UPPDATERING: Det här med att förhandla har misstolkats, har jag förstått. Givetvis kan spelarna inte sitta ner vid ett förhandlingsbord under OS.

Det handlar om att prata med klubbar och agenter.

Förhandlingsbordet får vänta till efter OS.

LONDON. Tre svenska handbollsstjärnor står utan klubb mitt under OS.
Nu låter lagledningen dem prata med klubbar inifrån OS-byn.
– Vi kan bara försöka stötta och hjälpa dem, säger förbundskapten Ola Lindgren.

Bara timmar före OS-matchen mot Storbritannien i dag fick Kim Andersson, Fredrik Petersen och Niclas Ekberg beskedet att deras AG Köpenhamn gått i konkurs och att de står utan klubb.
– För två månader sedan när man satt och presenterades i AG var målet att vinna Champions League. Nu har de stängt butiken. Det känns konstigt, säger Kim Andersson efter krossen av värdnationen med 41-19.
– Det var verkligen ett luftslott som exploderade, säger han om AG.
Direkt efter OS samlas alla spelare med sina respektive klubbar för att köra en kort försäsong innan ligorna börjar.
Det är alltså ont om tid att hitta nya klubbar, som i stort sett redan spikat sina trupper, för spelarna.
– Vi kommer att samla laget och snacka om det här och säga att det är OS som gäller nu, säger Ola Lindgren.
– Vi kan bara försöka stötta och hjälpa dem, vad de ska svara på för frågor och så.
Lagledningen har inga restriktioner för spelarna att söka nya klubbar mitt under OS.
– De har sin fria tid och de lär få göra några samtal mer än det var planerat nu med sina rådgivare, klubbar och familjer eller vad det må vara, säger general managern Stefan Lövgren.
De kan snacka med klubbar och agenter?
– Ja, det kan de.
Fredrik Petersen har redan haft kontakt med sin agent.
– Lite kort på sms bara, säger han.
Frågan är hur klubbkaoset kommer att påverka spelarna.
– Vi får försöka hjälpa dem att hålla fokus på OS. Hur det påverkar dem kan jag inte svara på, säger Lindgren.
Alla tre spelarna bedyrar att det inträffade inte kommer att påverka deras OS-insats.
– Jag tycker att jag visar med mina 13 mål i dag att jag kan slå det ifrån mig, säger Ekberg.

Avkast nu.

Men jag har glömt att ge er knäcket från tidningen som jag gjorde på Jesper Parker.

Fortsätt sen läsa längre ner också så får ni veta ännu mer intressant om Parker:

LONDON. I våras spelade han b-lagshandboll i svenska division två.
I kväll ska han stoppa Kim Andersson.
– Det här är galet stort, säger göteborgaren Jesper Parker, Storbritanniens OS-målvakt.

Supermakten Tyskland med alla sina stjärnor är inte här.
Inte heller klassiska stornationen Ryssland.
Och en svensk landslagsgeneration, mer eller mindre, fick aldrig uppleva ett OS mellan 2000 och 2012.
Men Sävehofs b-lagsmålvakt i division två, Jesper Parker, är med.
– Det är galet stort, säger Parker.
28-åringen är född och uppvuxen i Göteborg och har bott i Sverige i hela sitt liv. Men då hans far är född i England och han har haft dubbelt medborgarskap i hela sitt liv tar han plats mellan värdnationens stolpar i OS.
I kväll ställs han mot sitt hemland för första gången.
– Det ska bli jättekul.
Parker är fostrad i Redbergslid, gjorde två säsonger som andre- och tredjemålvakt i elitserien med bland annat Magnus Jernemyr samt fyra j-landskamper.
Sedan varvade han ner och satsade på den civila karriären. Men samtidigt lockades han till Englands landslag och något år senare tilldelades London OS.
Inget OS-lag lär haft fler träningsdagar ihop än detta brittiska lag, som haft danska Århus som bas i fyra år.
Men ändå är man OS-turneringens klart sämsta lag.
En titt i statistiken visar att Storbritannien vunnit tre landskamper under de här fyra åren – mot c-nationer som Oman, Belgien och Bulgarien.
– Målsättningen är att vinna en match i OS, säger Parker.
För att få riktigt bra träning inför OS har Parker den gångna säsongen ingått i Sävehofs trupp. I elitserien har han fått nöja sig med att hoppa in på några straffar samt fem matcher för H43 som utlånad.
I stället har det blivit massor av speltid i Sävehofs b-lag i division två.
– En perfekt kombo – jag har fått utvecklas med väldigt duktiga kolleger och spelare på träningarna och sedan fått 60-minutersmatcher i b-laget, säger Parker.

