Om jag nu förstått det rätt så var gårdagens förlust med 25-35 den största i ett mästerskap sedan Sverige torskade mot ryssarna i hemma-VM 1993 med 20-30.

Det kallades ”den moraliska finalen” då och var sista matchen i andra gruppspelet. Vinnaren av gruppen, och matchen, gick till final. Det gjorde alltså ryssarna och körde där över Frankrike med 28-19.

Läser i klipparkivet om 20-30-matchen. Ni minns kanske att Magnus Andersson, som utsågs till världens bäste spelare det året, satt på läktaren med bruten tumme. Dessutom stukade Wislander foten tidigt i den matchen.

Det spekulerades redan då att storhetstiden var över. En av Aftonbladets ingresser löd:

Nej, den var inte riktigt slut än.

***

På tal om Magnus Andersson så tipsade Zoran Roganovic mig (och alla andra för den delen) på twitter om den här:

Slog Andersson en signal och frågade om tröjan:

– Jag hade ingen aning om det, såg det först i går. Ingen hade frågat mig men det är helt okej ändå. Den är gjord i datorn av Malmös reklambyrå. Vi har ju stuckit ut sådär på affischer hela året, sa Andersson.

Och han gillar ju ”Tubbi”.

– Det är en av mina vänner och jag tycker att det är jättebra att han tar över Malmö.

Även om tröjan alltså är fejk så tycker jag att det är en skön jargong. Mer sånt från elitserieklubbarna.

***

Och fick ni av någon anledning inte nog av Polen i går så kan ni få mer här, men det är tunga prylar: Polen – från tragedi till triumf.

Gudjon Valur Sigurdsson lämnar Kiel för Barcelona, uppger spansk media. Skrivit på ett tvåårskontrakt.

Fattar inte hur man kan göra det bytet, om det nu är frivilligt vill säga. Som Jernemyr säger: Barças säsong börjar i februari med slutspelet i Champions League.

Resten är en transportsträcka, inte minst i ligan inför halvtomma läktare. Detta väljer alltså Sigurdsson i stället för att lira i toppen av Bundesliga inför utsålda hus vecka efter vecka.

Men det här ska förstås inte handla om Sigurdsson.

Det ska handla om något betydligt tråkigare. Nämligen Sverige-Polen.

Här har ni min tyckare i morgondagens papperstidning, vilka nationer vi kan lottas mot i VM-playoff på söndag samt plusligan:

ÅRHUS. Vi fick ännu en klassisk match mot Polen.
Men vi fick också alla kollapsers drottningmoder.
Nu fruktar jag:
1. De mentala spår genomklappningen sätter i huvudet på detta landslag.
2. VM-kvalet.

Kroatien OS 1996, Spanien VM 2005, Polen EM 2012.
Där har kollapserna triumferat.
Nu fogas en ny match till raden: Polen EM 2014.
Inför matchen i går skrev jag att det skulle ”bli en speciell match, kanske till och med historisk av någon anledning, för det blir det nästan alltid mot Polen”.
Visst blev det så – dessvärre.
Jag kallade i går en av de här ”klassiska” matcherna mot Polen, genomklappningen i EM 2012 när 20-9 i paus blev 29-29, för ”alla kollapsers moder” i svensk landslagshandboll.
Men vad ska vi då kalla det som hände här i Århus då, när 10-6 blev 14-24 på 27 minuter?
Alla kollapsers drottningmoder?
Och hur är det möjligt?
I Belgrad 2012 var det en punktmarkering på Kim Andersson som förlamade laget.
Men nu? Två dagar efter att man måste ha stärkts av comebacken i matchen mot Ryssland?
Nu hade man dessutom en paus att samla ihop sig på vid ställningen 12-15. Och på det två timeouter i andra halvlek. Inget hjälpte. Raset var bottenlöst.
Nu ska jag absolut inte vara den som är den. Men den första artikeln jag skrev inför detta EM, när landslaget samlades i mellandagarna, handlade om bristen på samspel i laget.
Skador, petningar, nobbar och det faktum att förbundskaptenerna valde att satsa på andra spelare som sedan inte höll måttet eller tackade nej gjorde att fem nyckelspelare (Andersson, Ekdahl Du Rietz, Lukas, Källman och Jernemyr) bara hade spelat 13 landskamper totalt sedan OS.
Inga problem, tyckte Staffan Olsson. Man skulle hinna ändå och landslagets spel är inte så komplicerat.
Jag kunde inte låta bli att tänka på denna artikel efter att jag, i vår jakt på förklaringar till de återkommande kollapserna, i går frågade Olsson om det inte är så att det saknas en härförare i anfallet, en Tobias Karlsson framåt som kan bromsa rasen (även om precis allting fallerade just i går).
Nej, menade Olsson.
– Det är mer samträning och tajming som gör att vi saknar den här jättetryggheten när spelet inte fungerar. Mer att vi inte har ett spel att falla tillbaka på än en person.
Varför saknar ni ett spel?
– Det har med antalet landskamper ihop.
Hur stor del har du och Ola i det?
– Klart vi har en del i det. Det är dilemmat vi alltid har: om vi ska ta ut den som är bäst just nu eller om två år. Men jag står för varenda uttagning, sa Olsson.
Det här var det nog det närmaste en förklaring vi kom i går till de återkommande rasen.
Annars är det ju som Olsson sa:
– Jag vet inte om jag kommer att kunna förstå och förklara det här om två veckor heller.
***
Jag kan inte låta bli att fundera på – och frukta – vilka mentala spår en sådan här genomklappning sätter i huvudet på spelarna inför framtiden.
Vi var säkert inte ensamma, jag och mina närmaste kolleger på pressläktaren, om att känna oro trots att man gick fram till först 5-1 och sedan 10-6. En sådan svag tro på en lugn och trygg väg mot seger med det här laget har vi numera.
Vad känner då spelarna efter ännu en sådan här genomklappning?
Hur många gånger kommer denna Polenmatch dyka upp i deras skallar när leder med fem-sex mål och ska stänga en match, säg mot Norge eller Bosnien i ett VM-playoff i juni?
Det kommer att krävas ganska många matcher med lycklig utgång innan man kommit över denna match och kan känna trygghet igen.
***
Inte för att ni behöver lägga namnet på minnet för han lär nog aldrig göra en liknande mästerskapsmatch igen – men Polens målvaktsinhoppare heter Piotr Wyszomirski.
Han spelar i ungerska ligatrean Csurgoi och är 25 år (tack, Google).
Han hade gjort tre räddningar på de 15 minuter han fått spelat i turneringen före matchen mot Sverige.
***
Lottningen på söndag till VM-playoff kan bli en rysare.
Med tanke på det vi just varit med om – be en liten stilla bön om att vi får Litauen eller möjligen Rumänien eller Grekland. Inte Slovenien eller Tyskland (eller Norge), tack.

