Med risk för att ni kommer för sent till jobbet, nonchalerar plugget, glömmer träna och inte hinner njuta av det underbara vårvädret: men nu har vi en ny podd ute igen.

Ni hittar avsnittet på de vanliga ställena. Drar det än en gång: För er som lyssnar på en dator hittar ni detta avsnitt (inom kort i alla fall om det inte ligger där detta nu) och alla gamla här. Och numera har vi en egen ”spelare” för podcasts till mobilen, så här prenumererar ni på vår podd där: ladda ner Aftonbladets vanliga app och gå in på den. ”Svep” fönstret åt vänster så får ni upp en ny meny. Klicka där på podcast, sedan på ”Lägg till podcasts” och leta upp vår podd. Tryck sedan på ”Prenumerera”.

Gäst den här gången är Guiftränaren Kristjan Andrésson. Det känns som vi är rykande aktuella just nu med våra gäster.

Mindre än tolv timmar efter att han valde Alingsås i semifinalen satt han hos mig och Kent-Harry och förklarade hur han hade resonerat i valet av Alingsås, vilket i och för sig inte var en överraskning. Men ändå kul att höra hur snacket gick.

Den oerhört väl påläste Andrésson hade dessutom snappat upp att en av oss fyllde 65 år i dag.

Vad ger oss denna podd mer då?

Jo, Andrésson tror och hoppas förstås att de ska stå i finalen den 24 maj. Men mot vilka? Lugi, säger Guiftränaren och lägger ut texten om varför.

Vi får en uppdatering om skadeläget i Guif och Robin Anderssons status.

Vi snackar om arenaproblemet i Eskilstuna och vad Guifs nya samarbetsavtal med Andréssons andra arbetsgivare betyder.

Kent-Harry fördjupar sig i semifinalerna och drar fram Guifs svaghet.

Det visar sig att Zachrisson har varit väldigt brydd om Andréssons lön.

Kristján berättar också om sin väldigt vältajmade landslagskarriär där han lyckades klämma in ett OS på de fyra månader den varade.

Vidare minns han mötet med Jonas Källman i JSM-finalen.

Vi får förklaringen till gåtan med syskonen Andréssons främre korsband (det finns två systrar också).

Och så pratar vi om det isländska handbollsundret där Kristjan har mycket intressanta funderingar kring orsakerna; orsaker som leder fram till Olafur Gudmundsson makalösa match och revansch i går.

Kent-Harry minns hur Olafur Stefansson brukade ligga och sova i bilen.

Jag frågar de båda herrarna vad de tycker om Boquists domarattack och om Ola Lindgrens utspel om bäst av fem matcher i SM-finalen.

Och så får Andrésson Kent-Harry och mig att tappa hakorna med sina kunskaper om fransk damhandboll.

Vi hade oturen att spela in podden tre timmar innan semifinalerna till Champions League och EHF-cupen lottades. Men Kent-Harry dissar Kiels chanser i år.

Detta och mycket mer får ni när ni lyssnar på avsnittet. 

***

Så här spelas för övrigt de nämnda semifinalerna:

Champions League: Flensburg-Barcelona, Kiel-Veszprem.

EHF-cupen: Berlin-Pick Szeged, Montpellier-Constanta.

Finns alltså risk att vi inte får någon svensk med till CL-finalen med andra ord. Borde vara bra många år sedan det hände. Berlin-Pick Szeged garanterar att vi har minst två blågula lirare i finalen i EHF-cupen.

***

Lugi var nära att tvingas lägga en eventuell fjärde semifinal i Malmö i stället för Färs & Frosta på grund av dubbelbokning. Ni kan läsa om dilemmat här.

Men nu är det löst.

Jag snackade med Kristianstads klubbchef Nikolas Larsson nyss och han berättade att Kristianstad flyttar en eventuell femte och avgörande match från den 16 maj till den 19:e så att semifinal fyra kan spelas i Färs & Frosta den 16 maj.

– Vi krånglar inte, säger Larsson till bloggen.

Därmed är tiderna som följer för denna semifinalserie:

3 maj kl 16 i Kristianstad.

7 maj kl 19 i Lund.