Jesper Parker
Ålder: 28 år.
Längd/vikt: 200 cm/98 kg.
Bor: Göteborg.
Civilstånd: Singel.
Landskamper: 46 för Storbritannien, 10-tal för England, 4 J för Sverige.
Klubbar: Redbergslid, Sundsvall, Heid, Kärra, Sävehof, H43 (utlånad).

***

Sävehof är inte den enda föreningen Parker är med i.

Han är också med i Mensa, ni vet för dem med över 130 i IQ. Bara två procent av befolkningen ligger på 130 eller över.

Vad har du i IQ då?

– Jag vet faktiskt inte. Men jag hade alla rätt på antagningsprovet, säger Parker som jobbar som managementkonsult på Ernst & Young annars.

Det är alltså inget dumhuvud de har i mål i dag, britterna.

Kim Andersson var rätt ute när jag pratade med honom: luftslottet han skrev på för i våras är nu sprängt.

I dag begärde AG Köpenhamn sig i konkurs.

”AGK äventyret är slut”, skriver man på sin hemsida.

Det betyder att tre svenska stjärnor (samt tränaren Magnus Andersson) står utan klubb mitt under OS, bara några veckor innan ligan startar: Kim Andersson, Niclas Ekberg och Fredrik Petersen.

Det är naturligvis katastrof för de inblandade. Trupperna runt om i handbolls-Europa är redan spikade och med tanke på hur svajig ekonomin är på väldigt många håll så är ju frågan vad som nu händer med Kim A & Co. Å andra sidan går de gratis förstås så det handlar ”bara” om löner. Men spelarna får nog räkna med att gå ner rätt saftigt i lön var de än hamnar.

Och vad kan Ystads IF göra av det här?

Andersson, Ekberg och Petersen kommer ju alla från Ystad.

Jag kan i och för sig inte tänka mig att Ekberg och Petersen flyttar hem i det här läget i deras karriärer. Men Kims familj bor redan i huset i Ystad och han har gjort klart att han bara ska spela på pendlingsavstånd från Ystad.

I december sa han att det var Ystads IF som gällde när han flyttade hem men i sommar har han ju öppnat för Kristianstad.

Och mitt i alltihop har vi en förbundskapten som också är tränare för Kristianstad.

Ur OS-perspektiv ska vi vara glada att det bara är match mot Storbritannien i dag när den här bomben briserar timmar före match.

Nu får spelarna två dagar att landa i det här innan det smäller mot Island.

Sedan drabbar detta förstås inte detta bara det svenska OS-laget utan också det danska med Mikkel Hansen. Men faktum är att det bara är Sverige som har hela tre spelare från AG.

***

Hade nyss kort kontakt med Magnus Andersson:

– Jag orkar inte prata. Jag är nere i Spanien på träningsläger. Vi fick besked om konkursen under träningen i dag. Vi vet inte vad som kommer att hända. Vi är friställda från och med i dag och reser hem i morgon, hälsar han.

Efter ett klassikst jobbrace efter slutsignalen mellan Sverige och Norge, då det inte var så mycket tid att hicka på till deadline, så är det först nu jag får tid att samla tankarna lite. Och då är jag för trött.

Men visst var det en märklig match?

Jag tyckte inte att Sverige spelade särskilt bra men ändå så skakade man de norska trippelmästarna trots massor av missade avslut, eller ska vi säga räddningar av Kari Aalvik Grimsbö.

Och bra är Norge i det här mästerskapet egentligen?

Den frågan har inte fått sitt svar ännu.

Jag tänkte inte vara mer kreativ än så utan bara skicka med er en hastigt ihopkrafsad tyckare från tisdagens papperstidning samt plusbetygen på de svenska damerna.

LONDON. Liken i Dödens grupp rör på sig – alldeles för mycket.
Nu krävs det en bragd av Sverige.
Nej, två – minst.
Jag har svårt att se det hända.

