Sitter på ett plan på väg hem från Madrid efter CL-matchen mellan MFF och Atletico Madrid när jag börjat skriva detta inlägg.
Direkt när jag kommer innanför dörren i mitt lilla mansion i Helsingborg väntar poddinspelning med Kent-Harry och Tobias Karlsson.
Får mig att fundera, kanske inte helt genomtänkt men i alla fall: är lättare eller svårare för ett svenskt lag att nå, säg, semifinal i handbollens Champions League än fotbollens? Lättare i handboll, svarar de flesta nog reflexmässigt. Men å andra sidan vinner ALLTID det bästa laget i handboll. I fotboll kan du ha en osannolik tur om du håller nollan och petar in en boll på din enda chans eller får med dig ett självmål.
Nåväl, tänkte nog fråga Karlsson (och Kent-Harry) vad han tror.
Det är en poddinspelning som föregåtts av en ”sengångar-gate” på twitter som skulle kunna liknas vid ett myteri bland spelarna mot deras kapten Karlsson.
Det började med att Patrik Fahlgren bad mig ta upp Karlssons påhopp på honom i den blogg Karlsson hade inför VM-playoffet i juni.
Karlsson hade kallat Fahlgren sengångare i ett blogginlägg, medan Oscar Carlén var mer en initiativtagare.
Sedan hakade flera landslagsstjärnor och ytterligare några av våra största spelarprofiler på, däribland Lukas Karlsson, Jim Gottfridsson, Michael Apelgren, Emil Berggren och Johan Sjöstrand. Att den sistnämnde lägger ut en tweet utanför sin trav-comfort-zone är ett tydligt tecken på att detta är något som verkligen berört landslaget.
Så här såg det ut:
***
Ska kanske tillägga att det förstås är med glimten i ögat så inga missförstånd uppstår. Men vi fick i alla fall i gång förhandssnacket inför poddinspelningen och givetvis kommer jag att ta upp ”sengångar-gate” med Tobbe i programmet.
***
Det är sådana här tillrop som gör att man blir taggad att podda:
Kent-Harry sms:ade den här bilden i går eftermiddag och skrev: ”Fick den här lappen fastgemad på ett brev i min brevlåda i dag”:
Världsklass – i min bok!
***
Daniel Vandor i Alingsås lade häromdagen ut publiksiffrorna i årets herrelitserie så här långt med jämförelse med förra säsongens snittsiffror:
Det är ju smått dystra siffror.
Och det känns som man har lite att fundera på i lundaklubbarna.
Sen kan det alltid finnas förklaringar så här i början på säsongen. Lugi har till exempel ”bara” haft Ystad, Malmö och Ricoh hemma än så länge. Och i morgon väntar Kristianstad och det snackas om eventuellt lapp på luckan. Men det är ju inte tack vare Lugis publik.
Men början av säsongen borde också innebära att det finns ett sug efter elithandboll. Men tydligen inte. Bryts den uppåtgående publiktrenden som vi sett under flera säsonger i år?
Lugis damer hade dock en fin siffra i toppmatchen mot H65 häromdagen.
Det har skrivits förr, men märkligt ändå att intresset inte är större i Lund: lång tradition som handbollsstad, lokalrivalitet, fin arena och egentligen inga konkurrerande sporter/klubbar. Egentligen samma förutsättningar som Kristianstad – plus lokalrivaliteten.
***
Men snackar vi publiksiffror och damhandboll måste jag förstås nämna hajpen uppe i Boden.
Boden handboll IF toppar damallsvenskan och hade 967 åskådare i seriefinalen senast mot Kärra. Man snittar visst 800 och med det hade man – tror jag, då det inte finns någon statistik att tillgå – toppat också herrallsvenskans publikliga.
Häftigt!
Känns som både Boden och Kristianstad verkligen har i damernas elitserie att göra.
***
Lite mer damer och nu på den yttersta nivån: känns som östeuropa tar över allt mer i Champions League. Mer om det i podden, där Tobbe Karlsson-avsnittet läggs ut i morgon.
***
Lite populärkultur så: Tomas Andersson Wijs nya album Mörkrets hastighet. Fint!
Missa heller inte det skrämmande och välskrivna reportaget, med otroliga bilder, om världens farligaste land – Honduras – i senaste numret av Café.
Här mördades 7172 människor 2012 (motsvarande siffra i Sverige. med ungefär samma folkmängd, var 68). Mordstatistiken är 92/100 000 invånare mot 0,8/100 000 i Sverige. För unga män är siffran 600/100 000. Helt bisarrt.
Två timmar till Sävehofs CL-premiär mot Viborg borta.
Här nedan är mitt förhands inför damernas turnering från dagens tidning med mina tips hur det går grupp för grupp.