Lagen vi kan lottas mot i VM-playoff:
Tyskland
Slovenien
Tjeckien
Norge
Montenegro
Bosnien
Grekland
Rumänien
Litauen

Plusligan
Mattias Andersson +
Johan Sjöstrand +
Jonas Källman +
Fredrik Petersen +
Kim Ekdahl Du Rietz +
Jonas Larholm +
Lukas Karlsson +
Patrik Fahlgren +
Johan Jakobsson +
Magnus Persson +
Mattias Zachrisson +
Andreas Nilsson ++
Jesper Nielsen +
Tobias Karlsson +
Magnus Jernemyr +

Wyczm…Wyscto…Wyzsmi…Wyszomirski!

I dag mötte svenska landslaget ett nytt polskt spöke i mål. Och det var inte den fruktade Slawomir Szmal.

Stod med Ola Lindgren i går och försökte dra ur honom lite polska svagheter efter att han haussat upp till dem ett av världens bästa lag, typ. Han nämnde deras mittblock som kan bli lite för heta och lyfta för mycket så att det skapas fina ytor bakom.

Lindgren sa också att Polen visserligen har en bra målvakt. ”Men vi har två”, poängterade han.

Och när han menade en bra målvakt så var det inte Wyczm…Wyscto…Wyzsmi…Wyszomirski. Killen hade gjort tre räddningar i EM före kvällens match. Men det är mer ett tecken på hur lite han spelat. För i polska målet är Szmal etta, sen kommer Szmal och sen är det Szmal och först därefter kommer Wyczm…Wyscto…Wyzsmi…Wyszomirski.

Det var alltså han som kom in när Sverige hade 10-6, spikade igen och så stod det 12-15 i paus. Då hade Wyczm…Wyscto…Wyzsmi…Wyszomirski 71 i räddningsprocent. Denna 25-åring från ungerska Csurgoi, ett lag som ligger trea en bit bakom giganterna Veszprem och Szeged.

Och till skillnad från Sverige i Rysslandsmatchen så fortsatte bara Polen att mangla på: 15-12 blev 19-12 på fyra minuter i andra halvlek, som blev 24-14 efter 42 minuter och sen fortsatte raset i all oändlighet kändes det som.

Förbundskaptenerna försökte med det mesta: målvaktsbyte, 5-1-försvar, dubbelpunkt, byte av spelmotor…men ingenting försökte.

Vi fick tyvärr en ny svensk kollaps mot Polen.

En fruktansvärd utklassning från polackerna och det här var inte värdigt ett svenskt landslag.

Ingenting fungerade.

Förra kollapsen mot Polen kunde vi rent taktiskt ”skylla på” punktmarkeringen av Kim Andersson, som förlamade det svenska laget helt.

I kväll var det Wyczm…Wyscto…Wyzsmi…Wyszomirski som i varje fall var katalysatorn. Men han hade god hjälp av svenskarna själva. Straffar ska sitta oavsett vem som står. Kontringar också. Fina kantlägen likaså.

Jag kan absolut hålla med dem som påpekar att vi saknar en härförare i anfallet, en Tobias Karlsson framåt. Den senaste vi hade var Stefan Lövgren och även Kim Andersson kunde fungera som detta i perioder.

Samtidigt så fallerade det precis överallt i kväll: också i vårt annars så hyllade försvar och på målvaktssidan.

Så här får det förstås inte se ut.

Vi förlorade alltså en EM-”åttondelsfinal” som vi gick in i som favoriter med de största förlustsiffrorna i den här turneringen totalt sett.

Låt oss till sist ge den credd han ärt värd, den polske målvaktsinhopparen, och lära oss hans namn: Piotr Wyszomirski.

När detta skrivs vet jag inte vad han får i räddningsprocent till slut. Men det ligger nog nånstans på drygt 65 procent.

Det har varit mycket kritik mot domarna i årets EM.

Pratade med domarbasen Mikael Claesson häromdagen när redaktionen ville ha lite av ett konsumentjournalisitik-knäck på handbollen. Detta är mer riktat till tv-tittarna som bara zappar över till handboll när det är mästerskap (och de är ju rätt många) än ni som läser frekvent här.

Här har ni det knäcket, där vi försöker svara på regelfrågor som vi misstänker är rätt vanliga hemma i tv-sofforna.

Men tillbaka till Claesson. Han var på ett domarseminarium här i Danmark efter det inledande gruppspelet och visst fanns det också intern kritik om domarna.

– Det finns en springande punkt: man blåser straff alldeles för ofta och det kan jag skriva under på, säger Claesson.
Varför?
– Det har nog med den minikursen man hade med alla domare före EM där man tryckte hårt på att de skulle blåsa straff oftare.

Claesson ger i artikeln också sin förklaring till varför vi inte har något svenskt domarpar i EM och vilket par han tycker är världens bästa.

***

Polen i kväll och vi kan se det som en ren åttondelsfinal. Den som vinner den får spela en ”kvartsfinal” mot Frankrike (för Sveriges del) eller Kroatien (för Polens del).