Dödens grupp är en väldigt sliten klyscha och jag hade verkligen ingen lust att släpa fram den än en gång inför damturneringen i OS.
Men efter två omgångar kan vi konstatera att en bättre beskrivning av Sveriges grupp B finns inte.
Liken i Dödens grupp rör på sig. Alldeles för mycket för svensk del.
Sverige förlorade mot Norge i går som förlorade mot Frankrike som spelade oavgjort mot Spanien som förlorade mot Sydkorea som slog Danmark som slog Sverige.
Ja, ni förstår.
Gruppen är visserligen vidöppen fortfarande – matematiskt.
Men samtidigt kändes det som att den stängdes ännu ett snäpp framför näsan på svenskorna i går.
Räddningsplanka är förstås att ta i, men det lag vi trodde Sverige skulle ta i varje fall två poäng mot – Sydkorea – toppar nu i stället gruppen.
När lotten lyckades samla VM-ettan (Norge), VM-tvåan (Frankrike), VM-trean (Spanien) och VM-fyran (Danmark) i Sveriges grupp ihop med ett lag som slutade blott elva i VM för ett halvår sedan (Sydkorea) var det antagandet högst rimligt.
Men än en gång har koreanskorna legat och gnuggat lite så där hockeysovjetiskt i månader hemma på sin halvö och lyckats formtoppa sig till ett OS igen. Ni som hängt med här vet vid det här laget att Sydkorea varit i minst semifinal i samtliga OS sedan 1984.
Sydkorea har imponerat så här långt och känns som det kanske tredje bästa laget i gruppen. Hoppet står till, som målvaktsikonen Mats Olsson sa till mig i natt utanför Copper Box, att koreanskorna inte ska orka spela sin krävande handboll i fem matcher.
Men Sydkorea väntar först på söndag.
Innan dess väntar först Frankrike, som Gulldén & Co har tre raka, tunga förluster mot i mästerskap, och sedan Spanien som alltså spelade oavgjort mot Frankrike i går.
Ja, ni hajar.
Det kommer att krävas två, kanske tre till och med, topprestationer för att detta Sverige ska gå levande ur Dödens grupp.
Jag hoppas jag har fel, men jag kan har svårt att se det hända – trots andra halvlek mot Norge i går.
– Vi behöver inte snacka om ett fall framåt och sån skit, för det vinner man inga matcher på, sa Per Johansson ärligt.
Men visst var det ett fall framåt jämfört med premiären mot Danmark och Norge var verkligen skakat.
Men ska man vinna mot Norge kan man inte bygga monster i deras mål – hur bra man än står i försvaret och raderar ut den fruktade Heidi Löke.
Och vi vet faktiskt ännu inte hur bra detta Norge egentligen är i OS.
Men det vi vet är att det här svenska landslaget aldrig ger upp.
Johanna Ahlm började i går prata om känslan i Peking-OS.
Då inledde svenskorna med tre förluster för att sedan vända och lyckas ta sig till en åttondelsfinal via två raka segrar i det som då klassades som en mardrömsgrupp.
Eller som den norske förbundskaptenen Thorir Hergeirsson sa till mig i går, och jag tror verkligen inte hansa det för att jag är från Sverige:
– Är det något lag som tål att förlora de två första matcherna och sedan klara att vända och gå vidare så är det Sverige. Det är nog bara Norge som har samma moral. Jag tror dom kan ta sex poäng på de sista tre matcherna.
Snällt, men jag tror inte att kvaliteten räcker till den här gången – i det här dödliga sällskapet.

***

Plusbetygen:

Cecilia Grubbström +
Gabriella Kain ++++
———–
Matilda Boson ++
Linnea Torstenson ++
Jamina Roberts ++
Isabelle Gulldén +++
Johanna Ahlm ++
Annika Wiel Fredén +
Hanna Fogelström ++
Ulrika Ågren +++
Johanna Wiberg +++

Sydkorea slog Danmark som slog Sverige som i kväll möter Norge som förlorade mot Frankrike som spelade oavgjort mot Spanien…

Snacket om Dödens grupp var inte överdrivet.

Det här ser verkligen inte bra ut för svensk del och jag är rädd för att det blir storstryk i kväll.

Bra ser det heller inte ut för Kim Andersson & Co i AG.

Det här knäcket skrev jag efter Sveriges träning i dag:

LONDON. Flera svenska handbollsstjärnor har hamnat mitt i klubbkaos under OS.
Allt mer tyder på att AG Köpenhamn är ett luftslott som nu sprängs.
– Ja, det verkar så. Det var inte längesen jag skrev på och då var det inga problem och inget snack om sådant här, säger Kim Andersson.