11 maj kl 16 i Kristianstad.

16 maj kl 19 i Lund.

19 maj kl 19 i Kristianstad.

I den andra, Guif-Alingsås, är de tre första speldagarna spikade:

2 maj kl 19 i Eskilstuna.

7 maj kl 19 i Alingsås.

12 maj kl 19 i Eskilstuna.

Nattens blogg med morgondagens knäck med Ola Lindgrens utspel om en återgång till en final i bäst av fem matcher. Samt en liten tyckare till papperstidningen.

Kristianstad är semifinalklart.
Återigen efter en matchserie i fem ronder.
Nu vill Ola Lindgren ändra SM-finalformatet.
– Bäst av fem matcher är mer sportsligt rättvist, säger han efter kvartsfinalsegern mot Hammarby.

Det krävdes en femte och avgörande match på hemmaplan för favoriten Kristianstad innan man kunde slå ut Hammarby och ta sig till semifinal.
Efter ett mäktigt ryck i början av andra halvlek kunde man köra över Bajen med 29-18.
Sedan Ola Lindgren tillträdde våren 2012 har Kristianstad spelat fem matchserier i slutspel. De fyra senaste har gått till en femte avgörande match och då har Kristianstad vunnit varje gång.
Nu väntar Lugi i semifinalen sedan seriesegrarna Guif valt Alingsås.
Tror du att semifinalen också går till fem matcher?
– Det hoppas jag, utbrister Lindgren.
Nu vill han se en förändring av finalformatet. Sedan 2005 spelas SM-finalen i en enda match. Lindgren vill att man återgår till fem matcher.
– Det måste vara mest sportsligt rättvist.
Han får medhåll av Lugis Tomas Axnér:
– Jag är också inne på fem matcher. Dels av sportsliga skäl men också då flera klubbar har större arenor i dag. Kristianstad hade dessutom kunnat flytta ett par finalmatcher till Malmö Arena.
Lindgren tror att en återgång till bäst av fem matcher kan vara på gång.
– Det snackas en hel del om det.

Intressant att Lindgren säger att det ”snackas en hel del” om att återinföra bäst av fem i finalen. Jag påstod ju samma sak i vår podd med Peter Gentzel. Denne hävdade dock att något sådant hade han inte alls hört.

Tyckaren så:

Ingen drömfinal.
Däremot en drömsemifinal.
Det ska vi vara glada för.

Redan någon gång i augusti stod det klart att vi hade en tydlig drömfinal den här säsongen: Kristianstad-Lugi.
De två nya stormakterna i svensk handboll som kapprustat under ”silly season”, med varsin stor tränarprofil (med en kittlande relation), världsstjärnor till hemvändare, landslagsspelare på niometer, breda trupper och en stor, medial hajp kring sig.
Men sedan Lugi slutat blott fyra i serien står det nu klart att lagen möts redan i semifinalen.
Så synd, är säkert den spontana reaktionen hos många.
Så kul, menar jag.
I stället för en enda match på neutral plan i Malmö får vi nu en drabbning längs E22:an över fem ronder i klubbarnas hemmaarenor.
För visst blir det fem matcher.
Så jämna är lagen, så mycket prestige finns det mellan klubbarna numera att ingen av dem kommer att ge sig förrän man har nått fram till den avgörande bataljen.
En femrondare som förstås talar till Kristianstads fördel.
Först och främst på grund av hemmaplansfördelen.
Men också, och inte desto mindre, för att Kristianstad kan det här med matchserier till fem.
Sedan Ola Lindgren tillträdde våren 2012 och man slog ut Alingsås i kvartsfinalen med 3-0 har Kristianstad spelat fyra matchserier i slutspelen som samtliga gått till fem matcher och som man vunnit allihop. Fler av spelarna i dagens lag har varit med hela vägen.
Lugi under samma tidsperiod? Två smidiga 3-0-segrar medan man torskat de två som gått till fem matcher.
Inte konstigt att Ola Lindgren säger, när jag pratar med honom efter matchen i går, att han hoppas att den stundande semifinalen går till fem matcher. Det hoppas nog kassören i Kristianstad också då varje hemmamatch ger sisådär en halv miljon kronor rakt in i det redan välfyllda IFK-kassavalvet.
Inte så konstigt heller att Lindgren vill att man går tillbaka till en final i bäst av fem matcher. Det vill för övrigt Tomas Axnér också.
Och jag också, vad nu det spelar för roll i sammanhanget.
Medan Lugi är det lag som nog imponerat mest av semifinallagen så här långt i slutspelet efter att avfärdat Sävehof med 3-0 känns det som Kristianstad är det lag som spelat längst från sitt max. Lindgren har rätt mycket mer att ta ut ur sitt lag.
Allt detta sammantaget gör att jag tror att Kristianstad tar sig till final.