Observera att man ändrat formatet lite till i år. Lagen tar med sig poängen (mot övriga lag som följer med från gruppen) till andra gruppspelet (Main round). Där slås grupp A ihop med grupp B och, följaktligen, grupp C med D. Efter det andra gruppspelet väntar kvartsfinaler för de fyra första i varje grupp i Main Round.
Här artikeln:
Den klassiska danska storklubben leder ”världens bästa liga” och är tillbaka i Champions League. Utan att ha fullt lag. – Det kommer bli jobbigt, säger Viborgs Isabelle Gulldén, 25, om säsongen inför CL-premiären mot Sävehof i dag.
I helgen inleds damernas Champions League i handboll. Sävehof är, som vanligt numera, med i finrummet och lottades i samma grupp som Viborg. Det betyder att danskornas lagkapten Isabelle Gulldén, som är enda svenska i CL förutom Sävehofspelarna, ställs mot sin moderklubb, som hon lämnade 2011, redan i dagens premiär i Viborg. – Men det blir nog mer speciellt när vi kommer och ska spela i Partille, säger Gulldén. Viborg är Danmarks stormakt det senaste decenniet med tre CL-segrar 2006-10. I fjol missade man visserligen i kvalet till CL men tog hem både ligan, cupen och Cupvinnarcupen. Nu är Viborg, som toppar ligan, tillbaka i CL och huvudkandidat till andraplatsen i gruppen bakom regerande mästarna Györ från Ungern. Men man är det utan att ha fullt lag. Klubben är i ekonomisk kris efter att gått många miljoner back i flera år i rad och har, efter att släppt i väg hela åtta spelare och bara värvat tre, inte ens spelare att fylla hela bänken med. Man får vara 16 spelare i matchtruppen men a-laget består i princip bara av tio spelare. – Vi brukar fylla ut med juniorer. På söndag är vi nog tolv eller kanske tretton om vi har tre målvakter, säger Gulldén. – Så det är inga problem att få bord på restaurang hela laget innan vi ska gå på bio, skrattar den svenska storstjärnan. Men förstauppställningen är densamma på fem av sex positioner. – Det är bredden vi saknar. Det kommer att bli jobbigt över tid, inte minst nu när Champions League drar i gång. Vi har inte råd med några skador. Men vi blir grymt samspelta så det är inte bara negativt. Gulldén är tämligen övertygad om att Sävehof, som har hela Champions Leagues yngsta och kortaste trupp, kommer att ta tredjeplatsen i gruppen före Zagreb trots att de svenska suveränerna tappat fyra av sina bästa spelare. – Sävehof är en lagmaskin, säger Gulldén. De tre främsta i varje grupp går vidare till andra gruppspelet.
***
Sportbladets Johan Flinck tippar damernas Champions League Grupp A 1. Volgograd, Ryssland 2. Krim, Slovenien 3. Leipzig, Tyskland —————— 4. Hypo, Österrike Grupp B 1. Buducnost, Montenegro 2. Vardar, Makedonien 3. Thüringer, Tyskland —————— 4. Podravka, Kroatien
Grupp C 1. Györ, Ungern 2. Viborg, Danmark 3. Zagreb, Kroatien —————— 4. Sävehof, Sverige
Grupp D 1. Baia Mare, Rumänien 2. Larvik, Norge 3. Metz, Frankrike —————— 4. Lublin, Polen
Fotnot: De tre främsta i varje grupp till andra gruppspelet. Man tar med sig de poäng man tagit mot de lag som följer med från gruppen.
Så har handbollen fått sin egen ”Suarez” och ”bett-gate”.
Det är Kroatiens och PSG:s storstjärna Marko Kopljar som biter Benjamin Gille (lillebror till Bertrand och Guillaume) i en ligamatch mot Chambery.
Till skillnad från Luis Suarez i somras så får Kopljar rött kort.
Ni ser alltihop här:
***
Är det Felix Claar som så småningom ska ersätta Kim EDR i landslaget?
Ja, kanske. Men inte ännu förstås. I EM-kvaltruppen som släpptes i dag valde Ola & Staffan två guifare: Freiman och Östlund.
Men han är het nu, Alingsås 17-åring.
För 1,5 år sedan lirade han pojk/juniorhandboll i Norrköping. Förra veckan briljerade han mot Kolding och det gav eko i handbolls-Europa.
Videoklippet med hans fem mål är det mest gillade och kommenterade på Champions Leagues facebook-sida den senaste veckan.
***
Har inget videoklipp på det men Tholins ”japan” på Lucaus utkast i Guifs kross av Lugi senast varje rätt häftig.
Nån som kan fixa fram bilder tro?
***
Jim Gottfridsson är, om jag räknat rätt, alltså borta ytterligare cirka fyra veckor. Knäck från KvP om Gottfridsson här.