Den stora snackisen i handbollsvärlden just nu är AG Köpenhamns kollaps.
Klubben skapades av den danske (ex-)miljardären Jesper Nielsen för två år sedan och har gjort en sanslös satsning för att bli en toppklubb i Europa.
Man lyckades och i maj i år spelade klubben Champions League-semifinal.
Nu tyder det att mest på att AG är ett luftslott som håller på att sprängas.
Strax före OS lämnade Nielsen chockbeskedet att han hoppar av sin ”baby”
I dag meddelade klubbens andre starke man, klubbdirektören Sören Colding, att han avgår och i Danmark snackas det nu mycket om konkurs fört AG.
Laget tränas av Magnus Andersson och i spelartruppen ingår tre OS-svenskar: Kim Andersson och Fredrik Petersen, som båda värvats till den kommande säsongen, samt Niclas Ekberg.
Direkt efter träningen i dag gav Sportbladet beskedet till en överraskad Kim Andersson, som omedelbart meddelade sina två lagkompisar.
Det snackas om ett luftslott som sprängs, Kim?
– Ja, det verkar så. Det var inte så längesen jag skrev på och då var det inga problem eller snack om sådant här. Det är synd, säger Andersson.
Känner du dig förd bakom ljuset?
– Nja, det gör jag väl inte.
Fredrik Petersen är inte lika förlåtande.
– Jag visste ingenting om det här när jag skrev på. Så här i efterhand känns det lite konstigt.
– Att Colding avgick kan inte vara en positiv signal. Hade allting varit frid och fröjd hade han inte avgått, säger Petersen.
Nu ska Nielsens syster, som för övrigt är sambo med Colding, ta över styret.
– Ska hon ta över?! Henne har jag aldrig sett, säger Petersen.
Det ryktas om en bantad spelartrupp.
– Jag gick till AG för chansen att vinna Champions League och då kan de inte sälja av Kim eller Mikkel Hansen, för det var inte det laget jag skrev på för, säger Petersen.
Han har inte börjat titta på andra klubbalternativ.
– Jag får förhålla mig till att klubben lever för jag har ett treårskontrakt med dem. Men blir det konkurs eller de lägger ner skiten så blir det jobbigt, säger Petersen.
Men AG-svenskarna är inte ensamma i OS-laget om att ha det turbulent.
Jonas Källmans Atletico Madrid, som spelade Champions League-final i våras, har också ekonomisk kris och har släppt iväg flera världsstjärnor.
– De är skyldig mig mycket pengar. Det är inte roligt det som händer i hela Spanien, säger Källman.

Svenska OS-stjärnor i klubbkaos
Kim Andersson, AG Köpenhamn
Presenterades som AG:s supervärvning från Kiel i slutet av maj. Treårskontrakt och högst lön ihop med Mikkel Hansen och kan nu komma att säljas för att klubben ska räddas.

Fredrik Petersen, AG Köpenhamn
Värvades inför den kommande säsongen från danska rivalen Bjerringbro på ett treårskontrakt.

Niclas Ekberg, AG Köpenhamn
Spelat i AG Köpenhamn i två år och har två år kvar på det kontrakt han förnyade i fjol. Är under Kiels uppsikt.

Jonas Källman, Atletico Madrid
Varit längst av alla i klubben och har ett superkontrakt till 2017. Haft ekonomiska problem ett par år och flyttades från Ciudad Real till Madrid i fjol. Svårt att betala ut löner och släppt i väg flera världsstjärnor i sommar.

Det är kul att prata med Dalibor Doder igen.

Inte så konstigt kanske efter den starten han fick på OS i går.

Men när det gäller just Doder så märks det så oerhört tydligt. Han tar med sig hela känslopaketet från planen och ut till oss i den mixade zonen.

Medan han knappt var talbar under EM var det klackarna i taket i går. Och det är rätt skönt med en aktiv som inte hymlar om hur stort det här med OS är.

– Det känns jävligt stort att spela OS. Man känner sig väldigt, väldigt lite när man ser basketspelarna och de som blir fotade med folk hela tiden, sa Dado.

Vem är den häftigaste stjärnan du träffat eller sett här hitills, undrade Jonas Arnesen på Svenskan.

– På invigningen såg man ju LeBron James och grabbarna. Det är de man ser på tv hemma i soffan annars.

De kanske behöver en returtagare, undrade jag och tyckte att jag var riktigt fyndig där.

För hur många returer tog Doder egentligen i går?

Någon som har velat blivit plåtad med dig, Dado?

– Nej, inte en jävel, haha.

***

Jag frågade Staffan Olsson på den informella delen av presskonferensen om varför Fredrik Petersen inte fick mer speltid.

Han fick väl bara tio minuter i andra halvlek  plus några straffar i första?

– Han hade tio minuter i första också. Det är 20 minuter, svarade Olsson.

Då blinkade jag väl till de tio minuterna i första.

– Du twittrade lite.

Ja, det gjorde jag faktiskt.

– Du missar mycket då.

***

Till sist har ni min tyckare i dagens tidning här:

LONDON. Handbollsherrarna är tillbaka i OS.
Och glädjen är tillbaka i handbollsherrarna.
Det var det viktigaste beskedet vi fick i går.