Så här såg det ut i tidningen:

Det blev ett knäck om Lukas Karlsson och hans ”Lucky Luke-skott” och till det ett maffigt tillägg där jag – efter att tagit lite hjälp av bland andra Magnus Wislander och Tobias Karlsson (men det är mitt urval så ingen skugga ska falla på dem om något inte är klockrent) – listar alla svenska EM-spelarnas ”specialvapen”.

Artikeln om Lukas hittar ni här och nedan har ni tillägget:

Mattias Andersson: Distansskotten.
Mästare på att samarbeta med uteförsvaret och därmed få skotten utifrån dit han vill.

Johan Sjöstrand: Dämpningarna.
Mycket skicklig på dämpa ner skotten nära sig och inte släppa returer.

Jonas Källman: Teleskoparmen.
Kroppslängden (200 cm) och den långa armen ger honom egna/extra vinklar i kantskottet.

Fredrik Petersen: Kontringssnabbheten.
Blixtsnabb på kontringar. Dessutom en riktig tekniker.

Kim Ekdahl Du Rietz: Genombrotten.
Framför allt de extremt breda sidledsförflyttningarna gör honom nästan ostoppbar i genombrotten.

Jonas Larholm: Tempoväxlingarna.
Laborerar hela tiden med olika tempon och avstånd till försvaret.

Lukas Karlsson: Lucky Luke-skottet
Det blixtsnabba, stenhårda skottet från golvet, helst med ”basebollkastet”.

Patrik Fahlgren: Kullager-följt-av-linjeinspelet
Först en kullagerfint på den ena mittförsvararen och sedan, när den andre mittförsvararen packar in för att hjälpa till, kommer inspelet till linjen.

Johan Jakobsson: Hänga-ut-skottet
Utnyttjar sin extrema spänst och skott mest och bäst när han ”hänger ut” försvararen och väntar in målvaktens rörelse innan han skjuter.

Magnus Persson: Roganovic-finten
Fintar underarmsskott med sin vänsterarm och snurrar sedan blixtsnabbt med ryggen mot försvararen och tar sig runt på andra sidan om honom. H43:s Zoran Roganovic är en mästare på finten.

Niclas Ekberg: Repertoaren
Har en väldigt bred avslutsrepertoar från kanten. Hela paletten.

Mattias Zachrisson: Spelblicken
Har alltid en känsla var bollen ska komma tack vare sin blick för spelet. Till detta en stor bollkänsla.

Andreas Nilsson: Explosiva vridmomentet
Extremt explosiv när han vrider runt.

Jesper Nielsen: Växelrensningarna
Väldigt skicklig på att läsa av och sedan rensa bort motståndarnas växlar. Blir väldigt sällan bortväxlad.

Magnus Jernemyr: Brottargreppet
Kopplar grepp om motståndaren och drar ner honom samtidigt som han själv slänger sig ner på rygg. Ger nästan aldrig utvisning.

Tobias Karlsson: Skottblocket
Mästare på att blocka skott, mycket tack vare sin spelförståelse.

***

Blev också en artikel om Mattias Andersson. Den polske förbundskaptenen Michael Biegler spelade faktiskt en viktig roll i Anderssons utveckling under en period. Ni läser om det här.

***

Och så tyckaren inför Polen-matchen:

ÅRHUS. De har skickat in oss i mästerskapsmörkret, stoppat oss från Peking-OS och legat bakom alla kollapsers moder i svensk handboll.
Men vi har också fått ett stort målvaktsgenombrott, vänt ett hemma-VM och, trots allt, haft ganska lätt mot polackerna.
I kväll spelar vi EM-åttondelsfinal mot dem.

Spelsystemet må vara raffinerat i handbollsmästerskap och vi har ägnat många kvällar i städer som Espinho, Velenje, Innsbruck och Nis åt att räkna på olika scenarion.
Men i Århus har det för svensk del blivit enklare än någonsin: Sverige måste vinna mot Polen i kväll och Frankrike i morgon för att nå en EM-semifinal. Jo, det finns kanske nån skev räddningsplanka längst ner i brädhögen (typ att Kroatien och Frankrike rasar samman helt, men det händer inte).
Därför kan vi se det som rena knockout-omgångar nu: åttondelsfinal mot Polen i kväll och kvartsfinal mot Frankrike i morgon. På 24 timmar avgörs Sveriges EM-öde.
Som jag nämnde i går kan vi få ett intressant läge i morgon där Frankrike slutar gruppetta trots att de ”ger oss” en uddamålsseger.
Men då måste först Polen besegras i kväll så vi tar en sak i taget.
Jag är rätt övertygad om att Sverige vinner i kväll.
Och jag är helt övertygad om att det kommer att bli en speciell match, kanske till och med historisk av någon anledning, för det blir det nästan alltid mot Polen.
De gav oss ”polacken”, en kombination, på 1970-talet och tog ett par brons 1976-82. Sedan försvann de helt från den stora scenen och vi spelade knappt mot dem under hela Bengan Boys-epoken.
Sedan började vi prenumerera på avgörande matcher mot dem.
I EM-kvalet i Olsztyn i juni 2005 skickade Polen oss rakt in i mästerskapsmörkret då Sverige för första gången missade ett EM eller VM. Vi missade också VM 2007 när polackerna tog silver.
Sommaren 2008, nere i Wroclaw, tog Polen och Island de två biljetterna till Peking-OS på vår bekostnad.
Men bara några månader senare fick Johan Sjöstrand sitt stora genombrott med EM-kvalsegern i Lund mot just polackerna.
I EM 2010 var de med och såg till att Sverige missade att gå vidare från ett gruppspel för första gången sedan 1970-talet och slutade näst sist.
2011 vände Sverige, direkt efter fiaskot mot Argentina, hela sitt hemma-VM med segern mot Polen i sista gruppspelsmatchen.
I EM ett år senare låg Polen bakom alla kollapsers moder i svensk handboll: raset i Belgrad från 20-9 i paus till 29-29.
Förra våren säkrade Sverige i praktiken platsen till detta EM med den klara segern mot Polen i Malmö. Men det var också matchen där Kim Andersson definitivt pajade axeln och därför inte är med här.
Ja, ni läser själva – inte en match mot Polen utan att något avgörande händer.
Det avgörande som händer i kväll hoppas och tror jag stannar vid att Sverige vinner och får sin EM-kvartsfinal i morgon mot Frankrike.
För även om Sverige som synes gått på några tunga nitar genom åren har man faktiskt haft ganska lätt för det spel i sig som polackerna står för: rakt, tungt, stationärt och mycket skytte; ett spel som många menar haft sitt bästföre-datum och till vilket det saknas alternativ och överraskningsmoment (undantaget den där punktmarkeringen på Kim Andersson i EM 2012).
Efter att Ola Lindgren, trots detta, i går efter träningen haussat upp polackerna som vore de världsmästare (nåja) frågade jag till slut honom om de inte har någon svaghet.
Jodå.
– Spelarna i deras mittblock kan bli lite heta, opolerade och flyga ut långt. Då kan vi hitta ytorna bakom.
Rörligt anfallsspel, högt passningstempo – och kanske ett och annat Lucky Luke-skott från Lukas Karlsson ska locka ut polackerna.
Då är det upplagt för Andreas Nilsson Show.