***
Blev inte lättare för Mårtensson och Franzén att försvara att man släppte Borgstedt efter dennes uppvisning med YIF i Alingsås i veckan.
***
Lindgrens konstkupp, hade en annan rubrik kunnat vara på detta inlägg.
Det blev nämligen småkul när jag ringde Ola Lindgren sekunderna efter att förbundet gått ut med pressmeddelandet i tisdags om att Kim EDR slutar i landslaget. Jag körde på med en hel del frågor och märkte att Lindgren blev allt mer stressad.
I slutet av samtalet hade jag ett ämne och en förfrågan som handlade om något som blir mer aktuellt till våren och då sa han:
– Kan vi ta det lite längre fram. Jag har ett alarm som ringer här. Jag är mitt uppe i en viktig konstauktion.
Konst?! Som sagt: vi har inte koll på alla sidor av Ola Lindgren.
***
Har skrivit ihop ett knäck i dag inför damernas CL-premiär i helgen. Har också tippat alla grupperna. Kommer i morgon eller mer troligt på söndag.
***
Damhandbollen, ja. Mitt ständigt dåliga samvete.
Senast fick jag skit av Bränholm i SVT-bloggen för att vi inte hade med nån damhandboll i senaste podden med Pujol. TV4 fick sig också en släng av sleven.
Visst kunde vi haft det men då hade det blivit mest alibi-snack den här gången och jag vill ha mer kvalitet än så i podden.
Men det är klart att Bränholm slår an några strängar på mitt dåliga samvete här.
Jag har försökt förklara några gånger tidigare om varför jag inte skriver så mycket om damhandboll jämfört med herrhandbollen.
Kan ta det igen.
För det första: intresset för herrhandboll är större än för damhandboll.
I grunden är jag inte lika intresserad av damhandboll som herrhandboll. Det är bara att erkänna. Men du kan nog fråga rätt många journalister som täcker olika sporter och de kommer att svara att de är mer intresserade av antingen herr- eller dam”varianten” av den sport de bevakar.
Intresset för och responsen när jag skriver om damhandboll är inte alls detsamma som för herrhandbollen, vilket naturligtvis också påverkar mig. Sedan vet jag med att det finns ett moment 22 här då jag säkert skulle kunna skapa ett ökat intresse för damhandboll om jag pumpade på rejält i mina ”kanaler”. Men det korståget har jag varken tid, ork eller intresse för.
Sportbladet är inte public service som SVT. Vi får inte ett par miljarder från staten för att ha en bredd i vårt utbud.
Sedan har jag givetvis ett ansvar som den ende handbollsreportern på Sveriges största tidning att också bevaka damerna. Problemet är att jag i princip inte har betalt för att bevaka handbollen mer än när det är stora mästerskap och SM-finalerna. Jag fyller min arbetstid med fotbollen och sedan får jag skriva, och blogga handboll på min fritid. Podden får jag inte ens göra på arbetstid. Och så länge Kent-Harry, vars intressegap mellan herr- och damhandboll är större än mitt, inte får en krona betalt för att vara med i podden så har jag svårt att kräva att han ska sätta sig in mer i damhandbollen om han inte själv har det intresset. Men det är klart att jag kan försöka påverka honom lite mer.
Sävehofs totaldominans här hemma ökar ju inte direkt intresset.
Men vi har i varje fall haft tre poddar helt inriktade på damhandboll, de då Gulldén, Klingvall och Signell gästat.
Sammantaget är det väl därför det blir mycket mer herr- än damhandboll i Sportbladet.
Bränholm hävdade tidigare i höst för mig att SVT i fjol vid flertalet gånger hade fler tittare på damhandboll än herrhandboll. Han har säkert på fötterna där, Bränholm, även om jag tror det kan handla om andra faktorer, som till exempel vad som visades i Vinterstudion ”omkring” de här matcherna. Och knäckfrågan är ju i så fall: Varför visar då ingen kanal damernas elitserie (TV4-gruppen ska visa någon enstaka match framöver, jag vet)? TV4 kan ju inte ha någon aning om detta? Varför tar inte SVT damerna då, som de fått erbjudande om? Eller varför gör SVT inte klart med finalen i alla fall?
Som ni kanske förstår så känns det inte helt bekvämt för undertecknad att ta den här diskussionen då jag känner att jag kunde ha gjort mer damhandboll. Men jag försöker också vara så ärlig som möjligt här med mina argument, även om de kanske inte alltid är politiskt korrekta.
Men jag kommer att åka på damernas mästerskap som vanligt i december. Det är det inte alla tidningar som gör längre. Och där blir det fullt ös precis som vanligt. Det är ju den fortlöpande/vardagliga bevakningen av damhandbollen, i princip serielunken, som är mitt dåliga samvete. Punkinsatserna vid mästerskap och i viss mån SM-finalen (även om det kanske är avtagande då Sävehof är så dominerande).
