiosportens expert när jag pratade med honom efter matchen.

Men kampen kommer kanske ändå stå mot Montpellier, som man förlorade borta mot med 30-26 i förra omgången.

–  Så vinner Kristianstad med fem mål hemma mot Montpellier är det hundraprocentigt att man går vidare, är Wislanders slutsats.

– Sen hade det inte varit fel att ta en seger hemma mot till exempel Pick Szeged också.

***

Här har ni de aktuella publikligorna i Bundesliga och elitserien (tack till handbollskanalen.nu för den svenska ligan):

***

Satt ihop en lista på tio spelare i herrarnas elitserie som får, eller kan få sitt genombrott, i år.

Den finns här och är plusinlåst. Men så här ser det ut i början:

***

Före kvällens match spelade Kent-Harry och jag in veckans podd på plats i Kristianstads Arena. Gäst: IFK:s Nicolas Larsson.

Den ska läggas ut under fredagen.

Tajmingen kunde varit sämre, om man säger då.

***

Inget fel på tajmingen av DN-Grimmans reportage i torsdagens DN heller. Om IFK Kristianstad.

Ni läser det här.

***

Ola Lindgren bjöd på presskonferensens roligaste citat. Även om det var innan själva presskonferensen började.

Han snurrade vattenflaskorna med det egna ”IFK-vattnet” så etiketterna inte skulle synas när det var EHF-event.

”Fel flaskor. Så mycket pengar har vi inte att vi ska ta de böterna. Simic ska ha sin lön”, sa Lindgren.

Bredvid satt Simic och hängde inte med alls. Han rörde i alla fall inte en min.

***

Nicolinn Nilsson på Expressen har besökt Isabelle Gulldén och Linnea Torstenson i Bukarest. Läs hennes längre reportage här.