***

Fick i går kansliet på svenska handbollförbundet att just före stängningsdags rota fram det gamla matchprotokollet från det ödesdigra EM-kvalet 2005. Fem av polackerna är fortfarande kvar medan det bara är två från Sverige – Jernemyr och Larholm.

Tror inte vi sätter punkt för den här polska generationen om vi vinner i kväll. Polen arrangerar nämligen nästa EM, 2016, och det lär nog vara den tänkta slutpunkten för Bielecki-generationen.

Morgonträning i dag.

Lugn sådan. Och frivillig. Jernemyr, Sjöstrand och Kim EDR valde att köra på ett gym i stället.

Allt var för övrigt mycket avslappnat i dag.

Surrade lite med Tobias Karlsson om statistik från Bundesliga. Han berättade att han (i princip) inte tittat på Bundesligatabellen på hela hösten. Upplyste då honom om att de ligger tvåa efter Kiel.

Tänker du spela en hel match i morgon då?

– Glöm inte att jag spelat två hela matcher i EM, garvade Karlsson med rött kort i de två senaste.

– Jag kollade faktiskt upp reglerna i paus i går eftersom jag hade två utvisningar. Så att inte ett rött kort till innebar avstängning per automatik eller nåt. Men det var lugnt.

***

Lite kul när Larholm efter fotbollsuppvärmningen skulle beskriva sig själv som fotbollsspelare för Mattias Zachrisson.

– Jag är som han… jag är den ”den vite Vieira” vet du.

– Jaha, svarade ”Zacke”.

– Eller du kanske är för ung för honom? Vad heter han… Touré… Yaya Touré! Jag är ”den vite Touré”.

– Jaha, svarade ”Zacke”.

***

Den här var rätt klumpig:

– Islänningarna är som nazisterna 1938, de slaktar österrikarna.

***

Avslappnat på träningen som sagt.

Men i kulverterna under arenan blev jag överfallen av två spelare som inte var så nöjda med betygen i EM.

Då var förbundskapten Lindgren snabbt framme och instagrammade:

Smällar man får ta som representant för tredje statsmakten.

***

Hittade ett guldkorn på Ola Lindgrens Instagram:

***

Får frågor om när nästa podd kommer. Gläds åt intresset och tanken var nog att köra någon gång under EM men det ser tveksamt ut om vi hinner det. Fullt upp och den dagen det tar slut för Sverige åker jag hem och tar några dagar ledigt.

Så det dröjer kanske till nästa vecka.

***

Kristianstadsbladet om de två tyska klubbarna som jagar Olafur Gudmundsson.

***

Träningen inleddes annars med att läkaren Christian Lindén tvingades sjunga ”Ja må han leva” inför hela laget – till sig själv då han fyller 46 i dag.

– De sa att det var en tradition. Men jag har varit med rätt länge och aldrig sett att vi gjort så tidigare, sa Lindén efteråt.

***

Och här ligger en straffhjälte och läser… hjältetexter tro?

Därmed fick vi en fin övergång till dagens huvudtext i tidningen. Den om galningen Petersen:

ÅRHUS. Han har varit landslagets bad boy och bolltrollare.
Nu nöjer han sig med att vara Blågults straffhjälte – och galning.
– Man kan vara en mogen galning också, flinar gårdagens hjälte Fredrik Petersen.