***
Sedan är det ju lite humor i sammanhanget att när vi, och den här gången är det inte jag utan min kollega Petra Thorén – mest av en tillfällighet då hon fick tipset i Göteborg – väl gör ett genomarbetat damknäck så publiceras det inte på nätet utan bara i papperstidningen.
Men här har ni Thoréns artikel om ett intressant initiativ av handbollsförbundet där gamla spelare, många av dem landslagsstjärnor, handplockats för en skräddarsydd tränarutbildning.
De har fört svenska landslaget till framgångar.
Nu ska de bli Sveriges kommande elittränare – en skräddarsydd utbildning ska ge handbollen fler kvinnliga ledare.
– Handbollförbundet har tagit första steget, sen är det upp till oss själva. Inom tre till fyra år är någon av oss elittränare, säger Tina Flognman.
Vi har sett dem i landslagets färger vid stora mästerskap.
Stjärnor på planen som haft framgångar i damlandslaget.
Deras erfarenhet väljer Svenska Handbollförbundet nu att ta vara på.
I helgen inleddes den första skräddasydda tränarutbildningen och dagarna på Bosön har varit fullmatade.
– Det är många bitar i ledarskap och träningslära som vi inte har. Här får vi hjälp med bitar som pedagogik och metodik, säger Tina Flognman, mittsexa med 223 landskamper som startat egen handbollsskola.
Kursen bygger på fyra långhelger och hemarbete. Sen i juni 2015 inleds sista steget med en avslutande träningskurs för seniornivå.
– Målsättningen är att ha kvinnliga huvudtränare i damernas elitserie inom några år. Det finns också behov på handbollsgymnasierna. Vi har skruvat på vår ordinarie utbildning, säger utbildningsansvarig Lennart Söderström.
Bakgrunden till initiativet är att Handbollförbundet ringat in problemet: de kvinnliga ledarna finns på barn- och ungdomsnivå men inte alls i samma utsträckning på seniornivå.
De potentiella tränarna är handplockade till utbildningen.
– Det har varit en lång process. De ska också vara knutna till en klubb och många av dem har redan en ledarroll även om det inte finns krav på att de ska ha ledarerfarenhet, säger Lennart Söderström.
Jessica Enström, 120 landskamper, arbetar redan som tränare, som assisterande i VästeråsIrsta. Hon tror att synen vid rekrytering måste ändras på sikt för att det ska bli fler kvinnliga ledare inom handbollen.
– Där har klubbarna ett ansvar. Jag tror de har en snäv syn. Västerås har en lång handbollstradition på damsidan. Det har vimlat av landslagsspelare i Västerås genom åren, men vi har inte vaskat fram en enda huvudtränare på damsidan.
– På herrsidan har man nog ännu mer snäv syn. Inte ens på pojknivå tittar men efter damer som tränare, säger hon.
Källman lite sensationellt tillbaka. Trodde jag inte.
Kim Andersson också tillbaka! Mindre sensationellt. Antyddes ju i det här knäcket för ett par veckor sedan. Bra att han och laget får de här träningarna och de här matchern innan VM-uppladdningen inleds.
Två guifare tar plats: Freiman och Östlund. Vet att den sistnämnde varit bra i slutet men ändå lite överraskande.
Gottfridsson skadad alltså. Kim EDR avslutat landslagskarriären.
Här har ni den:
MV
Mattias Andersson, SG Flensburg-Handewitt – 108 landskamper / 0 mål
Johan Sjöstrand, THW Kiel – 86 / 0
V6
Jonas Källman, Pick Szeged – 185 / 549
Fredrik Petersen, Füchse Berlin – 116 / 323
M6
Niclas Barud, Aalborg Håndbold – 30 / 16
Jesper Nielsen, Füchse Berlin – 33 / 28
Andreas Nilsson, Veszprem – 63 / 142
H6
Niclas Ekberg, THW Kiel – 102 / 425
Mattias Zachrisson, Füchse Berlin – 51 / 78
9M
Kim Andersson, KIF Köpenhamn – 207 / 747
Patrik Fahlgren, MT Melsungen – 41 / 61
Helge Freiman, Eskilstuna Guif – 6 / 11
Johan Jakobsson, SG Flensburg-Handewitt – 81 / 157
I går meddelades det från vårt västra grannland att den norske kantsnidaren Håvard Tvedten tackar för sig i landslaget.
Min omedelbara tanke var: ”I Norge kan de i alla fall ge definitiva besked till skillnad från allt velande och alla time-outer här hemma”.
Mindre än 24 timmar senare plingar det till i mejlboxen. Jag ser på avsändaren att det är från svenska handbollförbundet, läser i ämnesraden att det är ett pressmeddelande och hinner tänka: ”EM-kvaltruppen!? Redan? Den skulle ju komma ’senast fredag’, som det hetat” och blir glatt överraskad.