Liverapporteringens mästare Marcus Leifby suckade och vände sig mot mig:
– Jörgen utslagen och Emma har fått punktering.
Vi hann knappt vända blicken ner mot planen i Copper Box förrän Kim Andersson föll ihop i en hög på golvet och tog sig för knäet.
”Nej! Inte en sån dag”, tänkte jag.
Men i paus kom Andersson plötsligt in på planen igen och började jogga, helt utan lindning, och spelade sedan hela andra halvlek.
Och ni som läste den här spalten i går vet vad det betyder, eller rättare sagt vad Kim Andersson betyder för det här laget, även om han inte visade det så tydligt i går mot Tunisien.
Det behövde han inte.
För nästan lika viktigt som att Kim Andersson kom in och joggade i paus var att det här laget har hittat tillbaka till glädjen igen.
Ett avgörande steg togs i måndags i Åhus.
På några ledande spelares initiativ redigerades en dvd ihop med klipp från hemma-VM 2011. Kvällen innan man tog flyget till London satte sig spelarna och såg denna film tillsammans.
– Det var jävligt viktigt. Det var som att se ett helt annat lag jämfört med EM senast, sa planens bäste spelare i går, Dalibor Doder.
– Det var riktigt goa bilder med mycket känslor och glädje. Det var lite spelsekvenser också men framför allt kroppsspråk och känslor, säger lagkaptenen Tobias Karlsson.
För det här laget har haft problem att visa glädje och utstråla, om ett oerhört klyschigt uttryck ursäktas, positiv energi den senaste tiden. Det erkände man nu efter premiären mot Tunisien.
I det här laget har nacksenan gått av alldeles för ofta och alldeles för tidigt.
Doder lyfte fram inledningen av andra halvlek som ett exempel på att man sytt ihop den där nacksenan ordentligt nu.
– Vi ledde med sju mål när de gjorde fyra raka. Det hade kunnat gå där som det gjorde mot Polen i EM men i stället – ”pang” så boostade vi upp oss.
– Vi har snackat mycket om att visa glädje och att vi ska klappa varandra i gumpen, som Doder uttryckte det.
Nej, vi ska inte dra för stora växlar av en svensk seger mot Tunisien.
Men glädjen ska, och får, ingen ta ifrån de här spelarna.
Till skillnad från damerna, som efter premiärförlusten mot Danmark har VM-finalisterna Norge och Frankrike närmast, får herrarna nu en perfekt inledning på OS.
I morgon väntar Storbritannien och denna c-nation i handboll (15-44 mot Frankrike i går) kan inte ens Staffan Olsson och Ola Lindgren snacka upp.
Då har man fyra poäng, hela truppen i gång och en ny vilodag inför mötet med Island.
***
Som sagt ska vi inte dra för stora växlar av segern i går men låt oss göra som spelarna en stund och glädjas åt att…
…Dalibor Doder tackar för förtroendet och levererar igen.
…Bundesligas bäste målvakt i år, Mattias Andersson, konserverat form.
…vi har ett 5-1-försvar som inte längre är ett alternativ utan ett vapen.
…med Jonas Källman tillbaka är alternativen på högertvå och i kontringarna så många fler.
…Andreas Nilsson fick den start han behövde om han ska dra det tunga lasset som förbundskaptenerna vill.
…Fredrik Petersen bjuder på delikatesser som han är ensam om i det här laget.
…Kim Ekdahl Du Rietzs kropp håller.
***
En mörk svensk OS-dag som den här är det rätt skönt att kunna säga att det var handbollsherrarna, av alla, som stod för, och (inte minst) visade, glädjen.
***
Men om vi så blir tvåa i gruppen bakom Frankrike blir det tufft i en kvartsfinal.
Sent i går kväll satt jag och såg Ungern skaka Danmark rejält i spelens bästa match så här långt.
Det var bara Ulrich Wilbeks fingertoppskänsla som, än en gång, räddade europamästarna.
Erik Hamrén vände sig till Wilbek för råd inför EM i Ukraina. Jag vet inte vad den danske förbundskaptenen sa till honom, men han visade nog inte alla tricks i sin trollerilåda.

 

Han fyllde 70 år i juni.

Men ikonen Bengt Johansson kan fortfarande dundra:

”Kim Andersson och Jonas Källman borde inte få spela OS”, säger han i dagens tidning.

Anledningen är förstås att de båda storstjärnorna nobbade VM-kvalet (Kim ställde upp i returen, men det var ju i hemmamatchen man tappade VM-platsen).

Jag frågade, som ni läser i artikeln, förstås de inblandade här i London vad de tyckte om Johanssons uttalande.

Andersson (framför allt) och Källman ligger lågt.

Staffan Olsson säger:

– Det får stå för honom. Vi tar de beslut vi har tagit. Vi har hela bakgrunden

Men också:

– Vi höll inte alltid med varandra när jag spelade heller.

Ola Lindgren kunde däremot inte låta bli att skicka en syrlig passning till sin gamle tränare:

– Det är fritt för vem som helst att säga vad man vill. Och då kan jag säga att hade han coachat bättre hade jag kanske haft ett OS-guld.

Det finns mer som det inte fanns plats till i artikeln.