Sverige hade spelat strålande, klappat igenom och kommit tillbaka mot Ryssland.
Vid ställningen 28-27 och 45 sekunder kvar fick man straff.
En missad straff och Ryssland skulle få matchens sista anfall och chansen att kvittera.
Det var Niclas Ekbergs tur att lägga straffen
– Jag frågade Ekberg om han ville ta den och det sa han att han ville. Men då kom Staffan och sa att jag skulle ta den, berättar Fredrik Petersen.
Blev du inte nervös?
– Jo, lite. Men säger Staffan att man ska lägga den får man lägga den.
Och Staffan säger man inte emot?
– Inte på en sån grej. Det får vara något annat.
När säger man emot honom då?
– Inte ofta. Han är rätt så auktoritär, ler Petersen.
Vad tänkte du när du gick fram?
– Missar jag denna är det nästan ”go natt semifinal”. Men jag försökte också tänka att det bara är en handbollsmatch och att jag inte skulle bli ihjälslagen om jag missade. Samtidigt gillar jag de här lägena. Antingen blir jag syndabock eller hjälte, säger Petersen.
Han blev hjälte och Sverige tog en nödvändig seger i jakten på en EM-semifinal.
Många av lagkamraterna menar att det är just Petersen som ska lägga en sådan här straff.
Men så är han också galen. När Sportbladet frågar alla i EM-truppen vem som är landslagets största galning så svarar tio av 16 Petersen.
Varför tror du det, Fredrik?
– Jag snackar väl mycket, stimmar och har mig… hetsar rundor.
Patrik Fahlgren:
– Jag vet inte vilka bokstavskombinationer han lider av. Det är ett energipåslag som inte är sant. 25 sekunder efter att han vaknat på morgonen börjar han klättra på väggarna och tala oavbrutet.
Tobias Karlsson:
– Freddan är energisk, stor i käften och fullständigt hämningslös. På straffen visade han en enorm iskyla men det förvånar mig inte för han är en man helt utan nerver.
I går gjorde Petersen som förbundskaptenen sa. Men det har han inte alltid gjort.
2008 söp han sig full tillsammans med Oscar Carlén och Sebastian Seifert under en landslagssamling, vandaliserade bland annat ett hotellrum och blev avstängd i ett halvår från landslaget.
Han har också fällts för en krogmisshandel i tingsrätten.
Men på senare år har det varit lugnt kring Petersen utanför plan. Han har skaffat familj, frun Frida och sonen Harry, snart 3 år, och säger att han mognat.
– Det har varit jävligt positivt för mig att få barn, säger han.
30-åringen var med och tog UVM-guld med bland andra Kim Andersson och Jonas Larholm 2003. Men medan känslan är att de båda passerat toppen av sina karriärer är Berlinproffset fortfarande på väg uppåt. Han senaste 1,5 år har varit fantastiska: han hade en jokerroll vid OS-silvret, blev finalhjälte för Hamburg i Champions League-finalen i våras och EM är han för första gången förstavalet på sin position i ett mästerskap.
– Jag har etablerat mig på högsta nivå senare än många andra. Kanske beror det på att jag varit omogen och gjort grejer som jag inte skulle, kanske inte tränat ordentligt…
Har du varit oseriös?
– Från och till kan jag vara det men det har ändå blivit bättre faktiskt. Men det är inte så att jag går ut på krogen två dagar i veckan.
En gång i veckan då?
– Näe… oftast inte. Vi har ju match ofta så det kan man inte, ler Petersen.
Han har mognat på plan också. Vi bjuds inte på så många konstmål längre.
– Jag skjuter in bollen i stället för att hålla på och konstra för mycket.
Ändå gjorde du årets mål (ett helikoptermål) i Bundesliga i fjol?
– Det är sant!

Vem är landslagets största galning?

Mattias Andersson: Fredrik Petersen.
Johan Sjöstrand: Fredrik Petersen.
Jonas Källman: Fredrik Petersen.
Fredrik Petersen: Andreas Nilsson.
Kim Ekdahl Du Rietz: Fredrik Petersen.
Jonas Larholm: Kim Ekdahl Du Rietz.
Lukas Karlsson: –
Patrik Fahlgren: –
Johan Jakobsson: Fredrik Petersen.
Magnus Persson: –
Niclas Ekberg: Fredrik Petersen.
Mattias Zachrisson: Magnus Jernemyr.
Andreas Nilsson: Fredrik Petersen.
Jesper Nielsen: Fredrik Petersen.
Magnus Jernemyr: Fredrik Petersen.
Tobias Karlsson: Fredrik Petersen.

Frankrike imponerade stort mot Kroatien och seglar upp som den stora utmanaren till ett danskt guld.

Pratade med lagkaptenen Jerome Fernadez efteråt.

Frankrike är tillbaka, frågade jag.

– Thierry Omeyer är tillbaka, svarade den väldige fransmännen.

Det har han förstås rätt i.

Då fransmännen vann med två mål (27-25) och Kroatien ”bara” slog oss med ett mål ser vi ut att få ett mycket intressant läge på onsdag i matchen Sverige-Frankrike.

Detta läge kom det mesta av min tyckare i morgondagens läge att handla om. Jag redovisar visserligen inte hur uträkningen gått till i tyckaren och jag orkar inte formulera den här heller (landslaget tränar klockan tio så det är snart dags att gå upp igen). Men kortfattat är det så att om de väntade resultaten faller in (se nere i tyckaren) samt Sverige slår Frankrike så hamnar  Sverige, Frankrike och Kroatien allihop på åtta poäng. Inbördesmöten går då först men dom kan vi förbise då trion slagit varandra. Då gör man, på vanligt vis i de här sammanhangen, en tabell med de här tre lagen och resultaten dem emellan. I den tabellen har Kroatien redan spelat färdigt och står på -1. Sverige har i nuläget också -1 medan Frankrike leder den på +2. Sedan spelar Sverige mot Frankrike och då har vi alltså nedanstående intressanta läge:

ÅRHUS. Vi skänkte bort VM-guldet 2001 till er.
På onsdag är det dags att ni betalar tillbaka, fransoser.
Vi ska bara besegra några gamla trötta polacker först.