Ögonblicket senare, när jag öppnar mejlet, förvandlas den glada överraskningen till en jävla käftsmäll: ”Kim Ekdahl du Rietz har bestämt sig för att sluta i landslaget”.
Jag får, för första gången under de tolv år som jag följt det här landslaget på mycket nära håll, det där definitiva beskedet om ett nej tack till landslaget, i varje fall från en spelare som inte är inne i det absoluta slutskedet av karriären.
Jag önskar – förstås – att jag aldrig skulle få ett sådant där definitivt besked från en svensk landslagsspelare, hur trött jag än varit på alla tillfälliga nej tack till kvalmatcher, träningsturneringar och till och med mästerskap.
Och framför allt hade jag inte velat ha det från en Kim Ekdahl Du Rietz.
Det här är inte bara en käftsmäll för undertecknad förstås, utan också för förbundskaptenerna (även om de känt till planerna i en månad och försökt övertala honom), landslaget, förbundet… ja svensk handboll i stort. För är det någon som inte skulle ”få” lämna ett sådant definitivt besked så var det Kim EDR – 25-åringen som tillsammans med Kim Andersson varit vårt främsta anfallsvapen de senaste tre-fyra åren, bohemen från Lund som är ensam svensk på högsta nivån på vänsternio.
Kanske man skulle sett det komma efter alla hans nej tack till landslaget efter OS-silvret för mer än två år sedan och han är som bekant skadeförföljd – Kim Andersson brukade ju kalla honom ”Mr Glass”.
Men killen är för fasen bara 25 år gammal.
Håvard Tvedten är i alla fall 36 år och debuterade i landslaget redan 2000.
Jag slog Ola Lindgren en signal direkt. Även om han var tämligen diplomatisk för att vara Ola Lindgren så är det befriande att förbundskaptenen inte bara drar ännu en vända om den alldeles för stora belastningen som finns på spelarna i toppklubbarna i dag, framför allt i Bundesliga, och som jag skrivit om så många gånger. Senast i juni i år då landslagets kapten Tobias Karlsson, inför sin 82:a match under säsongen, konstaterade:
– På ett par års sikt är det omöjligt att fortsätta med det här upplägget – för allas bästa.
Nu sitter i och för sig Lindgren på dubbla stolar då han också är klubblagstränare, om inte längre för ett topplag i Bundesliga så i alla fall för Sveriges, på många sätt, största klubb. Och därmed kanske han per automatik inte kan skylla allt på spelarnas belastning i klubblaget.
Men jag tycker Lindgren ändå prickar rätt när han pekar på den bristande stoltheten att spela i Blågult som han upplevt under hela sin tid som förbundskapten. Från Marcus Ahlm till Jonas Källman, Kim Andersson, Jonas Larholm, Kim Ekdahl Du Rietz och Johan Sjöstrand nu i somras. Vi har också förra sommarens U21-nobb av Jim Gottfridsson. Jag har säkert glömt någon och det finns säkert diverse giltiga försvar i de enskilda fallen vid olika tidpunkter och nästan alla de nämnda spelarna har spelat i toppklubbar med största möjliga belastning. Men det är som Lindgren säger, någonstans har äran och stoltheten att spela i ett landslag försvunnit på vägen.
Jag frågar honom om han och Staffan Olsson själva kan ha en del i den här utvecklingen då flera av spelarna ovan har fått komma och gå i landslaget; om det här ”daltandet” kan ha påverkat attityden till landslaget i stort.
Lindgren menar att man inte har haft den bredden eller konkurrenssituationen på flertalet positioner att man kunnat köra den stenhårda linjen mot spelare som velat stå över en turnering eller ett kvalspel utan att ”kvaliteten hade missgynnats”, som han uttrycker det.
Nu har i stället Kim EDR valt den stenhårda linjen och sagt nej för all framtid till landslaget – på en position där han står i en klass för sig och kvaliteten verkligen missgynnas.
Lindgren pratar om en ny generation och han nämner Stenmalm, Östlund, Lönn och Lönn, Freiman, Olsson och Stenbäcken.
Men i playoff-spelet till VM i juni valde man att mest köra med mittnian Jim Gottfridsson i stället vilket trots allt säger en del om glappet mellan Ekdahl Du Rietz och övriga, renodlade vänsternior i Sverige.
Nu är Gottfridsson skadad igen inför EM-kvalet kommande månadsskifte, vilket i sig inte är någon fara för resultatet då man möter Lettland. Men samlingen är den enda innan VM-truppen tas ut strax före jul och det är förstås mindre bra i den hör situationen.
Vilka jag vill se som vänsternior i VM-truppen? Jag ber att få återkomma i frågan.