***
Ja, det blev ett Skånefokus än en gång i den här spalten, vilket säkert kommer reta upp handbollsfolk i resten av Sverige.
Men låt oss helt kort titta på den andra semifinalen också, den mellan Guif och Alingsås. En matchserie med, känns det som, en helt annan karaktär sett till spelet: speed, tempo, kontringar och flexibla försvar mot tyngd, skytte och betongförsvar nere i Skånederbyt.
Jag tror att Guifs förlustfria svit (just nu 19 matcher) spricker i Estrad i Alingsås men Eskilstunas stolthet tar sig ändå till final via 3-1 eller 3-2 i matcher.
Men ni som brukar läsa den här spalten vet också att jag är en usel tippare.

Tillägg:

Kristianstads matchserier i tre senaste slutspelen
2011/12:
Kvartsfinal mot Alingsås 3-0
Semifinal mot Guif 3-2
2012/13:
Kvartsfinal mot Alingsås 3-2
Semifinal mot Sävehof 3-2
2013/14:
Kvartsfinal mot Hammarby 3-2

Lugis matchserier i tre senaste slutspelen
2011/12:
Kvartsfinal mot Ystad 2-3
2012/13:
Kvartsfinal mot Hammarby 3-0
Semifinal mot Drott 2-3
2013/14
Kvartsfinal mot Sävehof 3-0

Bloggfest i kväll.

Här har ni ett annat knäck jag skrivit och som jag hoppas prångla ut på nyhetsplats i kväll.

Vi satte knappast punkt för debatten om domarna med vår senaste podd, Kent-Harry och jag. Det var naturligtvis inte meningen heller.

Domarbas Claesson vill gärna ha en debatt och diskussion om och med domarna men den ska präglas av lite värdighet i alla fall. Håller med honom där.

Martin Boquist tog domarkritiken till nya höjder i kväll efter att hans VästeråsIrsta förlorat i slutsekunden mot Skånela i kvalserien. Han gjorde det i en radiointervju med P4 Västmanland som ni kan lyssna på här. Jag tycker att ni ska göra det.

Förutom att det är bland de värsta domarsågningarna i sig som jag hört så blir det förstås så speciellt just för att det är Boquist, den vanligtvis så sansade Boquist, som står för den. Det är starka ord men samtidigt så kan man inte påstå att topplocket går på honom eller att han på något sätt ”tappar det”. Boquist behåller lugnet igenom hela intervjun.

Nu har jag inte sett en sekund av matchen så jag kan inte bedöma hans sågning i sak, om han har rätt eller fel i att hans lag förlorade på grund av domarparet.

Tilläggas ska att domarparet, bröderna Gomér, varit rätt hårt kritiserat unde säsongen och fick inte döma den senare delen av grundserien och därmed heller inte slutspelet förstås.

Jag twittrade att det kanske var tidernas domarsågning. Då invände min vän och kollega Robert Laul och menade att den hade en bit kvar till den här.

Boquist sa i radion att han nu skulle ringa upp domarbasen. Det gjorde jag också och visst hade Boquist ringt.

Här har ni artikeln (på väg ut på vår sajt) med sågningen i stora drag, Claessons uttalanden och vad som händer nu:

VästeråsIrsta förlorade i kvalserien till handbollens elitserie mot Skånela i kväll.
Efter matchen går tränaren Martin Boquist till jätteattack mot domarparet.
– Det värsta jag varit med om. Jag tycker att vi blir hånade. Jag har aldrig varit så här upprörd i hela mitt liv när det gäller min handboll, säger legendaren till Sveriges Radio.