Efter Kroatienmatchen i fredags skrev jag för att väcka lite hopp mitt i spagatmörkret:
”Efter vad vi fick vara med om i London-OS så går det aldrig att döma ut det här landslaget.”
Jag borde förstås lagt till:
”Men efter vad vi fick vara med om mot Polen i Serbien-EM så går det heller aldrig att lita på det här landslaget.”
Spelet före paus (minus försvaret första tio minuterna) var bland det bästa jag sett detta lag spela på länge.
Men så kom kollapsen direkt i andra och spelare och förbundskaptener hade direkt efter matchen ingen vettig förklaring till varför. Det har inte jag heller så här några timmar efteråt utan att ha sett andra halvlek en gång till. Det blir mest idrottspsykologiska klyschor.
Men genomklappningar är ju inget nytt fenomen för det här landslaget. Och dem (läs: kollapsen mot Polen i Serbien-EM) drog de trots allt nytta av i går, menade Ola Lindgren.
Det var ett annat lugn, inte minst från förbundskaptenerna i slutskedet, jämfört med då.
Men nog borde man ha gått ner på 6-0-försvar mycket tidigare i andra halvlek, det kan vi väl vara överens om?
Men planen mot en EM-semifinal ligger fast, I morgon väntar en ny måstematch mot Polen. Seger där och vi har vår ”kvartsfinal” mot Frankrike på onsdag.
Och tack vare Frankrikes seger mot Kroatien med två mål sent i går ser vi ut att hamna i ett mycket intressant läge med det raffinerade spelsystem vi har i EM.
Om Sverige slår Polen i morgon, Kroatien vinner sina båda resterande matcher och Frankrike besegrar Vitryssland – alltihop väntade resultat – så går både Sverige och Frankrike vidare till semifinal om det blir svensk uddamålsseger på onsdag.
Vi skänkte ju bort VM-guldet 2001 till Frankrike i finalen i Paris när vi inte skickade upp Anquetil på läktaren i slutsekunderna så det är payback time nu, era baguetteälskare.
Svensk uddamålsseger innebär dessutom att ni vinner gruppen ändå och slipper Danmark i semifinalen.
Vinner vi med två är ni tvåa i gruppen och vinner vi med mer tre eller mer får ni problem med Kroatien bakom. Så uddamålsvinst är helt okej.
***
Nej, vi ska förstås inte andas läggmatch här.
Men lite ”due-due” bara?
Med tanke på hur Frankrike, och framför Thierry Omeyer, spelade i går mot Kroatien så känns det faktiskt som vår enda chans.

***

Plusligan så till sist.

Det här var en sådan där match där man vill sätta ett betyg på första halvlek och ett på den andra. En del spelare gick nästan från +++++ i första till + i andra.

Till slut landade jag i ett mellanläge på de flesta.

Mattias Andersson ++
Johan Sjöstrand ++
———————–
Jonas Källman +++
Fredrik Petersen +++
Kim Ekdahl Du Rietz +++
Jonas Larholm +++
Lukas Karlsson ++
Johan Jakobsson ++
Mattias Zachrisson ++
Andreas Nilsson +++
Magnus Jernemyr +++
Tobias Karlsson +++
Övriga spelade för kort tid för att betygsättas.

Är tre plus på Kim EDR ett för mycket? Han får det tredje för att han tog ett jäkla ansvar i slutet när det skulle avgöras.

Petersens två straffar i oerhört utsatt läge ger också ett extra plus.

Jernemyr och Karlsson kanske ett plus för mycket? Möjligt. Men det var ju som de flesta sa när de skulle analysera kollapsen: ”Det går så jäkla snabbt”.

***

RÄTTELSE!

Ett fel smög sig in i redovisningen av fystesterna efter att jag fått fel uppgifter från landslaget, eller om det var en kommunikationsmiss.

Johan Sjöstrand var inte etta på chins. Det var Johan Jakobsson. Men siffran var rätt: 17 stycken. Sjöstrand var inte på topp-tre.

Blev ingen blogg på slutsignal som ni märkte.

Hann inte ens när det svängde som det gjorde. Började skriva på ett inlägg i paus och då handlade det om ”den perfekta segern”. Sedan raderade jag allt det med tio minuter kvar och började räkna upp svenska handbollsras som vi minns, men som vi helst vill glömma, typ Kroaiten OS 1996, Spanien VM 2005, Polen EM 2012.

Nu ordnade det upp sig till slut men det blev ju ett onödigt drama. Låt oss hoppas att det här var denna turnerings stora kollaps.

Här dramat bakom dramat bakom dramat som jag nyss skrev ihop till nätet:

ÅRHUS. Slutdramat mot Ryssland avgjordes efter ett straffdrama som föregicks av ett bänkdrama.
Staffan Olsson bytte straffskytt i sista sekunden.
– Man säger inte emot Staffan i ett sånt läge. Han är rätt så auktoritär, säger Fredrik Petersen.

Sverige hade 20-13 i paus mot Ryssland men kollapsade i andra halvlek.
Efter 53 minuter var ryssarna i ledning med 26-25. Sedan lyckades Sverige vända och Lukas Karlsson gjorde 28-27 med två minuter kvar.
Efter att Mattias Andersson räddat med fingertopparna fixade Kim Ekdahl Du Rietz en straff. 
Då stod klockan på 59.15 och Sverige hade alltså 28-27.
En missad straff och Ryssland skulle få matchens sista anfall och chansen att kvittera.
Det var Niclas Ekbergs tur att lägga straffen då grundprincipen är att han och Fredrik Petersen tar varannan och Petersen HADE satt en nyss.
Men Ekberg hade missat sin senaste i matchen.
– Jag frågade Ekberg om han ville ta den och det sa han att han ville. Men då kom Staffan och sa att jag skulle ta den.
Ekberg:
– Jag ville ta den men vi har också sagt att man ska gå på magkänsla och det var helt rätt.
Hade du också satt den?
– Ja.
Blev du inte nervös, Fredrik?
– Jo, lite. Men säger Staffan att jag man ska lägga den får man lägga den, säger Petersen.
Och Staffan säger man inte emot?
– Inte på en sån grej. Det får vara något annat.
När säger man emot honom då?
– Inte ofta. Han är rätt så auktoritär, ler Petersen.
Staffan:
– Det var Ola och jag so tog beslutet tillsammans. Eftersom Niclas hade missat sin förra så valde vi Fredrik.
Petersen igen:
– Jag ville egentligen inte lägga någon av de två sista straffarna. Men så kom Staffan (inför straffen till 26-26) och sa att jag skulle göra det och han sa till mig att fokusera. Man blir rätt peppad när Staffan kommer så.
Vad tänkte du när du gick fram?
– Missar jag denna är det nästan ”go natt semifinal”. Men jag bestämde tidigt vad jag skulle göra. Antingen blir man hjälte eller syndabock, säger Petersen.
Straffen satt till 29-27 och Sverige tog en nödvändig seger i jakten på en EM-semifinal.