Oavsett vilka kan vi konstatera att det kommer att bli bra mycket tuffare nu att ta den eftertraktade OS-kvalplatsen i VM. Även om jag tror att Kim Andersson står där i landslagströjan igen.
Det här pressmeddelandet från förbundet trillade just in och det är dåliga nyheter:
Kim Ekdahl du Rietz har bestämt sig för att sluta i landslaget.
– Jag har problem med mina knän och har tappat motivation när jag inte kan prestera som jag vill, säger han.
Bundesligaproffset Kim Ekdahl Du Rietz har varit skadedrabbad under en lång period och har flera gånger tvingats tacka nej till landslagsspel. Nu har han tagit ett beslut att lämna blågult. 25-åringen fortsätter däremot att spela för sitt klubblag, nuvarande ligaettan Rhein-Neckar Löwen, där han har kontrakt till 2016.
– Motivationen blir påverkad när du inte kan ge hundra. Jag har överansträngda knäskålssenor och har ont hela tiden. Det har inte varit ett enkelt beslut att ta, men det har vuxit fram säger han.
Förbundskaptenen Staffan Olsson fick vetskap om Ekdahl Du Rietz tankar för cirka en månad sedan och har försökt få honom att vilja satsa vidare.
– Jag ser Kim som en spelare som är på väg att ta steget in i världstoppen. Det är tråkigt att han inte ska vara med mer. Det är självklart ett avbräck för oss att han väljer att sluta i landslaget, säger Olsson.
– Jag respekterar Staffan Olsson och Ola Lindgren. Det har gjort det här beslutet ännu svårare att ta. Men belastningen är så extrem om du spelar mycket i både klubb- och landslag. Kan du få ett par extra dagars vila istället för att åka iväg så kan det betyda mycket för kroppen.
Är dörren stängd för landslaget för gott?
– Som det känns just nu är det ett beslut som gäller framöver.
Ni som lyssnat på podden med Josef Pujol i veckan har ju koll på det här.
Men jag ville nå en större publik med det här vilken annan elitserieklubb spelarna skulle vilja spela i. Tyckte att det var intressant och passade bra när Bajen fans skapade en härlig ljudkuliss mot H43. H43, alltså!
Pujol pratade om det i podden alltså. Men citaten är inte riktigt desamma då jag tog ett nytt snack med Pujol efter podden för min tänkta text, om ni undrar alltså.
En faktor som inte är med i artikeln, och som Pujol också nämnde i podden, är att Stockholm som stad kan locka förstås. Stockholm är verkligen en fantastisk stad men personligen känner jag att jag är färdig med den, trots en härlig tid här, efter att bott här i 14 år. Jag är mycket nöjd med att bo i en mellanstor stad som Helsingborg numera, inte minst när man bildat familj.
Men kanske är det just därför jag missar den aspekten, Stockholms dragningskraft som stad, när jag förvånas över att så många spelare vill lira i Bajen.
Nu blev det mycket Bajen i artikeln. Men vi ska inte glömma att Kristianstad är klar etta. Och det är inte ett dugg förvånande. Jag trodde faktiskt att de skulle få ännu större andel av rösterna.
Trodde nog att Alingsås och inte minst Lugi skulle locka mer än vad de gör.
Nu är det väl lite så också att Bajen har få rivaler bland övriga klubbar. Nu hoppas jag och tror att spelarna säger sitt hjärtas mening när de röstar men det är klart att spelar du i Lugi eller Ystad tar det nog emot att sätta Kristianstad rent känslomässigt även om man rent rationellt gärna hade spelat där.
Samma sak som RIK:are om Sävehof.
Sedan lockar väl inte Kristianstad som stad heller direkt, där det ligger lite i periferin.
Äh, jag är kanske ute på tunn is här. Ta mitt resonemang för vad det är.
Här har ni siffrorna en gång till:
Vilket annan elitserielag skulle du helst vilja spela i?
Johanna Ahlm har inte spelat i någon av de två matcherna mot Island på grund av en skadad axel. Vad betyder det för hennes chanser att komma med i EM-truppen?
***
Kim Ekdahl Du Rietz hade utan vidare gått rakt in i tofslandslaget.
Inget populärkulturellt tips den här gången. Utan i stället en uppmaning att läsa det bästa som skrivits sedan valresultatet, signerat min kollega Fredrik Virtanen på Aftonbladets ledarsida i går. Läs hans skarpa text här.
***
Nu fokus på Sverige-Liechtenstein här på Friends Arena.
Ingen Tommy Körberg på nationalsången. Säger lite om matchens dignitet, eller avsaknad av dignitet.
Om jag förstår det hela rätt (hinner inte ringa på det nu) så kommer Lövgren fungera som general manager över dam-EM och herr-VM för att sedan fokusera på vd-jobbet fullt ut från och med februari.