VästeråsIrsta ligger kring strecket i kvalserien till elitserien.
I kväll förlorade man mot Skånela borta med 27-28 sedan hemmalaget avgjort på ett frikast i sista sekunden.
Efteråt var VästeråsIrstas tränare Martin Boquist mäkta upprörd på domarna, bröderna Gomér från Kristianstad.
Den normalt så sansade Bengan Boys-legendaren sågade domarparet jäms med fotknölarna under ett par minuter i intervjun med P4 Västmanland.
– Vi blev bortblåsta av två stycken som helt enkelt inte ska döma här. Så är det, dundrar Boquist.
– Det är fullständigt parodiskt. Här tränar vi fem dagar i veckan… jag blir bara ledsen när jag tänker på det.
Boquist var på väg in i domarrummet när han ställde upp för radiointervjun.
Vad ska du säga till dem?
– Att de aldrig ska döma oss igen. Det var det värsta jag varit med om hela mitt liv. Vi blir bestulna på segern i dag. Så enkelt är det. Det finns ingen annan förklaring. Jag gör det lätt för mig nu, men jag tänker inte analysera den här matchen för med två riktiga domare hade vi vunnit den, säger Boquist och fortsätter:
– Jag har aldrig varit så här upprörd i hela mitt liv när det gäller min handboll. Så mycket kan jag säga dig.
– Jag tycker att vi blir hånade.
Vad betyder det här?
– Det är ny match på torsdag. Men de ska inte döma den. Det har jag bestämt mig för.
Kan du avgöra det?
– Nej, absolut inte. Men de ska inte döma den matchen. Jag ska prata med deras chef och säga till honom att jag aldrig vill att de ska döma vår match igen, säger Boquist.
Lite senare på söndagskvällen pratar Sportbladet med domarbasen Mikael Claesson.
Och jodå, visst har Boquist ringt upp honom.
– Jag har fått hans upplevelser av domarinsatsen.
Vad leder det till?
– Jag kommer att få filmen på matchen skickad till mig och går sedan igenom den. Därefter tar jag ett samtal med domarna och går igenom vad som hänt och varför och vad de borde ha gjort annorlunda.
Inom en vecka hoppas Claesson ha gått igenom filmen med matchen.
Boquist är tydlig med att han aldrig mer vill ha de här domarna – kommer han att bli hörsammad?
– Det kan jag inte svara på för jag tillsätter inte domarna i den serien. Men generellt brukar vi inte ta hänsyn till att man inte kommit överens med ett domarpar. Men det är klart att om det varit något speciellt och visat sig att man gjort stora misstag så sätter vi inte samma domarpar på nästkommande match kanske.
Det kanske inte domarna själva heller vill?
– Nej, det finns ingen som tjänar på det. Men det funkar inte så att vi stänger av ett domarpar för ett visst lag eller en viss tränare.
Claesson har inte hört intervjun när Sportbladet talar med honom men konstaterar precis som de flesta andra:
– Boquist är inte den som brukar uttrycka sig jättestarkt annars.

Bara att gratulera Sävehofgrabbarna som tog sig till final i Challenge cup i dag.

Får erkänna, och vilket ni säkert också märkt, att jag ägnat minimalt med tid åt Sävehofs äventyr i Challenge cup denna vinter/vår.

Men Janne Wigren, som annars är Mr Svensk damhandboll, mejlade mig den här listan i kväll:

Svenska klubblag genom alla tider i Europacup-finaler i handboll

Herrar
1957 i Paris: Mästarcupen, Dukla, Prag – Örebro SK  21-13
1959 i Paris: Mästarcupen, Redbergslids IK – Frisch Auf Göppingen  18-13
1983 EHF-Cupen, Sil Saporosje – IFK Karlskrona   23-16   22-20
1990 Cupvinnarcupen, HK Drott – Teka Santander   24-22    18-23
1994 City-cupen (numera benämnd Challenge Cup), HK Drott – TUSEM-Essen 17-27     26-31
1998  City-cupen  (Challenge Cup), IFK Skövde HK – TuS Nettelstedt   22-24   23-25
2003 Cupvinnarcupen, A.D.C. Ciudad Real – Redbergslids IK     33-27    24-24
2004 Challenge Cup, US Dunkerque HB – IFK Skövde HK    21-20     24-27
2014 Challenge Cup, IK Sävehof

Damer
2014 Challenge Cup, H 65 Höör

***

Tio år sedan senast alltså. Då var det Skövde med Blombäck i spetsen som var där.