Bengan menar bland annat att Sverige borde bli tvåa i gruppen:

– Hur lätt som helst. Det är ju bara Frankrike där.

Olsson och Lindgren håller inte med.

– Det är lätt att säga. Men där kan jag inte hålla med honom heller, säger Olsson.

Lindgren:

– Jag är lite mer ödmjuk när det gäller våra motståndare. Världstoppen var inte lika bred på den tiden, det måste man vara ärlig och säga. Vi gick ofta fram till en semifinal utan att förta oss. Ta bara allt strul med Balkanländerna, som var borta ett tag på 1990-talet. Där har du hela sex nationer i dag.

***

Annars njuter Bengan Johansson av att svensk herrhandboll är tillbaka i OS.

– Det är bra! Jag ville ju ha ett OS-guld och det hoppas jag på fortfarande. Det var det som motiverade mig att fortsätta, liksom Staffan Olsson och Ola Lindgren.

***

Jag ser redan i artikelkommentarerna att debatten om vem som har rätt av ikonerna är i gång.

***

Själv har jag sedan tidigare försvarat beslutet att ta med Källman och Andersson.

I dagens tyckare inför premiären hamnade jag därför mer på tanken om Kim A hade varit Zlatan och spelat fotboll i stället. Hur mycket uppmärksamhet han hade fått då i svensk press för sin makalösa säsong i Kiel?

Jag funderar också lite kring om Andersson lyckats behålla den formen.

Och så några tankar om Livets grupp.

***

I gårdagens tidning handlade det om svin.

I dag går vi vidare på temat när Tobbe Karlsson beskriver Tunisiens försvar som grisigt.

***

Jag sätter också plus på lagen i herrturneringen.

Grupp A
Frankrike +++++
Island +++
Sverige +++
Argentina ++
——–
Tunisien ++
Storbritannien –

Grupp B
Danmark +++++
Spanien +++++
Kroatien ++++
Ungern ++++
———-
Serbien +++
Sydkorea ++

Jag tror inte de sydkoreanska herrarna är lika bra som damerna. Men grupp B på herrsidan påminner rätt mycket om grupp B på damsidan.

Det verkar Kroatiens keeper Alilovic också tycka.

Fan, nu lovade jag nog mer än vad jag kan hålla.

Så där värst mycket mer får ni inte i natt.

Känns inte som jag har ork att tröska Sverige-Danmark mer. Det har varit en körig kväll/natt och jag har en timme hem till hotellet från detta lilla kontor på presscentret som kollegerna Bank, Bergström och undertecknad nu ska lämna.

Jag läser era kommentarer och ser på twitter vad det snackas om.

Många undrade varför inte Majsan Johansson spelade mer. Och det förstod jag på Per Johansson att han nog ångrar även om han ville ha så få byten anfall/försvar som möjligt. Med tanke på hur Danmark drog ner på tempot och själva bytte flera spelare anfall/försvar hade det nog varit läge för det, också i andra när det blev ett långt byte.

Jag tycker nog att han kunde provat att plocka ut Grubbström i andra också. Inte för att det läckte bakåt, men Grubbström tog bara två skott efter paus.

***

Linnea Torstenson, 0/11, var inte nådig mot sig själv:

– Fullständig katastrof. Min sämsta landskamp i karriären, nej min sämsta MATCH i karriären.

Ja, kanske det.

***

Radiosportens Paul Zyra berättade efter matchen att han hade varit på nån form av ”briefing” inför matchen med Danmarks assisterande förbundskapten Kim Jensen och han hade då sagt att i Sverige handlade det om två spelare, Isabelle Gulldén och Linnea Torstenson, att Torstenson antingen gör tio eller noll mål i en match och att den här matchen skulle de se till att det blev noll.

De gick hårt åt Torstenson direkt och inte för att hon vek ner sig, men man kan väl säga att Danmark lyckades med sin taktik?

***

Men det var förstås inte bara Torstensons ”fel” att Sverige förlorade. Och hon plockades ju faktiskt av banan i långa perioder. Jamina Roberts gjorde det bra där på vänsternio i första halvlek men i andra fick hon det lika svårt.

Sverige kom till alldeles för få bra lägen och körde fast på niometer. Sedan finns det förstås en motståndare också och danskorna spelade riktigt bra försvar i större delen av matchen.

Det gjorde Wiberg & Co också, utom på Rikke Skov i andra. Trots att man var medveten om att det var hon som skulle kliva fram och ta ansvaret. Där kunde treorna gjort det bättre men framför allt saknades Helgesson på högertvå då.

***

Helgesson, ja.

Världens mest oturförföljda handbollsspelare (även om nog Oscar Carlén vill ha ett ord med där)?