***
Jaha, då borde man väl tycka något om det då i den här rollen. Men det finns det varken tid eller kraft till just nu. Mycket jobb med fotbollslandslaget just nu (och resten av blogginlägget hade jag skrivit sedan tidigare). Men Wedberg kommer alltså tillbaka på en ny tung post i handbolls-Sverige och Sara Holmgren måste bli handbolls-Sveriges mäktigaste kvinna då hon också sitter med i förbundsstyrelsen sedan några veckor.
Under Lövgren har landslagen blandat och gett: missade mästerskap och Klingvall-gate å ena sidan och OS-silver å den andra. I min roll som journalist kommer jag sakna Lövgren då han alltid svarade, alltid hade ett svar och kom med tydliga besked om det gällde något praktiskt. Sedan kan han vara värre än en politiker när han det kom till känsliga spörsmål och han skulle vara diplomatisk.
Men tycker Hans Vestberg att Lövgren gör större nytta som vd inför dam-EM 2016 och herr-EM 2020 så har han nog rätt. Sånt där har Vestberg öga för, var så säkra.
***
Lite handbollsgodis så.
Kolla in stegisättningen med rätt mycket baskettouch här nedan. Det är norrmannen Steffen Stegavik som gör den i den rumänska ligan där han lirar för sitt serieledande Baia Mare mot Gustav Rydergårds Dinamo Bukarest. Jag menar inte att den är speciellt svår att göra, men den ska utföras också och försvararen är ju helt väck.
***
Kristianstad slog Guif i går. Måste återge dialogen på KB-Ruttes fråga på presskonferensen efteråt varför matcherna mellan de här lagen blivit så speciella de senaste åren (derbykaraktär):
– Två bra lag med två snygga tränare, svarade Kristján Andrésson först.
– Oj, här var vi ödmjuka, sa Ola Lindgren.
– Nej, men jag tycker du är snygg Ola, sa Andrésson.
Lite gulligt, som KB-Rutte skriver i sin underhållande blogg.
Gillar alltid att läsa KB-Rutte, inte minst i bloggen. Han har en skön tonträff där.
Sedan lade Andrésson ut texten lite mer om de speciella matcherna mot Kristianstad:
– Det finns ju individer i båda lagen som behöver sådant här. Jag tycker att det borde vara så här i varje match, sa Kristján Andrésson. Vilka individer tänker du på? – Hehe, ja vilka tänker du på? (Mathias) Tholin ÄR ju vårt lag just nu. Han visar en karaktär som fler i vårt lag borde ta efter. Sedan är det på gott och ont i sådana här matcher, för oss är det mest på gott.
***
Snackade en hel del poolspel med Josef Pujol i senaste podden.
Hade ju en fråga i superenkäten om poolspelet, om spelarna vill ha det kvar eller slopa det för att hitta en annan lösning.
Resultatet:
Ha kvar: 52 procent.
Ta bort och hitta en annan lösning: 48 procent.
Jämnt alltså och majoriteten röstar alltså för att behålla. Men motståndet bland spelarna är onekligen stort.
Pujol och jag diskuterade rättvisan i poolspelet och statistiken/tabellen vi utgick från, och som Martin Johansson i Alingsås plockat fram, ser ut som följer nedan. Men först några ord från Johansson:
Tabellerna baseras på matcher där lagen från de två poolerna möts över poolgränserna.
Norrlagen tog, om jag räknade rätt i all hast, 114 poäng mot söderlagen medan söderlagen tog 82 poäng mot norrlagen. Således borde man kunna säga att norrpoolen var bäst förra året.
2012/2013 var förhållandet det motsatta – 110-86 till söderlagen. Bifogar bild även på detta.
2013/14:
2012/13:
***
Fick sedan en liten varning på twitter om att anledningen till att norrlagen dominerade i fjol skulle vara att de lagen hade mer att spela för i slutet av säsongen. Har ärligt talat inte orkat sätta mig in i om det var så.
***
Handball-Planet har rankat de bästa ”gubbarna” i handbollsvärlden. Spelare födda 1977 eller tidigare och ni hittar den listan här. En svensk tar plats. Gissa vem!
Talant Dutjebajev tar över ungerska landslaget. Blir till att dubbeljobba för spanjoren då han också tränar polska Kielce. Han drar nog in en del cash, den gamle liraren.
***
Dags för ett populärkulturellt tips. Nej, har inte hunnit läsa årets Nobelpristagare i litteratur Patrick Modiano…ännu 😉
I stället vill jag tipsa om Nordic Noir, SVT:s K-special-dokumentär i går om skandinaviska deckarundret på tv som är ute på ett segertåg över världen. Hans Rosenfeldt, som skapade Bron, intervjuas och berättar bland annat att hans succéserie sålts till, och håll i er nu, samtliga världens länder utom tre – Nordkorea, Sydsudan och Kosovo. Där har vi en till som drar in en del cash just nu.