Sverige har med sitt fjärdeval på högernio, Magnus Persson. Han var i varje fall det när truppen togs ut. Nu har han nog klivit upp några snäpp.

Ryssarna har också med sitt fjärdeval på högernio. Och femteval. Och sjätteval. Och förstaval, andraval och tredjeval. I den officiella truppen här på VM står nämligen hela sex ryssar uppsatta som högernior. Har inte sett dem alls i EM och kan dem för dåligt sedan tidigare så jag vet inte vilka som gått runt där och någon av dem är förstås försvarsspecialist. Men något slags rekord måste det vara.

***

Snackade en del med Ulf Nyström i går. Han är landslagets videokille och bevakare på motståndarna. Han pekade på att det blir viktigt att spela bakom och över ryssarnas spets i deras 5-1 för de har en kort rackare där. Då ska ytterniorna få stora ytor att kliva på mot sina tvåor och vi vet vem som älskar det…

***

Jernemyr testas på uppvärmningen.

Skulle han inte kunna spela tror jag 5-1-spelet kan bli viktigt. Men Sverige lär ändå börja med ett 6-0 och se om det funkar. Ryssarna har enligt Nyström inget vidare samspel med linjen så det behöver vi inte vara så oroliga för.

***

Arrangören hade lite otur med affischnamnen när de tryckte upp reklamen som vi ser överallt i EM-städerna:

Nöddesbo utskickad från truppen till förmån för Eggert när mellanrundan inleddes och det har inte varit Ekbergs turnering direkt.

Hade två artiklar i dagens tidning.

Till att börja med avslöjar vi vilka spelare som har bäst fysik. Tycker det är intressant läsning och ni kan ju själva testa hur ni står er (även om vissa tester kräver en utrustning som inte står i var och varannan gymanstikhall ute i landet).

OBS! Uppdatering! Lukas Karlsson var inte med alls på testerna. Han hade nog kunnat ruska om lite i ”resultatlistorna” på sina håll är min känsla. Vissa spelare kunde inte göra vissa tester på grund av skadeproblem (vilket också nämns i fotnoten). Jag vet alltså inte exakt vilka spelare som gör vilka tester. Men på en direkt fråga om Lukas varmed så svarar landslagsledningen nej. Vidare var till exempel Tobias Aren bäst i chins och dips i de tester som gjordes man han har ju lagt av nu och därför är han inte med här. Mattias Gustafsson var också med på topp-tre i ett par tester men han är heller inte med i EM-truppen.

Tobias Karlssons snabbhet får alltså SOK:s fysexpert och testchef att häpna.

Det är välkänt för er som läser det jag skriver att Karlsson är ett fysfenomen. Jag har redovisat landslagets fysvärden förr (VM 2011) och explosive Karlsson fortsätter ligga högt i snabbhet, styrka och spänst. Johan Jakobsson är föga överraskande också med där uppe i mycket.

Men att Sjöstrand var så snabb? Och att han skulle toppa chins och dips?

Och vad säger vi om Kim EDR? Bäst spänst, uthålligast och delad etta i knäböj. Oväntat i varje fall i mina ögon.

Larholm skräller också i några tester.

Fick alltså bara tillåtelse att publicera själva resultatet på ”ettan” i varje test.

Börjar med tillägget och så artikeln under.

De är starkast, snabbast, spänstigast och uthålligast i landslaget.
SOK:s Fysprofilen är ett antal tester av basfysiken som de flesta svenska landslag genomgår.

Styrka
Bänkpress
1. Tobias Karlsson 130 kg.
2. Johan Jakobsson
3. Jonas Källman

Frivändningar
1. Johan Jakobsson 130 kg
2. Andreas Nilsson
3. Kim Ekdahl Du Rietz

Knäböj (till lårets framsida är parallella med golvet)
1. Johan Jakobsson och Kim Ekdahl Du Rietz 170 kg
3. Mattias Zachrisson

Brutalbänk (typ av situps)
1. Tobias Karlsson 30 st.
2. Kim Ekdahl Du Rietz
3. Niclas Ekberg

Chins (upp till hakan)
1. Johan Sjöstrand Johan Jakobsson 17
2. Jonas Larholm
3. Kim Ekdahl Du Rietz

Dips
1. Johan Sjöstrand och Mattias Zachrisson 24
3. Jonas Larholm, Niclas Ekberg, Kim Ekdahl Du Rietz.

Snabbhet (väljer själv när man startar, 0,5 meter bakom där tiden mäts ifrån)
10 meter
1. Tobias Karlsson, 1,49 sek.
2. Johan Jakobsson
3. Johan Sjöstrand

20 meter
1. Tobias Karlsson, 2,66 sek.
2. Johan Jakobsson
3. Johan Sjöstrand

30 meter
1. Tobias Karlsson, 3,77 sek.
2. Johan Jakobsson
3. Johan Sjöstrand

Spänst (jämfotahopp rakt upp)
1. Kim Ekdahl Du Rietz 61,7 cm
2. Tobias Karlsson
3. Johan Jakobsson

Uthållighet
Maximala syreupptagningsförmågan testas på ett löpband där man springer i sex-nio minuter. Resultatet delas med kroppsvikten och man får det klassiska ”testvärdet”.
1. Kim Ekdahl Du Rietz 59,7
2. Jonas Larholm
3. Johan Jakobsson

Fotnot: Det är de senaste testen som landslaget har gjort. Genomfördes strax före OS 2012. Alla spelare gjorde inte alla test på grund av skadeproblem. Vi har bara tillåtelse att redovisa siffrorna för den främste på varje test.

***

ÅRHUS. Mot Ryssland i kväll ska Sverige börja springa mer.
Och snabbast av alla springer Tobias Karlsson.
– Jag har testat över 20 000 lagidrottare men ingen har någonsin varit lika snabb de första tio meterna, säger SOK:s fysansvarige Rickard Nilsson.
Sportbladet kan i dag avslöja vilka som har bäst fysik i det svenska EM-laget.