Först OS 2008, sedan VM i fjol och nu detta.

– Var det någon som förtjänade att vara här och spela så var det Therese, som hennes rumskompis Annika Wiel Fredén sa.

– Det är så att man kan börja grina själv, sa Per J.

Nu ersätts Helgesson av Angelica Wallén, som för övrigt haft en del otur hon också de senaste åren.

I dagens tidning går jag genom vad detta bytet betyder och landade i det här:

Plus:
* Offensivt är Wallén nästan samma spelartyp som Helgesson: drar upp tempot och hänsynslös i sina satsningar.
* Det kollektiva spelet förändras inte. Wallén blir en högerhänt högernia precis som Helgesson. 
* Wallén har ett mycket bra samarbete med linjespelaren Ulrika Ågren efter två år ihop i Esbjerg.

Minus:
* Sverige tappar sin bästa högertvåa och bakåt är inte Wallén en ersättare på samma sätt som framåt. Nu får Johanna Ahlm dra stort lass där.
* Anna Maria Johansson blir nu förstavalet på högernio (före Wallén) och det innebär ett byte anfall/försvar till då Johansson inte ska spela bakåt.
* Sverige tappar ett bra alternativ som spets i det nya 5-1 man tränat in. Men Ahlm och Jamina Roberts kan gå in där.

***

Och vad säger vi om Rikke Skov, 6/6, och hennes andra halvlek?

Bäst när det gäller! Bäst när det ska avgöras!

I går var det skillnad på härförare och härförare om man säger så.

– Vi behöver en Linnea i toppform för att vinna sådana här matcher. Med Linnea i toppform kom vi tvåa i EM, sa Isabelle Gulldén som för övrigt försvarade ”Torsten” allt vad hon kunde.

– Det finns där, det vet jag. För någon träning sedan var hon helt fantastisk.

***

Jag kan inte se detta Sverige rubba varken Norge eller Frankrike de närmaste dagarna så vi får förbereda oss på två måstematcher mot Spanien och Sydkorea i slutet av veckan.

***

Ja, det blev en del tröskande ändå.

***

I dag tar vi nya tag med en ny turnering och en svensk seger den här gången.

* Linnea Torstensons kollaps (0/11):

– Min sämsta landskamp i karriären, nej min sämsta match i karriären, som Torstenson sa.

* Therese Islas Helgessons fotskada: 

– Hur mycket otur kan man ha, som alla lagkompisar sa om stackaren.

* Rikke ”Svinet” Skovs show i andra halvlek:

– Vi visste att hon skulle kliva fram, som Gulldén sa.

Mer får ni senare i kväll/natt. Som vanligt.

Game day, som de alltid twittrar i AG (hur länge gör de det förresten?).

Ni har ett paket handboll på sajten nu.

Isabelle Gulldén bjöd på några rubrikcitat på pressträffen i torsdags.

”Hon är ett svin”, sa Gulldén om sin lagkompis i Viborg, Rikke Skov.

Jodå, jag vet att det är vanlig omklädningsrumjargong i vår handbollsvärld (jag har själv varit där). Den här gången tog Bella uttrycken med sig ut från omklädningsrummet, till pressträffen och in i diktafonen.

Hon menar, precis som jag skriver också, att Skov är ett svin på plan.

I går gick jag på danskornas presskonferens och tänkte att det kunde vara intressant att höra vad Skov svarar på det där.

Hon höll med!

***

Min ”tyckare” inför damernas premiär (som också gled över lite till herrarnas premiär i morgon i slutet) verkar inte ha lagts ut på nätet ännu. Då kan ni få den här i stället:

***

Mycket om vilken tuff grupp damerna hamnat i den tyckaren.

Man kan också uttrycka det som torsdagens citatmaskin, Gulldén, gjorde om Sveriges grupp:

– Det är inte ett enda bajslag.

Per J menar:

– Damernas turnering är kvalitetsmässigt oerhört mycket bättre än herrarnas eftersom de utomeuropeiska lagen håller toppklass på damsida.

Ni förstår säkert precis vad han menar och läser lite mer om denna ”dödens grupp av dödens grupper” här.

***

Vad tror vi om dagens match specifikt då?

Både Danmark och Sverige vill samma sak: spela stenhårt försvarsspel och sedan springa och kontra som fan.

Fast vilket handbollslag vill inte det, kan man ju med rätta undra. Absolut! Men för både Danmark och Sverige är det själva segerrreceptet.

Sverige tog en klar seger mot Danmark i sista matchen före avfärden till OS. Men då ska ni veta att danskorna saknade tre spelare från den ordinarie förstasexan.

Det ska hur som helst bli jäkligt spännande i eftermiddag. Pratat med spelare i båda lägren inför matchen och ingen av dem kan peka ut en favorit i matchen på förhand.