***

För Lugi tog europaäventyret som väntat slut i kväll. Seger hemma mot Constanta med sex bollar räckte inte.

***

Men det tog inte slut för varken Barcelona, Flensburg eller Veszprem i kväll.

Barcelona gjorde precis vad man behövde, vilket Kent-Harry anade i podden (även om det var tydligt i dag att RNL inte är världens bästa lag just nu, fast man var väl kanske det just när Kent-harry sa det). Man vann med sju hemma i dag mot Rhein-Neckar Löwen och gick vidare till CL:s Final 4 på fler bortamål. Otroligt!

Flensburg också vidare. Förlust i Skopje mot Vardar men vidare på fler bortamål.

Och Veszprem slog som väntat ut PSG.

Och då Kiel kommer att slå ut Metalurg i morgon så har vi de fyra Final 4-lagen klara nu:

Barcelona, Veszprem, Flensburg och Kiel.

Tittar vi på förhandstipsen när säsongen började så är det inga skrällar.

***

Tänk! På måndag ska jag av Daniel Lindgren få reda på vad den där gratis tändvätskan egentligen bestod av. Han lovade ju det direkt efter att det hade hänt: ”Vi kan snacka om det efter den här matchserien”.

***

Den här analysen av sitt lags spel från en målvakt fick jag i veckan:

– Vi gör många tekniska misstag, slår bort mycket passningar och får därför mycket kontringar mot oss.

Fredrik Ohlander i Ystads IF, typ?

Nej, Pär Hansson i Helsingborgs IF, faktiskt. Fotboll alltså.

***

Läser på Daniel Vandors twitter att Kjell-Ove Andersson, Koa kallad och Mr Svensk handboll i kvällspressen i många år, gjorde sin sista match för GT i kväll i Alingsås.

Hade jag ingen aning om.

Han lämnar nu tidningen efter 35 år.

Helt rätt att Koa fick en välförtjänt hyllning i samband med matchen.

Nu gjorde vi inte så många mästerskap ihop då Koa inte ville åka de sista åren men vi har ju mötts på de flesta SM-finalerna de senaste åren och diverse matcher däremellan.

Så:

Tack för en god match, Koa! Du såg alltid till att man jämt fick jämt vara på tårna och du kommer att vara saknad, av mig och av handbolls-Sverige.

Nu tror jag i och för sig att du kommer att dyka upp i spalterna någon annanstans men förmodligen inte som Konkurrenten.

By the way: nu är du väl fri att kunna gästa podden? Tror att du sitter på rätt många sköna storys. En inbjudan kommer vid tillfälle, men då lite mer personligt än så här då.

Drog ihop den här texten med Borgstedt efter dagens kvartsfinal.

Innan dess, och som jag twittrade: tänk att Ystads IF tackade nej till Stian Tönnesen. Basti Rasmussen hade sett till att svärsonen hade hamnat i klubben i år men ledningen sa nej.

Malmö ska ha en stor eloge för sin säsong och sitt slutspel. Hade de slagit ut Alingsås hade det fanimej varit en bragd med den tunna trupp man till slut stod med. Lönn måste väl stå för årets genombrott, va?

Här artikeln som är på väg ut på en sajt väldigt, väldigt nära dig:

Ratad inför nästa säsong.
Men i dag höll Alexander Borgstedt kvar sitt Alingsås i matchen när man vann den avgörande kvartsfinalen.
– Man krigar för grabbarna i laget och sig själv, säger han efter segern mot Malmö.