Det är poddvecka igen och denna gång gästas vi av Hammarbys Josef Pujol, en av elitseriens absolut största profiler.
Ni hittar den på de vanliga ställena. På desktop här, till exempel.
Vi pratar bland annat om…
…Robin Anderssons sköra kropp.
…Linus Arnessons skottfint.
…hånet mot Rasmus Wremer.
…att Ricoh kunde haft Europas högsta spelarlöner.
…poolspelet.
…vilket annat elitserielag spelarna helst vill spela i.
…vilka Pujol tror blir årets fiaskolag, vilket lag han inte vill ska vinna SM-guld, vem som blir årets fiaskovärvning, vem som är elitseriens bäste spelare.
…när han ställde sig i mål mot Kristianstad och fick hybris.
…lagkänslan i Hammarby.
…vem som leder bötesligan i Bajen.
…hur han stängdes av från sin klubb i ett halvår som 12-åring(!): ”Jag var en klassisk översittare”.
…hur han var förbannad på Hammarby i våras och ville lämna.
…varför han är glad att det inte blev något med Lugi till den här säsongen.
…hur han överträffade John Guidetti i fotboll på ett stadslagsläger.
…likheterna mellan Kent-Harry och den här figuren:
***
Nu lyssnade jag inte när Pujol var expert i en webbsändning på Svenska spel i fjol men jag tror definitivt att han har en framtid i mediesvängen på något sätt. Kan själv känna att jag skulle vilja ha med honom oftare på något sätt någonstans.
Tror att ni själva förstår vad jag menar när ni lyssnar.
***
Så har vi hela landslagsprogrammet på dam- och herrsidan fram till VM i januari (snott från Kristianstadsbladet):
9 oktober: Sverige-Island, damer, Baltiska Hallen, Malmö. 11 oktober: Sverige–Island, damer, Arena Skövde. 30 oktober: EM-kval herrar, Sverige-Lettland, Rosvalla Arena, Nyköping. 2 december: Sverige-Brasilien, damer, Lisebergshallen, Göteborg. 4 december: Sverige–Brasilien, damer, Helsingborg Arena. 5 januari: Sverige-Danmark, herrar, Malmö Arena. 9 januari: Sverige-Island, herrar, Kristianstad Arena. Dessutom spelar herrarna mot Slovenien och Danmark i Danmark den 10 och 11 januari.
Observera att herrarna spelar träningsmatch tre matcher på tre dagar 9-11 januari med sin VM-trupp.
När de sedan kommer till VM är det faktiskt bara match varannan dag hela vägen.
Där går handbollen alltså åt andra hållet jämfört med fotbollen (jag tänker på det pågående EM-kvalet).
***
Och så har Sävehofs herrar svarat på bröderna Karabatics bild. På Instagram:
Har spelat in ny podd i dag med Hammarbys Josef Pujol på plats i Aftonbladets poddstudio i Stockholm. Blev ett intressant snack som ni kan lyssna på från och med onsdagen, troligen från lunchtid.
Pujol berättade då för mig att man kan rösta fram Sportbladets Handbollspodd till Sveriges bästa sportpodd, ja också till Sveriges bästa podd alla kategorier.
Både Pujol och jag fick för oss att det var Guldsköldens poddpris, vilket ni också kan höra i avsnittet, men det är alltså Svenska podradiopriset det handlar om.
Ni går in och röstar på Svenska podradiopriset 2014 här. Kan ju tycka att det är märkligt att Offsides podd inte finns med. En favorit hos mig. Olof Lundhs fotbollspodd borde förstås också vara med. Liksom någon av Sportbladets fotbollspoddar.
I stället konkurrerar Kent-Harry och jag med två andra poddar: Bolltroll & Banke samt IFKpodden. Därmed kanske rösterna fördelas på tre poddar och tar ut varandra men jag uppmanar och undrar: kan handbollsfolket mobiliseras likt ridsportmänniskorna gjorde till RGB:s Jerringpris häromåret?
***
Damlandslaget samlades i Skåne i går för en veckas träning med bas i Lund och två matcher mot Island:
Torsdag i Malmö kl 20.15, direkt efter Malmö-RIK i Baltiska hallen.
Lördag i Skövde, kl 19.15, direkt efter Skövde-Sävehof.
EM-uppladdningen sker i Sivertssons Halmstad 26 november-6 december med två matcher mot världsmästarna Brasilien på ännu okända matchorter.
***
Får sällskap av DN-Grimman på dam-EM. Kul!
***
Inget nytt om sändningarna från herr-VM i januari, enligt KvP-grej i dag.