***

Jag roade mig också med att sätta plus på hur bra damerna respektive herrarna står sig internationellt på de olika positionerna samt försvaret.

Målvakt
Damer: +++
Herrar: ++++
Kommentar: Inte många i världen som har ett bättre par än Andersson/Sjöstrand. Grubbström behöver upp på EM 2010-nivå igen.

Försvar
Damer: +++++
Herrar: +++++
Kommentar: När det sitter perfekt har damerna världens bästa försvar. Herrarna har tuffare konkurrens (Frankrike!) men 6-0 håller världsklass och 5-1 är numera ett riktigt vapen.

Kanter
Damer: ++
Herrar: ++++
Kommentar: Kanske damernas svagaste kort internationellt sett. På herrsidan har Danmark större bredd här än Sverige, men Källman/Ekberg är riktigt vassa.

Spelmotor
Damer: +++++
Herrar: ++
Kommentar: Isabelle Gulldén håller utan tvekan världsklass som mittnia. Dalibor Doder har många övermän här.

Ytternior
Damer: +++
Herrar: ++++
Kommentar: Kim Andersson är nog världens bäste högernia just nu. Kim EDR känns fortfarande ojämn. Linnea Torstenson är en världsspelare, men till höger är det tunnare.

Linje
Damer: +++
Herrar: ++
Kommentar: Danskarna hade nog satt minst fyra plus på Ulrika Ågren som hon spelar i ligan. Men i landslaget har hon inte fått ut det – än. Andreas Nilsson har en bra bit till Vori och grabbarna.

***

Och så rankade jag och satte plus på lagen i damernas turnering. (Angola fick, på grund av en miss i redigeringen, bara ett plus i tidningen, ska vara två plus och detta är ingen efterhandskonstruktion efter matchen i förmiddags).

Grupp A
Ryssland +++++
Brasilien ++++
Montenegro +++
Kroatien +++
————
Angola ++
Storbritannien –

Grupp B
Norge +++++
Frankrike +++++
Spanien ++++
Sverige +++
————–
Danmark +++
Sydkorea ++

***

Dansk damhandboll är inte vad den varit. Nu regerar herrarna i grannlandet igen.

I den svenska OS-truppen spelar till exempel bara fem i danska ligan nästa år.

Är den franska ligan på väg om?

Kanske inte ändå för Linnea Torstenson berättade för mig att man nu begränsar antalet utländska spelare i de franska ligalagen. En successiv begränsning sker de närmaste åren från, som Linnea trodde, ”typ åtta ner till tre eller fyra till slut”.

***

Gjorde i går en grej på de svenska herrarnas förstasexa.

Per J vill inte ha en riktigt lika uttalad förstasexa men gav mig ändå lite:

Grubbström förstemålvakt, Wiberg och Gulldén treor, Gulldén mittnia, Boson på vänstersex, Ågren på linjen, Torstenson vänsternia.

Högersex och högernia ”slåss” Wiel-Fredén/Fogelström respektive Majsan/Helgesson/Ahlm om.

No surprises.

***

London möter för övrigt med perfekt väder i dag: 19-20 grader och ”lite sol, lite moln”.

***

Gjorde som herrlaget i går och gick på invigningen. Min första efter tre OS.

Satt och skrev en massa handboll och lite OS-bonusar på pressläktaren, men sämre arbetsmiljö kan man ju ha. En mäktig upplevelse även om det förstås är långdraget. Men när det var nationernas inmarsch kunde jag koncentrera mig mer på texterna.

Skrev som sagt om OS-bonusar (en armenier som vinner guld får drygt fem miljoner kronor medan en svensk får nöja sig med en maskot och en kram av SOK) och hittade i Daily Telegraph den här rätt roliga sammanställningen av galna/märkliga bonusar genom åren i OS:

En fru
När greken Spiridon Louis vann maratonloppet 1896 erbjöds han en rik välgörares dotters hand. Han avböjde dock då han redan var gift.

Korv
De åtta vitryska guldmedaljörerna i Peking-OS fick korv och kött livet ut av en sponsor.

En villa
När Rohullah Nikpai i taekwondo tog Afghanistans första OS-medalj någonsin i Peking belönades han med ett hus av president Hamid Karzai.

Ett telefonnummer
När judobrottaren Naidangiin Tüvshinbayar 2008 tog Mongoliets första OS-guld i historien belönades han med telefonnummer 9999-9999, vilket ska ge exceptionell lycka.

Oxar
När Zimbabwes landhockeydamer kom hem efter Moskva 1980 som OS-vinnare fick de var sin oxe.

***

Nähä, om man skulle dra på en pressträff i boxning nu.

Sedan bär det av till Copper Box och handbollen.