Alexander Borgstedt kom till Alingsås från Aranäs för två år sedan.
I fjol blev han klubbens näst bäste målskytt i elitserien och i år är han trea i den interna skytteligan.
Ändå fick han beskedet dagen efter transferfönstret stängde i februari att han inte får vara kvar nästa säsong. Alingsås har lyckats locka hem Fredrik Larsson från Bundesliga.
– Klart jag blev besviken. Absolut! Det var inte roligt, säger Borgstedt.
I går, i den femte och avgörande kvartsfinalen mot Malmö på hemmaplan, kunde han ha gjort sin sista match i Alingsåströjan.
Men i stället såg han till att det blir minst tre matcher till.
För det var Borgstedts skytte (tre mål) som höll kvar AHK i matchen i första halvlek och såg till att Malmös ledning stannade vid 10-8.
– Så var det väl. Vi gjorde ju inga mål. Men efter att Malmö fått bort mig i de andra matcherna och jag nu fick möjligheten var det bara att gå för det, säger han.
I andra halvlek gjorde Borgstedt ytterligare tre mål när Alingsås ryckte från ett skadedrabbat och tröttkört Malmö och vann med 28-20.
Hur känns det att spela de här matcherna när man vet att man inte får vara kvar?
– Klart det känns speciellt. Men det är ett grymt gott gäng så man försöker tänka på dem i laget och skita i allt runt om kring. Man krigar för grabbarna i laget och för sig själv.
Hur tycker du att klubben behandlat dig?
– Jag vill inte kommentera det men jag har fått mycket stöttning från laget.
Det sägs att 27-åringen spelar i Ystads IF nästa år i stället.
– Ingen kommentar, säger Borgstedt med ett lätt skratt.
Kan du säga om du är klar för någon klubb?
– Det är jag inte till 100 procent, nej.
YIF kvalar just nu för att hålla sig kvar i elitserien.
Följer du kvalserien eller?
– Man följer väl handboll, speciellt nu i slutet, haha.

Det låg väl i luften.

Alldeles nyss här på fredagseftermiddagen fick jag veta att Mats Engblom lämnar Ystads IF.

Officiellt kommer han att ta en ”time-out” resten av säsongen, men det blir förstås tämligen omöjligt att på något vis göra en ”comeback” till sommaren oavsett hur det går i kvalserien.

YIF väntas gå ut med det under dagen.

Assisterande tränaren Sebastian Seifert och förre assisterande tränaren Marcus Lindgren (tror att han är ungdomsansvarig i klubben nu) tar över tills vidare.

Jag brukar inte vara en påhejare av att ge tränare sparken men efter fiaskosäsongen i stort och de två dundersmällarna mot H43 hemma och Önnered borta (så sent som i går) så måste klubben förstås göra någonting.

Engblom har en säsong kvar på sitt kontrakt och nu blir det väl en förhandlingsfråga hur det året ska lösas.

Tilläggas ska att jag just nu inte vet på vems initiativ det var, om det är klubben som beordrar time-outen eller han själv som velat ta den.

Ny podd ute.

Ni hittar avsnittet på de vanliga ställena. Drar det än en gång: För er som lyssnar på en dator hittar ni detta avsnitt (inom kort i alla fall om det inte ligger där detta nu) och alla gamla här. Och numera har vi en egen ”spelare” för podcasts till mobilen, så här prenumererar ni på vår podd där: ladda ner Aftonbladets vanliga app och gå in på den. ”Svep” fönstret åt vänster så får ni upp en ny meny. Klicka där på podcast, sedan på ”Lägg till podcasts” och leta upp vår podd. Tryck sedan på ”Prenumerera”.

Nu till veckans avsnitt:

Med anledning av den fräna och högljudda kritik mot domarna i herrarnas pågående slutspel bjöd vi denna vecka in domarbasen Mikael Claesson som gäst.

Förutom att Claesson låter väldigt likt Ljubomir Vranjes blev det i övrigt ett intressant samtal, om ni frågar mig. I ett högaktuellt ämne förstås.

Claesson har en klok teori om varför kritiken mot domarna blivit så högljudd och uppmärksammad

Han håller med kritikerna om att det är för stora skillnader i bedömningarna mellan domarparen och har en förklaring till varför det är så.