Sverige har inte utnyttjat sitt fantastiska målvakts- och försvarsspel tillräckligt för att få lätta kontringsmål.
I kväll mot Ryssland är det dags.
– Vi vill gasa på mer framåt och vara lite snabbare i omställningarna, säger Ola Lindgren.
– Det handlar om att löpa extremt mycket, lite som Island gör. För sedan får vi ju slita hårt för våra mål i det uppställda anfallsspelet.
Sportbladet kan i dag avslöja vilka som är just snabbast i EM-laget. Men också vilka som är starkast, spänstigast och uthålligast.
Ett resultat i landslagets testvärden sticker ut alldeles extra, nämligen Tobias Karlssons på 10 meter: 1,49 sekunder.
– Jag har testat över 20 000 lagidrottare men ingen har någonsin varit lika snabb de första tio meterna, säger SOK:s fysansvarige Rickard Nilsson.
Den väldige Karlsson, 196 centimeter och 102 kilo, springer 30 meter, vilket är ungefär sträckan mellan straffområdena i handboll, på 3,77.
– Det är också grymt bra och tillhör toppskiktet. Men det sticker inte ut lika mycket som tiden på 10 meter.
Usain Bolt hade 1,83 respektive 3,78 på 10 och 30 meter när han sprang 100 meter på 9,69 i Peking-OS.
Men jämför vi Bolt och Karlsson snackar vi päron och äpplen, menar friidrottarna då Karlsson startar stående, när han själv vill och 0,5 meter bakom fotocellen där tiden börjar tas.
– Du ska lägga på ungefär 0,5 sekunder på Karlssons tid för att kunna jämföra. Jämför honom hellre med Ronaldo än Bolt, säger Kenth Olsson, landslagstränare i friidrott.
Karlsson:
– Spontant känns det som att man valt fel sport, haha. Nej, men kul att höra.
Han är förstås född med en stor andel snabba muskelfibrer.
– Men jag hoppas och tror också att det är ett resultat av allsidig träning. Jag spelade hockey, fotboll och handboll upp till jag var 15-16 år. Explosiviteten har jag nog mycket hockeyn att tacka för, säger han.
Kan ni utnyttja din snabbhet ännu mer?
– Det kan man säkert. På många olika sätt.

***

Och så ett knäck om Zachrissons resa från hatobjekt till kelgris (nåja). Men rätt sköna citat från ”Zacke”.

ÅRHUS. Mattias Zachrisson har gjort succé i EM.
Och gått från att vara hatad till älskad.
– Det blev mycket grisande, säger han om det heta matcherna i elitserien.

Mattias Zachrisson var en av de bästa spelarna i elitserien innan han lämnade Guif för Füchse Berlin i somras.
Men han var också en av de minst omtyckta utanför sitt Eskilstuna – framför allt hos Kristianstad och Sävehof.
– Jag hatar att förlora och vi hade några tuffa matchserier mot dem i slutspelet och då blev det mycket grisande. Då drog väl (Mathias) Tholin och jag lasset där, säger han.
– Äh, jag vet inte varför jag inte är omtyckt där. Men jag skiter i det. Jag gjorde väl för många mål på dem, eller vad tror du?
Veckan före EM var Zachrisson tillbaka i Kristianstad i landskampen mot Spanien.
– När jag fick en spanjor utvisad skrek en gubbe på läktaren: ”Det var det bästa du gjort i den här hallen”.
Då hade han ändå hunnit göra tre mål i matchen.
Men efter ”Zackes” succé i EM, där han hållt kvar tidigare givne Niclas Ekberg på bänken, är det andra tongångar i handbolls-Sverige.
På Sportbladet.se har nästan 5000 läsare röstat på vem som är deras favorit i EM-laget och Zachrisson är med på topp-fyra.
– Jag hörde att de till och med hade skrivit bra om mig i Kristianstad. Kors i taket!
Triggades du av att vara motståndarnas hatobjekt?
– Klart man blev taggad.
Men det är okej att hyllas av närmare 5000 i Bröndbyhallen också?
– Klart att det är mycket bättre. Det var en häftig upplevelse.
I kväll väntar Ryssland och en match mot lagkompisen, Konstantin Igropulo, som står för utspelen till Zachrisson på högerkanten i Berlin.
– Vi ska ta en fika i kväll.
Är du bra på psykningar?
– Nja, jag är bättre på det på svenska än på tyska eller engelska i alla fall, flinar Zachrisson.

Här är topp-tio i omröstningen:

***

Nu laddar vi för match.

Magnus Jernemyr byts inte ut inför Rysslandsmatchen.

Ni som läste nattens blogginlägg visste att senast klockan nio i morse var landslagsledningen tvungna att ta beslutet om Niclas Barud skulle skrivas in i truppen i stället för Jernemyr eller inte.

– Vi har inte bytt ut någon spelare i dag, meddelade landslagschefen Lasse Tjernberg mig strax efter nio.

Därmed tror och hoppas man fortfarande på spel för försvarsbjässen från Orsa.

Lär bli en kamp mot klockan.

***

Missade som sagt Danmark-Spanien i går. Skulle jag tydligen inte ha gjort.

– En av de bästa matcher som någonsin spelats. Jag tror inte vi kan spela bättre än så här, säger Ulrik Wilbek.

Det blir nog som Lars Christiansen sa till mig efter Bengan Boys-matchen: ”Danmark kommer inte att tappa en poäng i EM”.

***

Tänk att min rad om Lars-Magnus Jönsson och Drott här i bloggen letade sig hela vägen in på Kvällspostens tidningssidor.

Jönsson säger till KvP att han är intresserad men att han inte fått förfrågan ännu.

***

I vår egen tidning i dag har jag skrivit (lite tillspetsat) om en spelare som gått från att vara hatad till älskad samt om Tobias Karlsson otroliga rekord.

Mer om det senare.

***

Sugen på lite kantnörderi? Då får ni inte missa Frändesjös blogginlägg här.