Vidare:

Vi kommer in på Johan ”Greta” Andreasson av alla gamla elitseriespelare (minns ni honom?).

Domarhotet från Östeuropa.

Hur mycket får en elitseriedomare i arvode egentligen?

Vad får en domare i Champions League?

Varför har vi inte några domare i stora mästerskapen längre?

Varför tillåts det mer fysiskt spel internationellt (läs: Champions League, Bundesliga och mästerskapen)?

Tar domarkommittén hänsyn till utspel från tränarna om domare som de till exempel vill slippa?

Och så delar Claesson ut en riktig råsop till Kristianstadsbladets sportchef Patric Nilsson: ”Det var under all värdighet”. Vad han syftar på? Lyssna på podden, hörni!

***

Kent-Harry och undertecknad gör också en djupdykning i SM- och Champions League-kvartsfinalerna.

Då utser KH en ny SM-guldfavorit, i varje fall för dagen.

Professorn förklarar också varför Flensburg trots allt har en jättechans nere i Skopje.

Vi pratar om Kims och Jims succéer.

Vidare snackar vi en hel del om matchen som KH betecknar som ”en av de mest underhållande jag sett”.

Hur mycket saknas Jernemyr i Barcelona egentligen?

Och vilket lag är, enligt Kent-Harry, bäst i världen just nu?

Allt det där och lite till får ni om ni lyssnar på det nya avsnittet av Handbollspodden.

***

Tuff kritik inifrån Bundesliga mot nya Champions League-formatet.

***

Rhein-Neckar Löwen vill slå nytt världsrekord.

***

Planet Handball (med basen på Balkan, vilket man ska ha i åtanke) har rankat de tio bästa värvningarna denna säsong.

***

Älskar sådan här humor:

Kristján Andresson twittrade i morse ”Fick ett paket när jag kom till jobbet” och bifogade den här bilden:

Pujol var också rolig på twitter i går:

Mitt under middagsförberedelserna denna lediga dag kom beskedet från förbundet att Thomas Sivertsson och Helle Thomsen blir nytt förbundskaptenspar för damerna.

Kontrakten gäller över hemma-EM i december 2016 och de delar jobbet ”på lika villkor”, som förbundet uttrycker det. En Lars-Tommy-lösning alltså. Men med Helle-Thomas i stället. Thomsen fortsätter sitt jobb som tränare för Midtjylland som är regerande mästare och som hon fört till semifinal både i det pågående danska slutspelet och i Champions League, vars Final 4 avgörs i början av maj.

Får erkänna att jag inte kan Thomsen speciellt bra trots att hon varit så framgångsrik i Danmark. Förbundet uppger till exempel att hon är vinstrikaste tränaren i Danmark sedan 2010.

Spontant känns detta som en lika intressant som klok lösning.

Med Sivertsson får man kontinuiteten och med Thomsen en damtränare i den yttersta världstoppen som dessutom förstås har järnkoll på såväl de svenska spelarna som massor av motståndare i egenskap av tränare i danska ligan och Champions League.

Jag vet också att några av de mest tongivande spelare i landslaget velat ha någon från Danmark. Men att också man gärna velat ha kvar Sivertsson. Snacka om att spelarna fått som de har velat. Nu har ni verkligen inga ursäkter längre, Gulldén & Co!

Att man sedan fick en kvinna också är förstås inte helt fel – ur någon aspekt alls.

Lövgren fick rättmätig kritik för valet av Klingvall och den påföljande krishanteringen i samband med att Klingvall avgick, även om det förstås alltid är lätt att döma i efterhand.

Men den här gången är jag beredd att, så här på förhand och på avstånd, gratulera Lövgren till en bra rekrytering. Ja. jag vågar uttrycka mig så utan att känna till Thomsen särskilt väl.

Och det är förståeligt att det fick ta den tid det tog för noggranne Lövgren (det ska sägas att han var lika noggrann när han plockade in Klingvall så det är förstås ingen garanti för någonting). Thomsen är som sagt ett riktigt tungt namn och känslan är att Helle-Thomas kommer att komplettera varandra mycket bra.

Nu är det upp till er, damer!